Kommer dra med miljonerna – igen
Publicerad 2014-12-15
Sjögren: Om spelarna menar vad de säger borde de visa det
Vi närmar oss jul och det viskas om att rysskylan snart är på väg.
Men det kommer att bli Reus-vinter.
Ett januari där vi återigen diskuterar egoism, ansvar och ofattbart mycket pengar.
Den 1 januari öppnar transferfönstret men vi vet redan nu vem det kommer snackas mest om. Borussia Dortmunds Marco Reus har utvecklats till en av världens bästa spelare och skulle haft ett VM-guld på meritlistan om inte en skada stoppat honom från sommarens VM.
Gjorde precis samma sak
Stjärnan kom till Dortmund 2012, skrev ett kontrakt till 2017 men kommer garanterat att lämna redan senast i sommar. Reus agent har för andra gången i tyskens karriär lyckats förhandla fram ett avtal som bara gynnar spelaren och aldrig klubben.
Reus krävde nämligen, precis som Mario Götze innan honom, att få en speciell klausul inskriven i sitt kontrakt. En liten detalj som gör att Dortmund nu står maktlöst när Real Madrid eller Bayern München senast i sommar kan hämta över Reus till reapriset 250 miljoner kronor.
Det är ofattbart lite pengar för en sådan världsspelare och ett rent rån mot Dortmund. Men de kan knappast klaga. Dortmund utnyttjade ett identiskt kryphål när de hämtade Reus från Borussia Mönchengladbach för 160 miljoner för 2,5 år sedan.
Men hur hamnade vi egentligen här där fotbollen styrs av spelare och deras agenter? Där klubbarna står maktlösa och tvingas ösa pengar över stjärnnamn i jakt på framgång för att sedan se samma spelare vända dem ryggen.
Bakom sig lämnar Marco Reus ett Dortmund i kris. Laget slåss för överlevnad i Bundesliga och kommer med största sannolikhet missa spel i nästa års Champions League. Ett inkomstbortfall på omkring 330 miljoner kronor.
Med makt kommer ansvar
Det är spelarnas marknad – vilket Dortmund vet mer än någon annan efter de senaste åren. Trots Europas bästa fans och en imponerande organisation har stjärnparaden bort från klubben varit lika självklar som publikparaden in de senaste åren. Dortmund har valt att inte betala fantasilöner (nåja) till sina spelare men får betala ett annat pris för det. Klausulen i Reus kontrakt var från början en kompensation för just det och en förutsättning för att få honom överhuvudtaget. Nu utnyttjar 25-åringen den för att ta miljonerna själv och dra.
Men med den makt spelarna nu fått tycker jag också vi ska kräva ett ansvar.
Dagens fotbollsspelare talar ofta om sin kärlek till sin klubb. Sin beundran för sina fans. Samtidigt gör de allt de kan för att mjölka varenda liten krona ur sina klubbars inkomster – och därmed sina fans plånböcker.
När Cristiano Ronaldo blir bäst betalt i världen gnäller Leo Messi lite subtilt offentligt och får plötsligt ett antal miljoner till om året. Till de miljarder (!) han redan har på banken. I England försvann 1,37 miljarder svenska kronor bara under de två senaste transferfönstren bort från fotbollen och ner i spelaragenternas fickor. Det är mer än 15 (!) av ligans klubbar betalade ut i lön till hela sin spelartrupp.
Samtidigt som spelarna i ena stunden greppar efter alla småmynt de kan få älskar de att i nästa stå och berätta om sin kärlek till klubb och supportrar. Menar de verkligen de orden borde de visa det.
Var inte så förbannat giriga
Var inte så förbannat giriga. Jag tror inte på ett lönetak men jag skulle önska att spelarfacket kapade agenterna och att stjärnorna någonstans kom fram till att de 20 miljoner de kan få extra i lön kanske gör mer nytta någon annanstans än bland de 60 miljoner som redan ligger i deras hög. De kanske kan leda till billigare biljetter. Eller till en bättre lagkamrat och därmed ökade chanser till titlar.
Istället för att köpa klockor för två miljoner till sina medspelare kan kanske Cristiano Ronaldo avstå en del av sina 160 miljoner om året. Istället för att bara stanna sin Ferrari, veva ner rutan och skriva några autografer kan Wayne Rooney kanske avsäga sig en del av sina 135 miljoner kronor om året. För sin kärlek till klubben och fansen.
Då hade vi kanske fått en kultur där Marco Reus inte vände sin andra klubb ryggen till rena reapriset. 25-åringens agent har varit ett geni som lyckats skriva avtal efter avtal där Reus (och agenten) kan ta miljonerna istället för klubbarna – men jag hade föredragit om agenten aldrig ens hade fått komma i spel.
Det hade alla tjänat på i längden. Om spelarna nu verkligen menar vad de säger.