Straffsyndarna ska få stöd: ”Kör på bara”
Publicerad 2013-07-11
”Måste se till att de bearbetar det”
GÖTEBORG. Anfallarna riskerar att få sämre självförtroende av straffmissarna.
Det fruktar Pia Sundhage och kommer därför rikta åtgärder för att hjälpa sina stjärnor att bearbeta känslorna.
– Annars kommer det ligga i bakhuvudet hela turneringen, säger Sundhage.
Efter slutsignalen sökte Kosovare Asllani upp Pia Sundhage. Anfallaren hade bränt en straff i slutminuterna och ville motivera sitt beslut att slå den.
”Jag ville ta straffen och kände att jag skulle göra mål”, sa Asllani.
”Skit i det. Kör på bara”, svarade Pia Sundhage.
Det var första steget i bearbetningen av vad som hände i premiären. I dag fortsätter landslaget att stötta Asllani och Lotta Schelin, som också hade missat en straff.
”Lite tjurigt att missa”
Att bara glömma är uteslutet, säger Sundhage, för då riskerar minnena att poppa upp senare under EM.
– Vilket stöd kan Lotta få av oss? Det är lite tjurigt att missa en straff, men jag tror att det är viktigt att hon går igenom det. Man får vara tjurig, man får vara både det ena och andra. Jag tror att hon behöver de här dagarna tills vi ska spela mot Finland (på lördag), säger förbundskaptenen.
Hur tufft är det för straffskyttarna?
– Att missa en straff är tufft oavsett sammanhang. Tänk er Kosovare Asllani, hon kunde ha vänt allt och fått fram ett annat scenario. Hon tänker förstås på det här. Det är oerhört viktigt att man inte bara blundar för det här och går vidare.
– Det här handlar om att bearbeta. Jag vet inte hur de kommer att bearbeta, men det är för mig att ställa frågor och se till att de gör det. Annars kommer det ligga i bakhuvudet hela turneringen. Det tror jag inte är bra.
”Inte gräva ner sig”
Lotta Schelin och Kosovare Asllani verkar inte lika oroliga. Båda säger sig vara villiga att slå en ny straff senare under EM.
– Jag kommer att ta mitt ansvar och fortsätta stå upp. Man kan inte gräva ner sig för att man missar en straff. Det är inte lätt, men någonstans måste man ta sig vidare. Det är bara att tuta på, säger Schelin.
Asllani finner en trygghet i att ingen enskild spelare kan pekas ut som syndabock.
– Nu är vi två. Nu får vi dela på ansvaret, säger hon.
Hur kommer ni hantera det här?
– Inga problem. Det är sådant som händer. Det går inte alltid vägen.