Fagerlund: Fulham fick sista jublet
LONDON. Hur den perfekta nyårsfesten ser ut?
Stormigt firande på Craven Cottage efter seger mot lokalrivalen.
Fulham fick sista jublet under 2023.
Just som Bukayo Saka skulle trycka in bollen bakom målvakten Bernd Leno dök han upp från ingenstans.
João Palhinha kastade sig fram i monsunregnet som oväntat hade dragit in över Craven Cottage. Sedan firade mittfältaren sin perfekta brytning genom att hytta triumferande och ursinnigt med näven.
Situationen ramade in Arsenals bortamöte med Fulham denna nyårsafton väl. Hur (numera) tabellfyran stundom saknade den där sedvanliga kvaliteten i spelet, allt medan hemmalaget var aggressivare över hela planen.
Vid slutsignalen rådde full segeryra, trots att regnet fortfarande höll i sig. Målskytten Raúl Jiménez föll i armarna på sin familj. Förre Arsenal-spelaren Alex Iwobi körde en segerdans vid mittplan ihop med urstarka mittbacken Calvin Bassey.
Lika mycket som det var en smärtsam avslutning på året för Arsenal, lika gigantiskt var resultatet för den mindre Londonklubben.
Senast Fulham vände och vann en match i ligan var i oktober 2022 – att det inträffade mot just Arsenal kom inte som en fullständig chock sett till hur matchen utspelade sig.
Fulham modigare
Även om diskussionen gällande Arsenals ineffektivitet framför målet kom av sig inledningsvis.
Ett kvickt igångsatt anfall, skott från Gabriel Martinelli, Bukayo Saka framme på returen och 1–0 efter knappt fem minuters spel.
Med tanke på hur enkelt gästerna tog sig framåt i planen i det läget förväntade sig nog många att de där och då skulle ta full kontroll, avsluta året med en övertygande seger.
I stället hände något helt annat. Fulham tycktes bli modigare och gav dessutom hundra procent i varenda tackling och duell, vilket Arsenal-spelarna verkade vara ytterst obekväma med.
Hemmalagets segermål med halvtimmen kvar påminde om West Hams fullträff på The Emirates för ett par dagar sedan.
Likt en flipperkula studsade bollen runt i Arsenals straffområde – träffade Declan Rice, Gabriel och Tomiyasu – innan Bobby Decordova-Reid fick Craven Cottage att lyfta.
Hur skickligt det än var av Fulham framstod det återigen främst som ett onödigt, slarvigt försvarsmisstag från Arsenals sida.
Väger för lätt ibland
Insatsen mot West Ham i all ära, frågan är om inte detta var Arsenals sämsta prestation på mycket länge.
Spelarna rullade boll i lågt tempo, verkade ha slut på idéer. Det är särskilt förvånande med tanke på hur positivt det såg ut hemma mot Brighton och därefter borta mot Liverpool.
Från att ha haft grepp om förstaplatsen har Arsenal plötsligt förlorat två raka derbyn på en vecka och således halkat efter.
Bör poängtappen skyllas på Mikel Arteta? Fronttrions blygsamma målskörd jämfört med förra säsongen?
Arteta testade så småningom att spela Eddie Nketiah och Gabriel Jesus tillsammans i anfallet, utan större lycka. Ytterbacken Takehiro Tomiyasu, som bytte av Jakub Kiwior efter pausvilan, såg smått ringrostig ut efter sin skada.
Nu påstår jag inte att Granit Xhaka garanterat hade gjort en avgörande skillnad här. Men klart är att Arsenal ibland väger aningen för lätt, att motståndarna har chans att såra Artetas gäng så länge de vinner den fysiska matchen i matchen.
Det syntes bland annat i förlusten på Villa Park, även om Arsenal borde ha fått med sig åtminstone en poäng (John McGinn och resterande Villa-spelare var som kamphundar på mittfältet, vilket försvårade uppgiften).
2023 har innehållet många framsteg för Arsenal, nya framgångar kan skördas under vårens lopp. Med det sagt stänger klubben förstås året med en besk smak i munnen, med bilden av en jublandes Palhinha mitt i stormen färsk på näthinnan.