Football Radical: Don’t cry for me, Issvisch

I en fotbollstid när allt är konstigt måste vi bestämma oss för vem som är normal. Marcelo Bielsa kanske, eller möjligen Joakim Thåström.

Efter en helg av oväntade händelser står Football Radical redo med sin verktygslåda av fotbollsklyschor, sociologiska signalord och några inte rakt igenom kosherkompatibla analyser inför veckans uppgörelser på den europeiska scenen.

Bibeln och Billie Holiday får inleda veckans avsnitt, som fortsätter sömlöst med Adil Ramis och Pamela Andersons kamp för fattiga barn och mot en (ny)rik fransk kyrka. Är det Pam som spelar mittback i Marseille nästa år? En hel del tyder på det.

I veckan som gick har Simon tittat på Babblarna och Johanna på franska cupfinalen på Stade de France. Det är två inte fullt så olika aktiviteter som man kan tänka sig (med skillnaden att Simon inte hamnade på efterfest med Salma Hayeks supportrar på en grisig pub i Paris).

Football Radical-duon blickar framåt mot Champions League-kvällens judiska derby mellan Tottenham och Ajax och funderar på vem som har rätt att appropriera vilka invektiv när antisemitismen sprider sig på europeiska läktare. Kanske inte Christian Eriksen trots allt? Möjligen inte heller Eintrach Frankfurts tränare Adolf Hütter.

Nu när alla älskar Ajax, är det kanske mer subversivt att hålla på Tottenham i kväll. Johanna lyfter frågan, Simon svarar, så att säga, inte ”too soon”.

Och på tal om ord; är damfotbollen som begrepp på väg att ge vika för Wendie Renards PK-nyfranska?

På tal om ord 2: Håller Zlatan Ibrahimovic på att förlora privilegiet att bli ursäktad för sina verbala angrepp på fotbollsplanen?

helskärm

Marcelo Bielsa har satt världsordningen i gungning ännu en gång när han gav tillbaka (inte ”gav”!) ett mål till Aston Villa i helgens slutspelsstrid i the Championship. Johanna gör en djupdykning i släkten Bielsa, kanske den enda som internationellt står sig mot den svenska Wahlgren-klanen, sett till politiskt inflytande och fotbollsfiness.

Från Rosario tar vi tåget till Buenos Aires där San Lorenzo, påvens gäng, slår ett ekonomiskt och empatiskt slag för kvinnokampen. Hey Macarena!
Simon borrar ner sig i den medlemsägda framgångsklubben City of Liverpool, ett engelskt vänsterlag som i helgen spelar cupfinal och dessvärre måste förhålla sig till Emmanuel Macron (eller inte).
Veckans avsnitt Football Radical är den naturliga uppföljningen på Falklandskriget, det är socialdemokrati with a twist och det är, förstås, mycket längre än vad poddar ska vara.