Tillbaka i Stockholm: ”Sån kärlek för AIK”
Uppdaterad 2017-07-25 | Publicerad 2017-04-02
Han drömde om en återkomst som spelare.
Ivan Obolo, 35, får nöja sig med rollen som publikhjälte.
– Jag känner en sån kärlek för AIK, säger argentinaren.
Det är förstås lite överdrivet, men AIK-hjälten Ivan Obolo påminner ändå om Greta Garbo. Inte för att han någonsin har varit surmulen, blasé eller skygg. Men det finns en trolskt svåråtkomlig aura över anfallaren. Med sitt inåtvända leende, karaktäristiskt sorgsna blick och aldrig sinande ödmjukhet är han en annorlunda själ i fotbollsvärldens brötiga omklädningsrumskultur.
Och likt filmstjärnan försvann han bara. Flyttade hem till Argentina och har inte gjort en intervju med svensk press sedan dess.
Det är därför med viss spänning i kroppen som Sportbladets utsände möter upp Obolo på AIK:s träningsanläggning.
Första tanken när man ser honom: helvete vilken välbevarad 35-åring. Bortsett från lite gråstänk vid tinningarna ser inte argentinaren, vars hårsvall är något kortare, ut att ha åldrats en dag sedan han lämnade svensk fotboll efter guldet 2009.
– Men jag är faktiskt lite sliten. Det var en mycket lång resa hit. Tre olika flyg: Cordoba till Sao Paolo till Paris och till slut – Stockholm.
Ska leda inmarschen
Trots minimal övning de senaste åren sitter svenskan rätt bra. Obolo förstår det mesta och ordförrådet är brett. Men när jag påpekar det är det som att han inte vill förhäva sig.
– Jag tycker inte jag pratar så bra. Jag läser lite tidningar och AIK-sidor på Internet, men mer är det inte.
I stället börjar han använda sig av medhavda tolken Fredrik Devoto.
Obolo är specialinbjuden av AIK – som under säsongen vill hylla legendarer i samband med hemmamatcherna – för att leda inmarschen inför dagens premiär mot Häcken inför drygt 26 000 åskådare.
– Först och främst: jag tvekade inte en sekund att tacka ja. Jag känner en så stark kärlek för klubben. Folket här i Stockholm har alltid behandlat mig väl och jag känner bara tacksamhet och glädje.
Hur följer du laget numera?
– Mest via Internet och tidningar. Det är lite komplicerat att se matcherna live, men ibland går det.
Mejlar med Rubarth
Du är förstås starkt förknippad med guldet 2009. Vad minns du mest från det året?
– Vi formade en väldigt stark grupp där precis alla hade vinnarmentalitet. Alla ville samma sak och när vi började vinna matcher så ökade bara självförtroendet. Vi blev starkare och starkare.
Vilka gamla lagkamrater har du kontakt med?
– Det är lite svårt med språket. Men Jorge Ortiz, förstås. Mats Rubarth också. Vi skriver mejl till varandra ibland.
När Obolo pratar om Råsunda låter det nästan som att han dagdrömmer om att springa ut inför fullsatta läktare.
– Det är fantastiskt. Man måste uppleva det för att förstå känslan. Precis som många supportrar blev jag väldigt ledsen när Råsunda revs. Det är så många starka minnen därifrån. När vi vann 2009 och firade med fansen på Råsunda... det var en magisk känsla.
Nu har du spelat hemma under många år. Hur mäter sig den allsvenska supporterkulturen med den argentinska?
– Det var tydligt redan när jag var här första gången. Man blir glatt överraskad över passionen på läktarna och hur många det är som kommer till läktarna. Enda olikheterna är väl till Sveriges fördel: passionen i Argentina kan lätt gå överstyr och bli destruktiv när saker inte går som fansen önskar.
Extremt populär bland fansen
Ivan Obolo är den sortens enande spelare som varje klubb behöver. Du skulle kunna hota AIK:are med pistol utan att pressa fram ett enda ont ord om 35-åringen.
– Jag känner en sådan tacksamhet och stolthet över det. Jag är som jag är. Försöker man alltid ge max för sin tränare och sina lagkamrater så kanske supportrar uppskattar en, helt enkelt?
Många AIK:are har förstås hoppats genom åren: Har du någonsin varit nära en comeback i klubben?
– Jag har alltid haft en återkomst i tankarna. Den möjligheten har alltid var närvarande för mig. Men fotbollsvärlden är som den är. Jag har hela tiden haft kontrakt med klubbar, och just argentinska klubbar kan vara lite svåra att förhandla med.
Nu är det dock för sent. Obolo avslutade karriären för en knapp månad sedan.
– Nu ska jag arbeta med att representera spelare. Som agent, då.
Obolo: ”Lite nervös är jag”
Då får du ordna lite klasspelare till allsvenskan?
– Den argentinska marknaden är okänd i Sverige. Men jag kan verkligen rekommendera den – det finns massa bra spelare – och om jag kan bidra med att expandera den marknaden i Sverige så skulle jag vara väldigt glad.
Intervjun börjar lida mot sitt slut. Obolo ska, som den folkhjälte han är i Solna, vallas runt bland alla AIK:are som vill trycka hans hand i sin.
– Lite nervös är jag över att gå ut på Friends i morgon. Det blir känsloladdat att få träffa alla supportrar som jag inte sett på så himla länge. Att få ha med sig barnen och familjen gör det till ett extra fint ögonblick.
Betyder det mer då?
– Ja. Det är väldigt fint av AIK att låta mig ta med hela familjen. De har aldrig varit utanför Argentina förut. Så nu får jag visa upp Stockholm, en av världens vackraste städer.
