Hoppa till innehållSportbladet

Dagens namn: Jenny, Jennifer

Max fotbollsplan revs – på grund av VM

Uppdaterad 2014-05-24 | Publicerad 2014-05-23

När Max dog byggde familjen en fotbollsplan till hans minne – nu har hela byn rivits

Fotbollstokige Max Eriksson avled bara sju år gammal efter att ha blivit sparkad av en häst.

För pengarna som skänktes vid begravningen byggde familjen Eriksson en fotbollsplan i den brasilianska barnbyn Jacarepaguá.

Nu har hela byn rivits – till förmån för fotbolls-VM.

Max Eriksson avled 1995.

Det var en mulen novemberkväll i Härnösand 1995 som fotbollstokige Max Eriksson, 7, hjälpte sin mamma i stallet. Plötsligt snodde hästen runt och sparkade Max i tinningen. Utgången blev den värsta tänkbara, Max avled tre dagar efter olyckan.

Ofattbart nog blev Max den andra sonen som familjen miste – Max storebror Kalle hade avlidit i sviterna av en hjärtoperation tio år tidigare.

Byggde fotbollsplan

För att tackla den nya sorgen startade familjen fonden "Max minne". Genom samarbete med SOS Barnbyar kunde pengarna som skänktes vid Max begravning användas till att bygga en fotbollsplan i barnbyn i det brasilianska distriktet Jacarepaguá, beläget strax utanför Rio de Janiero.

– Max älskade fotboll, hans största idol var Romario. Samtidigt var han alltid så bekymrad när han såg fattiga barn på tv, han ville alltid hjälpa till. Därför var det självklart att vi skulle starta ett projekt tillsammans med SOS Barnbyar i Brasilien, berättar Max storasyster Maja Eriksson, som i dag hunnit bli 27 år.

Fotbollsplanen, som byggdes för drygt 17 år sedan, döptes till "Campo de futebol Max Eriksson".

År 2000, fem år efter den hemska dagen i stallet, åkte familjen Eriksson till Jacarepaguá. Då var Julia Eriksson, Max äldsta lillasyster, nio år.

– Det går inte riktigt att beskriva hur det var. Det var häftigt att få se fotbollsplanen och hur mycket glädje den gav alla barn. Det är just barnen jag har bestående intryck av, vi spelade fotboll utan att kunna prata med varandra. Fotbollen var vårt gemensamma språk, berättar hon.

Revs – på grund av VM

Men i dag, drygt tre veckor före invigningen av fotbolls-VM, finns ingenting kvar av Max Erikssons fotbollsplan. Hela byn har rivits till förmån för en ny motorväg, enbart byggd för det stundande världsmästerskapet.

Att människor kommer i kläm när det vankas stora mästerskap är inget nytt. Geografen Chris Gaffney har räknat ut att VM i Brasilien kommer att kosta mer än både Tyskland och Sydafrika – tillsammans. Över 100 miljarder kronor beräknas arenabyggen och vägar kosta – och de som drabbas är lokalbefolkningen.

– Att Max fotbollsplan rivs till förmån för just fotboll är så otroligt ironiskt. Någon av de här barnen hade kanske kunnat bli nästa stora stjärna men nu har inte de kvar sin plan längre, inte ens sitt barnhem, säger Julia Eriksson.

– Det känns overkligt. Just den här planen var det första projektet vi gjorde efter att Max gick bort och det har betytt väldigt mycket för oss, tillägger Maja Eriksson.

Systrarna är noga med att poängtera att även om rivningen personligen är en stor förlust för familjen Eriksson så är det ingenting emot de föräldralösa barnens situation.

– Man måste sätta det i ett större perspektiv. Även om fotbollsplanen på ett sätt symboliserade Max och vi drömde om att åka tillbaka dit så tänker man på de här 27 barnen. Var hamnar de någonstans? Troligtvis i fattiga områden, där det förekommer kriminalitet och droger. Deras trygghet rycks bort och det känns otroligt ledsamt, säger Maja Eriksson.

Inga planer på ny barnby

På SOS Barnbyar är fallet med Jacarepaguá inget ovanligt scenario.

– Under stora sportevenemang är det vanligt att sociala problem göms undan. Jag blir lika upprörd varje gång, säger Pia Watkinson, chef för företagssamarbeten och stora givare på SOS Barnbyar.

Klart är i alla fall att det inte kommer att byggas någon ny barnby på samma plats. Pia Watkinson försäkrar dock att de 27 barnen från Jacarepaguá kommer att få ett nytt hem.

- Vi har kontakt med SOS Barnbyar i Brasilien, barnen kommer inte att hamna på gatan, säger hon.

Extra ledsamt är det kanske för Max yngsta syster Nora Eriksson, som ännu inte hade fötts när Max dog.

– Jag hann aldrig träffa Max. Vi har besökt flera barnbyar och dessa starka minnen blir liksom mina minnen av honom. Det känns sorgligt att en hel by är borta, säger hon.

Fotnot: Sedan fotbollsplanen i Jacarepaguá byggdes 1997 har fonden "Max minne" även hjälpt till att finansiera fotbollsplaner i Angola, Ryssland, Estland och Kambodja.

Följ ämnen i artikeln