Ge oss tre poäng och en X-faktor
Frändén: Behöver någon att bygga våra drömmar kring
Publicerad 2020-11-14
Nu behöver vi något att tro på, en ljus svensk insats för att överleva alla tiders gråaste november.
Det krävs inga stordåd eller mirakel av svenska landslaget: Ge oss bara tre poäng och ett ordentligt genombrott mot Kroatien.
Man märker inte riktigt när det händer, men plötsligt inser man att Sveriges herrlandslag blivit ett gäng som förlorar fotbollsmatcher på löpande band. Det finns naturliga förklaringar till detta så klart; den höga kvalitén på a-divisionen i Nations League, ett fotbollsfinrum som landslaget befinner sig i just för att man fram till nyligen var ett lag som vann många fotbollsmatcher.
Och ändå är det oroväckande att Sverige inte fått till en enda fullträff, arbetsseger eller i alla fall strävsam poäng på fyra kvalmatcher.
Att man inte, förvisso decimerade, lyckades markera bättre närvaro mot ett ännu värre sargat Danmark i coronaderbyt i Köpenhamn. Att Sveriges gamla adelsmärke – överraska arroganta motståndare med lojala kollektiva insatser – inte länge tycks giltigt.
Det är inte som att den här hösten erbjuder så mycket annan rolig förströelse. En beckmörk pandemihöst har ackompanjerats av en generande lång radda reality checks för Janne Anderssons gäng.
Sveriges herrlandslag och dess supportrar behöver ett värdigt avslut på landslagsåret. Och om vi utgår från att Frankrike inte tänker förlora mot två nordiska landslag inom loppet av en vecka – Finland var som bekant i Paris och skrällde i onsdags – så är det i kväll det måste ske.
Förbundet behöver pengar
Det finns goda skäl att tro på en bra match mot Kroatien. Det var i Zagreb för en månad sedan som Sverige stod för sin bästa halvlek hittills i turneringen, men något oförtjänt åkte på ett baklängesmål i slutminuterna.
Det finns goda skäl att göra en bra match mot Kroatien också. 20 miljoner närmare bestämt. Vill Jannes gäng vara kvar i a-divisionen måste de vinna i kväll, gärna med 1–0 för målskillnadens skull, för att slippa sistaplatsen i gruppen och automatisk nedflyttning.
Svenska fotbollförbundet behöver alla pengar de kan få efter coronapandemins allvarliga intäktstapp och svenska landslaget behöver allt självförtroende de kan tanka inför EM nästa sommar.
Och så behöver Sverige en ljusglimt, något som sprakar till, en insats att prata om på måndagens zoom-möte med kollegorna. Vi behöver ett genombrott hos någon av de tre, fyra spelare som står med ena foten i EM-truppen, en profetia om att roligare tider väntar.
Berg startar i EM
Av allt som inte fungerade mot Danmark var nog anfallsspelet det mest deprimerade.
Duon Isak/Quaison har haft några chanser på sig att bita ifrån, men de spelar fortsatt fotboll i varsin bubbla, utan tillstymmelsen till kemi eller samförstånd.
Det ska föras till protokollet att bolleveranserna från mittfältet i hög grad också uteblev, men det är svårt att se hur detta ska vara Sveriges givna anfallspar nästa sommar. Marcus Berg kan förmodligen åka till de sista landslagssamlingarna med vetskapen om att han är en startspelare i EM 2021, en bragd i sig sett till den inte helt spikraka klubblagskarriären.
Varje mästerskap behöver ett par unga axlar att lägga drömmar och förhoppningarna på, ett fräscht namn som kan bli nästa X-faktor. En genombrottsman. En sådan vi inte sett på ett tag i landslaget.
Dejan Kulusevski har förstås alla möjligheter att bli nästa landslagskoloss, han känns redan så given i en EM-startelva att det sannolikt är till honom vi kommer att rikta våra böner i många år framåt.
Men Jannes gäng – för stunden förstås Peters pojkar – har nu två Nations League-matcher kvar att höja temperaturen och ge oss ett namn till, en tänkbar truppskräll till våren 2021, en spelare som tar den berömda chansen. En Jordan Larsson, en Jens Cajuste, en Mattias Svanberg. Någon att bygga våra drömmar kring i vintermörkret.