Månsson: Hoppas AIK tittade på MFF – de har alla chanser

Jag hoppas att AIK-spelarna streamade in Malmö FF:s bragdvändning mot Sparta Prag i går, för bättre inspiration går inte att få.

Oavsett vilket så har AIK alla chanser att ta sig vidare.

helskärm

Det är matcher mest hela tiden för AIK just nu. I måndags var det Blåvitt borta, nu väntar tre hemmamöten på sju dagar.

Först ut: FC Astana, Kazakstan, Europa League-kval.

Efter träningen på Karlberg i går, den bestod mest av lättsamt kvadratspel, samlades ett gäng reportrar i en klunga runt Andreas Alm. AIK-tränaren var på glatt humör, men surnade till för ett ögonblick när det täta spelschemat kom på tal.

– Ni säger att vi bara tappar energi från hårt matchande i Europa League-spelet, sa Alm som menade att ”alla” journalister fokuserade på det i stället för att lyfta fram kicken som extramatcherna ger.

Det är möjligt att han har rätt.

För tillfället borde det i alla fall ge energi enligt den gamla framgång föder framgång-parollen, för formen sitter där den ska. AIK kommer från två fina resultat på bortaplan (Astana 1–1, Blåvitt 2–0) och trots att det varit en del strul med skador, avstängningar och kvarglömda matchtröjor så har de inte haft några problem med att lösa de uppkomna situationerna.

Truppen är bred, organisationen är flexibel, nu kommer det till användning.

Goitom en nyckel – igen

Så vad kan vi förvänta oss i kväll?

Andreas Alm tror på ett defensivt motstånd, ett lågt och samlat försvar, åtminstone till en början. När AIK med mycket möda och stort besvär manövrerade ut Linfield i förra rundan fick de ett bra test på vad som väntar. Nordirländarna håller inte samma klass som Astana, men de kämpade och slet sig nästan till en förlängning.

Den gången avgjorde Henok Goitom och jag tror att han blir en nyckel i kväll igen. Henoks form har smugit sig på under sommaren och mot Blåvitt var han bäst på plan med sin spelförståelse och förmåga att upptäcka luckor som ingen annan ser. Just mot ett lågt försvar, där mycket handlar om tålamod och metodik blir Goitoms spetsegenskaper extra värdefulla.

Frågan är bara vem som ska stå för kreativiteten på kanterna i avstängde Nabil Bahouis frånvaro.

Är det läge för Sam Lundholm på den stora scenen?

Eller kör Kenny Pavey och Ebenezer Ofori på varsin flank – ja, jag gissar på det senare alternativet.

En annan viktig spelare är Celso Borges, det är han alltid. Det mesta talar för att costaricananen gör sin sista match för AIK för sisådär sjätte gången, vilket bättrar på oddsen för avancemang. 18-årige Anton Saletros har hunnit visa upp en hel del, men någon färdig VM-spelare är han inte. Dessutom har Borges och Ibrahim Moro hittat varandra och sina positioner på innermittfältet, framförallt defensivt, på slutet vilket inte alltid varit fallet.

Gräsdebatt – igen

I går kväll tog jag en runda förbi Friends Arena för att se FC Astana köra ett matchförberedande pass i den svenska sommarvärmen.

Det stora samtalsämnet?

Gräset förstås, igen. Nu ska det visserligen klippas en gång innan matchstart men Astanas tränare, den förre bulgariske förbundskaptenen Stanimir Stoilov, var mycket förundrad när han klampade in på nationalarenans innerplan.

– Sverige måste kunna bättre än så? frågade han uppriktigt.

Dessutom var han orolig för slitna spelare. I motsats till Alm såg Stoilov mest nackdelar med det tuffa sommarschemat och de långa flygresorna.

– Det är för många matcher, konstaterade bulgaren torrt.

Tja, i morgon kan det problemet vara ur världen för Stoilov och hans Astana. I så fall har AIK två riktigt fina matcher att se fram emot om ett par veckor.