Diktaturens kreatörer

Erik Niva åkte till den sista Sovjetstaten och mötte Bate Borisov

MINSK. Presidenten längtar tillbaka till Sovjet-

tiden, förbundskaptenen är gammal Stasi-spion och Champions League-tränaren beskriver sig själv som en diktator.

I?kväll drar Olof Mellberg, Juventus och hela Champions League-cirkusen in i Europas mest mystiska land.

Sportbladet är där.

Så här ser det alltså ut, det som vi i väst kallar för ”Den sista Sovjetstaten”.

Gatorna i Minsk är raka och breda. Här är lugnt och stilla, rent och snyggt. Här råder ordning och reda, och här kan man lita på att pensionsutbetalningen kommer på fredag.

Så här ser det alltså ut i det Vitryssland som höll val samma kväll som jag landade.

Resultat den här gången? Exakt detsamma som senast.

President Lukasjenko och hans allierade: 110 parlamentsplatser.

Oppositionen: 0.

För en svensk framstår Vitryssland som ett egendomligt land.

Vi kallar det för ”Den sista Sovjetstaten” – och president Lukasjenko jublar.

Det är precis så han vill ha det.

Röstade nej till att upplösa Sovjet

Han var den ende vitryske parlamentsledamot som röstade nej till att upplösa Sovjetunionen 1991.

Tre år senare blev han i?stället det självständiga Vitrysslands förste president, och sedan dess har han gjort allt för att försöka återupprätta en samhällsform som de flesta sett som utdöd.

I Vitryssland kontrollerar staten drygt 80 procent av ekonomin. Jordbruket är fortfarande organiserat i kollektiviserade kolchoser. BATE Borisov är en fotbollsklubb formad av det här samhället.

Av alla deltagarna i hela Champions League-historien kan de mycket väl vara de mest osannolika.

Innan jag åkte hit hade jag inte förstått precis hur anmärkningsvärt det är att det här laget nu ställs mot motstånd Real Madrid och Juventus.

Trots det jag visste om Vitryssland utgick jag ifrån att BATE:s plötsliga framgångar följde ungefär samma mönster som Zenit, Steaua, Sjaktar och Cluj.

En stormrik oligark, en gigantisk investering och ett halvdussin importerade fotbollslegionärer från Sydamerika – idrott i linje med det nya Östeuropa.

Det visade sig vara precis tvärtom.

BATE Borisov bygger på fotboll enligt det gamla Sovjet.

De får fortfarande sina pengar av det statliga företag som givit namn åt klubben, fabriken som tillverkar reservdelar till traktorer. De har en budget som vore allsvenskans minsta, och en trupp som i stort sett enbart består av unga vitryssar.

Hemmaarenan har 5?000 platser

Hemmaarenan har bara två läktare, och rymmer inte ens 5 000 åskådare. När jag i går skulle prata med mirakeltränaren Viktor Goncharenko fick jag i stället lov att traska ner till Dinamo-stadion i Minsk, dit BATE flyttat sina Champions League-matcher.

Min första fråga kunde bara bli en – hur tusan är det möjligt för en klubb som BATE Borisov att ta sig hela vägen in i hjärtat av den moderna fotbollsvärldens sanslösa pengasnurrande?

Goncharenko svarade inte med hela meningar, utan bara med enstaka ord.

– Arbete. Utbildning. Disciplin.

Tränarens egen historia fungerar lika bra som förklaring som någon annan. För bara några år sedan spelade han själv back för BATE, men tvingades sluta efter att knät kollapsat.

Goncharenko var då bara 25 år gammal.

Det hade varit enkelt för honom att bara ge upp fotbollen, men i stället började han om från början och riktade all sin energi mot tränarsysslan.

Arbete. Utbildning. Disciplin.

Först reservlaget. Därefter a-laget. Nu Champions League.

När Viktor Goncharenko ledde sitt vitryska mirakellag ut på Santiago Bernabéu hade det inte ens gått en vecka sedan han fyllde 31 år.

– Vår förre coach Igor Kriusjenko var en demokrat. Jag kom för att införa ett slags diktatur.

På presskonferensen får nu Goncharenko en fråga om den 19-årige supertalangen Maksim Zvanerchik. Kommer han månne att få starta mot Juventus?

– Nej. Han har inte insett vad som krävs för att spela för BATE. Fel inställning, fel attityd.

Vitryssland är ett land där presidenten är en auktoritär envåldshärskare, och där tränaren för Champions League-laget

gärna beskriver sig själv som en diktator.

I fjol fick de förresten en ny förbundskapten för landslaget, Bernd Stange.

Under 80-talet var han förbundskapten för sitt Östtyskland. Samtidigt var han en Stasi-agent, som under kodnamnet Kurt Wegner försåg kommunistregimen med information om sina spelare.