Sundhage: Lär er av damfotbollen

Kristoffer Bergström

Hur ska svensk fotboll komma till bukt med våldet?

Efter de hotfulla scenerna i Helsingborg har Pia Sundhage ett förslag.

– Man kan lära av atmosfären i damfotbollen, säger hon.

Efter Helsingborgs degradering till superettan tog sig maskerade åskådare in på planen och agerade hotfullt mot Henrik och Jordan Larsson. Många av planstormarna har identifierats av polisen och riskerar upp till tre års avstängning från samtliga svenska arenor.

Damförbundskaptenen Pia Sundhage reagerade starkt på händelsen.

– Ett ord som poppar upp är civilkurage. Väldigt många människor pekar åt något håll, men det är som jag säger i mitt ledarskap, att man kan bestämma vilken atmosfär det ska finnas i exempelvis ett landslag eller på fotbollsarenorna, säger Sundhage.

"Inte bra. Punkt."

Så vad kan göras?

– Alla kan hjälpa till lite till. I stället för att tro att Stefan Löfven ska ha någon ny lag. Den person som står intill någon som går utanför ramarna kan säga till. Är det så här vi vill ha det? Det är oerhört viktigt.

– En och annan lagändring kanske ska ske så att man tar krafttag, det är inte jag rätt person att svara på, men jag vet att alla kan göra lite. För det här är inte bra. Punkt.

Vad tänkte du när du såg attacken?

– Först suckade jag, sedan blev jag ledsen. Jag tycker om fotboll och läser alla vinklar till höger och vänster. Sedan kommer ordet civilkurage igen. Att våga säga ifrån. Inte bara för min skull eller för kompisens skull, utan för nästa generation. Vilken fotbollskultur vill vi stå för?

Damfotbollen har inte alls samma problem som herrarna. Linda Wijkström är generalsekreterare för Elitfotboll Dam och kan bara minnas några mindre incidenter på 2000-talet.

– Det var någon som kastade ner en plastmugg i frustration en gång i Norrettan och för många år sedan tändes en bengal. Det är det. Du kan räkna på en hand, säger Wijkström och berömmer ändå herrklubbarnas arbete mot våldet.

"Vi kan bidra med fair play"

Publiksiffrorna förklarar delvis skillnaden.

Matcher i herrallsvenskan har drygt tio gånger så många besökare som de i damallsvenskan, medan siffrorna är jämnare på lägre nivåer och i landslagen. Att det förekommer mer våldsamheter bland herrarna är därmed väntat, men varför sker inte en tiondel så många incidenter när exempelvis Rosengård eller Linköping spelar? Varför finns bara våldet, hur litet eller stort det än må vara, runt herrfotbollen?

– Jag är ingen analytiker, men jag konstaterar att så är fallet, säger Pia Sundhage.

Hon efterfrågar ett annat synsätt på damfotbollen. Den är inte någon lillasyster till herrfotbollen utan en egen kategori med sina specifika för- och nackdelar. På vissa områden borde de ta efter killarna, på andra borde killarna ta efter dem.

– Vi har en tendens i damfotbollen att tycka att vi inte har det och inte det. Men här har vi något som vi skulle kunna bidra med. Fair play. Ett juste språk på läktaren. Det finns kloka människor som kan mer om det här, men skulle herrfotbollen och damfotbollen jobba mer ihop kan det vara ett sätt att slippa tjötet. För vi måste påpeka gång efter annan: vad är bra med damfotbollen? Den har en atmosfär man kan lära av.