Hoppa till innehållSportbladet

Dagens namn: Konrad, Kurt

Fagerlund: Son stal rubrikerna

LONDON. Who are you?!

Att en petning kan ha positiv effekt är killen som stal rubrikerna på Tottenham Stadium ett suveränt exempel på.

Heung Min-Son är tillbaka.

Följ ämnen

Efter en vecka av otaliga tysta minuter får det konstateras att Tottenham Stadiums inte hamnar högt på topplistan. Drottning Elizabeth var uppenbarligen inte en favorit för alla, även om det bara handlade om en handfull personer som störde stämningen då spelare och tränare stod uppradade runt mittcirkeln innan avspark.

Dejan Kulusevski hålls i alla fall kär av Antonio Conte.

Att Heung Min-Son tappade sin plats i startelvan kom inte som en blixt från klar himmel. Tränaren hintade tidigare i veckan att det var orättvist att hålla svensken på bänken, främst med tanke på att förra årets delade skytteligavinnare var en skugga av sitt forna jag.

Stående ovationer

När Kulusevski lunkade mot avbytarbänken med 21 minuter kvar reste sig åskådarna upp och gav honom stående ovationer, påfallande nöjda med hans prestation. Publiken förblev stående för att högljutt applådera Drottningen i 70:e minuten, en rejäl revansch för dem efter halvt misslyckade hyllningen inför matchen.

Vem som ryckte åt sig rubrikerna till slut? Son, så klart. Med kvarten kvar dundrade sydkoreanen in målet som framför allt han själv väntat så länge på. Anfallaren drev upp bollen i planen och klippte till en bra bit utanför straffområdet, varpå skottet ven in bakom hjälplösa målvakten Danny Ward.

Sedan levererade Son ännu ett magiskt avslut från distans som skruvade in sig vid Wards högra stolpe. Innan matchen var över fastställde han slutresultatet till 6–2, ett mål som godkändes efter att VAR-rummet dragit i sina offside-linjer.

Totalt sett ett inhopp med besked, kan man lugnt säga. Det var fullständigt fenomenalt.

Att Son har hittat formen är goda nyheter för Tottenham och Conte. Möjligen lite värre för Kulusevski och Richarlison, vars startplatser därmed är i fara. Å andra sidan är det svårt att klaga när ens lag står på samma poäng som nuvarande tabellettan Manchester City.

Rena rama parodin

Leicester tog visserligen ledningen genom Youri Tielemans (hans andra strafförsök, Lloris räddade första men lämnade linjen för tidigt). Däremot är Brendan Rodgers bottengäng fortsatt rena rama parodin vad gäller defensiva fasta situationer. Exakt hur länge haveriet har pågått är svårt att säga, men vi talar om år. Inte veckor eller månader. Sedan hjälper det inte att möta ett lag med många huvudstarka spelare samt fina fötter.

Kvitteringsmålet uppstod ur en hörnvariant, där Dejan Kulusevski fick tillbaka bollen via väggspel och drog iväg ett av sina patenterade, hårt inåtskruvade inlägg. Harry Kane tajmade sin löpning perfekt, dök fram vid bortre stolpen och nickade in 1–1.

2–1-målet innehöll inga krusiduller, Ivan Perisics hörna från vänster hittade Eric Diers panna vid första stolpen. Vid en annan hörna ville Timothy Castagne trycka in hemmalagets 3–1-mål på egen hand, det såg i alla fall ut så, men Leicester räddades av en avblåsning.

Individuella insatser hjälpte – och stjälpte

Leicesters anfallsspel gav ett ängsligt intryck. Eftersom Tottenham sällan dominerar bollinnehavet stod bortalaget ofta med bollen en bit ifrån straffområdet och duttade runt den i halvcirklar. Det saknades ordentlig fart, och det krävdes utmärkande individuella insatser för att det skulle bränna till. Som exempelvis James Maddisons mål, en fantastisk halvvolley som Hugo Lloris tvingades släppa förbi sig.

Starten på andra halvleken lämnade desto mer att önska på ett individuellt plan. Bentancur klev upp i ryggen på Wilfred Ndidi, snodde enkelt åt sig bollen och rullade in ledningsmålet bakom Ward. I slutändan gav Leicester bort poängmöjligheten helt på eget bevåg.

6–2 speglar kanske inte matchbilden (även Spurs har sina fläckar), men det reflekterar måendet i respektive klubb. Tottenhams skärpa brast borta i Lissabon i tisdags, något som straffades med två sena baklängesmål från Sporting. Att även Heung Min-Sons propp nu är ur innebär att Conte står med en anfallsuppsättning som många bara kan drömma om.

Rodgers är antagligen en av de som avundas italienaren. Sex förluster och en oavgjord på de sju inledande omgångarna, tvärsist i ligan. När spelarna återvänder från sina landslagsuppdrag om några veckor är det inte säkert att tränaren är kvar.

Följ ämnen i artikeln