Regeringen ska diskutera kameror: Måste hitta dem
Publicerad 2013-04-27
Mer kameror och längre förbud från arenorna om man en gång har misskött sig.
Det är lagändringarna som regeringen undersöker för att minska huliganers våld och hot.
– I dag slåss de med varandra, i morgon kommer de att slå sin hustru och sina barn, säger Fredrik Reinfeldt.
Fredrik Reinfeldt tycker att något måste hända nu.
Efter hoten som fick tränaren Magnus Pehrsson och ordföranden Tommy Jacobson att avgå från Djurgården vill statsministern gå hårdare åt de kriminella.
– I dag slåss de med varandra, i morgon kommer de att slå sin hustru och sina barn, det finns i alla fall risk för det, därför måste vi hitta våldsverkarna, säger Reinfeldt till Sportbladet och fortsätter:
– Vi måste jobba med att tillrättaföra dem när de begår olagligheter, för det är återkommande. Många håller på i flera år utan att det händer någonting. Det är inte acceptabelt.
Förslag: färre poliser
För en månad sedan lämnade Björn Eriksson sin utredning om huliganism. Han listade en rad konkreta åtgärder för att stävja våldet, varav en var färre poliser på matcherna i allsvenskan.
Fredrik Reinfeldt har tagit till sig Erikssons arbete och påpekar att en del punkter är mer som idéskisser än färdiga lagförslag.
Ändå ska regeringen diskutera lagändringar.
”Olagligt länge”
I dag får man varken kasta in föremål eller själv storma en fotbollsplan under pågående match. Men i enlighet med Erikssons förslag ska regeringen diskutera ett eventuellt huliganregister och utökade kameraövervakning.
Men oavsett hur lagarna skrivs påpekar Fredrik Reinfeldt att det stora arbetet är att identifiera våldsverkarna.
– Jag vill understyrka att det har varit olagligt länge att hota någon i Sverige. Det är också en fråga om att använda lagstiftningen. Det är väldigt sällan någon förs till ansvar, säger statsministern.
Så vill de stoppa hoten mot tränarna
Det här gör Reinfeldts regering
Fredrik Reinfeldt öppnar för flera lagändringar. Riksdagen tittar i dag på en lag om kameraövervakning på arenorna för att lättare kunna identifiera huliganer.
Regeringen diskuterar om man ska införa ett särskilt huliganregister.
Regeringen ska också diskutera möjligheten att förlänga tillträdesförbudet för personer som misskött sig, så att våldsverkare kan portas i tre år.
Lena Adelsohn-Liljeroth, Kultur- och idrottsminister
”Jag är inte helt överraskad. Vi vet genom Björn Erikssons utredning att det här förekommer och att det till och med är värre än vad vi trodde. Det krävs att hela fotbollsvärlden ställer sig upp, gör gemensamma saker och markerar. Klubbarna måste, precis som Björn Eriksson är tydlig med i sin utredning, våga anmäla. Medlemmarna måste återvinna klubbarna, det ska inte bli så att de lämnar walkover och inte går på årsmöten. Man ska inte tacka alla sina supportrar, om jag säger så.”
Beatrice Ask, justitieminister
”Den här typen av hot undergräver de demokratiska spelregler som finns i klubbarna. Det finns ett förslag om att förlänga tillträdesförbudet, som man kan få om man inte uppför sig, från ett till två–tre år. Tillträdesförbudet är kraftfullt eftersom supportrarna vill komma in på matcherna. Vi har fått många synpunkter på det nationella register som behövs för att det ska bli praktiskt användbart. På justitiedepartement pågår det ett arbete för att få till det registret så att vi kan få igenom det i Riksdagen. Det är viktigt att klubbarna vet vilka som är avstängda. Men det finns inga enkla lösningar på det allmänna problemet. Maskeringsförbud är väldigt inskränkande, och det finns andra rättigheter hur folk klär sig och beter sig. Det är ganska besvärligt att gå fram den vägen.”
Tommy Jacobson, avgående styrelseordförande Djurgården
”Jag vet faktiskt inte vad man ska göra. Vi har 51-procentregeln, vi vill ha en föreningsdemokrati. Då funkar det inte att 20 personer kommer på ett årsmöte och väljer när man har 12 000 medlemmar. Man måste ta
ansvaret när man är medlem, man måste engagera sig på ett annat sätt. Där tror jag man måste börja, att liksom medlemmarna tar kontrollen över klubben igen. I dag räcker det att du är 30–40 stycken på ett årsmöte, då har du kontroll över klubben. Det gäller att stora massan engagerar och tar avstånd från det här, annars tror jag aldrig det kommer att funka. Om man ska se något positivt i det här, så kan man hoppas att det leder till en debatt.”
Jonas Riedel, pressansvarig Djurgården
”Vi jobbar för en bättre supporterkultur och vi jobbar med Djurgårdsandan. Men det finns alltid enskilda individer som kan göra saker, och det kan vi aldrig försvara oss emot. Så är det. Det kan alltid komma en enskild person och göra något som vi inte har förväntat oss.
Men jag tycker att vi har ett väldigt bra klimat bland våra supportrar. Vi har en bra dialog med våra supportrar, vi har en bra situation, vi jobbar tillsammans. Nu handlar det om enskilda individer och det är väldigt svårt att göra något åt.”
Så här ska Svensk elitfotboll agera:
”Redan nu ligger Sef bakom ett starkt supporterprogram som driver dialogen mellan klubbar och fansen.”Vi kan se att görs framsteg. Efter händelsen på Stadion till exempel var det klacken som identifierade vem som kastade in saker och skickade in det till polisen”, säger Mats Enquist, Sef:s generalsekreterare.
Hoten mot ledare inom Sef:s medlemsklubbar är en prioriterad fråga som ska diskuteras på nästa sportchefsmöte i maj. Problematiken kommer dessutom att tas upp på medlemsmötet med klubbdirektörer i slutet av maj.
”Vi har haft problemen uppe för diskussion men det finns inget färdigt handlingsprogram. Vi måste ta reda på hur vi kan bidra. Men bara att ledare får tala om det, att det finns en dialog mellan sportchefer, klubbdirektörer och ordföranden från de olika klubbarna, är bra”, säger Mats Enquist.”