”När samtalet kom var det bara eufori”
Möt Fridolina Rolfö i Sportbladets EM-resan
Uppdaterad 2022-06-07 | Publicerad 2022-06-05
BARCELONA. Hon har vunnit Diamantbollen, flyttat till Barcelona och spelat inför 90 000.
Men efter att ha förlorat såväl OS-finalen som Champions League-finalen kliver Fridolina Rolfö in i EM med ett tydligt mål.
– Nu är det dags att vinna någonting, säger 28-åringen när Sportbladet möter henne i Barcelona.
EM-resan: Fridolina Rolfö – från Fjärås till Barcelona
Fridolina Rolfö kommer gående längs strandpromenaden vid Castelldefels. En strand 25 kilometer söder om stadskärnan.
Platsen är utvald av fotbollsstjärnan själv. Den ligger tio minuter från hennes och pojkvännen Simons lägenhet.
– Om det är en fin soldag går jag jättegärna ner hit och hänger på stranden. Badar, läser en bok och ja, jag gillar platsen jättemycket.
28-åringen kommer direkt från klubbens träningsanläggning Ciutat Esportiva Joan Gamper. En av anledningar till att de bor här och inte mer centralt är för att slippa trafiken inne i city till och från träningsanläggningen.
Hon konstaterar att hon gärna hade spenderat ännu mer tid här, men med träningar på dagarna så blir det mest kvällsbesök.
”Tränar otroligt mycket”
– Ibland tar vi med oss en filt och käkar middag och kollar på solnedgångarna. Det är supermysigt, säger hon.
– Men är vi lediga en dag så kan jag åka hit och sola och bada. När vi väl får ledigt.
Det sista säger hon med ett litet skratt. Hon har redan konstaterat att det här med frihet inte kan räknas in som en av fördelarna med det lyxiga proffslivet. Är det inte matcher så är det träningar.
– Vi tränar otroligt mycket så det blir många timmar på klubben. I Tyskland var det kanske lite mer att man tränade kort men hårt medans här är det mer länge och mycket. Sen kanske det inte är hundra procent hela tiden men det blir många timmar på gräsplanen.
De gånger de har haft flera lediga dagar på rad sen Rolfö flyttade hit är lätträknade.
Hör barnens frågor till Fridolina RolföTung tid i Tyskland
Dagarna på träningsanläggningen är fullspäckade. Det kan vara dubbla träningspass med en gemensam lunch mellan, videoanalyser, fysträning och alltid upp- och nedvarvning i utegymmet.
Till skillnad från tiden i Tyskland så är verksamheten här i Barcelona mer individanpassad. Återhämtningen baseras bland annat på antal spelade minuter i senaste matchen och fysträningen är inte lika tung. En nyckel för Rolfö.
För hennes tid i Tyskland var tuff och den svenska stjärnan åkte på en hel rad skador. Framförallt under sin tid i Bayern München.
– Jag tränade ner min kropp och det var påfrestande både mentalt och fysiskt. Sen var det inte heller så mycket lull lull som man kanske var van vid i Sverige. Det var lite rakare och det gjorde nog att man blev lite mer hårdhudad. Det ser jag mest som en lärdom.
Men det var att bli proffs i Tyskland som Rolfö drömde om som liten tjej i IFK Fjärås. Efter att ha tagit OS-silver med Sverige i Rio och SM-guld med Linköping 2016 bar flyttlasset av till den tyska storklubben Bayern München.
– Det var en stor utmaning och jag tror att det kanske inte var det enklaste steget heller att välja Tyskland men jag kände att det var dit jag ville och jag drömde om, säger hon och fortsätt:
– Men det är en annan miljö att vara där. Det är ett tuffare och hårdare klimat. Jag lärde mig så otroligt mycket under den tiden så jag är jätteglad att jag valde att gå dit.
Hur var det rent mentalt att åka på den ena skadan efter den andra?
– Otroligt tufft. Det kändes som att jag hamnade i en ond cirkel och jag kom inte ur den. Det kom skada på skada på skada och jag hittade inga lösningar på det så det var en otroligt tuff period.
Till slut ställdes allt på sin spets. Säsongen gick in i en avgörande period med viktiga matcher i såväl ligan som Champions League, där Bayern var framme i kvartsfinal, och de ville ha med sin svenska stjärna.
– Tränaren frågade mig ”Jag behöver ha dig på plan. Vad ska vi göra för att du inte ska vara skadad?”.
Då hade Rolfö insett att hennes kropp inte klarade av den hårda belastningen som deras påfrestande dubbelpass på onsdagar innebar. Efter det tunga gympasset de dagarna var hennes muskler väldigt känsliga.
– Så jag sa att onsdagarna behöver jag justera om. Jag klarar inte av den belastningen med två tuffa pass utan jag behöver liksom justera ut det lite under veckans gång och det sa han okej till, till min stora förvåning för man särbehandlar inte folk i Tyskland utan alla ska göra samma.
Men det var ingen som reagerade på att anfallaren fick anpassa sitt schema och efter det var hon skadefri resten av säsongen.
– Efter det har jag egentligen inte haft så långa skadeperioder längre så det känns fantastiskt.
”Orkade inte ens göra frukost”
Men det är inte någon av de upprepade muskelskadorna som har varit den tuffaste smällen på vägen.
– Det är utan tvekan min hjärnskakning. Det är det värsta jag har varit med om. Det var riktigt, riktigt jobbigt.
Det var i Champions League-finalen 2020 som Rolfö, då i Wolfsburg, fick lämna planen med en blåtira och hjärnskakning. Till en början sades det att det var en lindrigare variant.
– Själva smällen var inget problem. Det var just att jag inte kom tillbaka, det tog så många veckor. Jag låg bara i sängen och orkade inte gå upp. Jag orkade inte ens göra frukost till mig själv. Bara det psykiskt, att ligga och stirra i taket. Du får inte kolla på tv, du får inte kolla på din telefon, du får inte göra någonting. Och ligga där vecka ut, vecka in och må skit. Det var jobbigast, att bara ha smärta i huvudet och inte kunna göra något åt det.
Det tog lite mer än två månader innan Rolfö var tillbaka på planen igen, men även om det var påfrestande och tungt under den perioden så var hon aldrig rädd att hon inte skulle kunna spela mer.
– Nej så långt nere var jag inte utan jag visste att jag skulle bli bra, men jag hade väl en liten oro framförallt tiden efter. När jag kom tillbaka var jag rädd att få smällar igen. Jag var inte inne i många dueller den perioden. Det ska jag vara ärlig och säga. Så det var nog mest rädslan att få det igen.
Det mulnar på rejält över strandpromenaden i Barcelonas utkanter. Regnet hänger i luften. De sista tappra själarna som har försökt lapa lite sol packar ihop och ger upp.
Det har gått tio månader sen samtalet kom. Det från agenten som skulle berätta vilka klubbar som hade visat intresse efter att Rolfö bestämt sig för att lämna tyska storklubben Wolfsburg och det fanns en klubb som hon hoppades på.
När agenten så sa att Barcelona hade hört av sig berättar hon hur hon bara skrek rakt ut. Pojkvännen i rummet intill förstod direkt vad det handlade om.
– Det var helt ärligt den klubben som stod högst upp på min önskelista. Det var där jag ville spela så när det samtalet kom var det bara eufori.
Så vad är den största skillnaden mellan att vara proffs i Spanien jämfört med Tyskland?
– Vädret, haha. Nej, men det är två helt olika sätt att spela fotboll på så bara en sån sak är jättestor skillnad. Och klubbarna, hur de fungerar. Det är många olikheter. Men i grunden är det bra föreningar jag har varit i. Som har en bra struktur, som har bra organisation. Så grunden är ju densamma. Sen är det spelsätt, tränarstab och hela den biten som är annorlunda men ja. Det finns många olikheter.
Men en sak är sig lik. Fridolina Rolfö fick med sig vännen, den norska mittfältaren, Ingrid Engen till Barcelona.
– Det är jättekul att veta att man har en nära vän hos sig. Jag är superglad över det, sa Rolfö i samband med flytten.
För när det ges ledig tid så upptäcker 28-åringen gärna sin nya hemstad tillsammans med lagkamraterna eller sambon. Hon gillar att testa nya restauranger och strosa runt bland butiker och uteserveringar i storstadens ringlande gränder.
Blivit vänsterback
Efter en säsong i den spanska storklubben har Rolfö etablerat sig, men hon har gjort det på en ovan position. Anfallaren har fått rollen som vänsterback.
När hon får en fråga från Sandra Baj, 10 år, som spelar i Rolfös moderklubb IFK Fjärås om vilken position hon gillar mest får hon därför svårt att svara.
– Åh nej, den här är svår. Jag har ju spelat i ganska många olika positioner den senaste tiden och känner väl att det beror på vilket lag jag spelar i. För mig är det svårt att säga en position för det är väldigt beroende på vilket spelsystem man har, vilka spelare man har omkring sig.
I Barcelona däremot så trivs hon i den rollen och känner att det är något som utvecklar henne. Även om det kanske var mer nervöst att kliva in i den rollen mot storlagen i Champions League än i storsegrarna i ligan.
– Jag känner en väldigt stor frihet där. Samtidigt så får jag utveckla mitt försvarsspel, som är något jag inte är van vid, men jag tycker ändå det är en rolig utmaning som jag hela tiden lär mig något ifrån, säger hon och fortsätter:
– I landslaget har jag lite svårare att säga det för det beror lite på hur det ser ut. Men jag gillar att ha en mer central position där för jag känner att man blir väldigt involverad i spelet när man är centralt. Så en offensiv mittfältare där.
Vad hade du tänkt om Gerhardsson säger då att Fridolina i dag är du vänsterback?
– Ja, det kan ju hända så…
– Ja, nej men jag vill ju kunna hjälpa laget och jag vill att vi ska vinna matcher. Om han tror och ser att det är bästa alternativet så kommer jag inte säga tvärnej. Sen kanske jag kommer ha en diskussion med honom att jag tror att jag kan bidra ännu mer i offensiven och att jag kommer mer till min rätt i offensiven i det laget. Men det får bli en diskussion då.
Sverige kliver in i sommarens EM som en av favoriterna.
– Det är en speciell situation för vi har ofta varit lite underdogs i mästerskap. Nu vet jag inte hur andra ser på oss men vi ser oss som favoriter. Med all rätt sett till hur bra vi har gjort det de senaste åren i mästerskap. Det är någonting vi behöver kunna hantera. Vi är så bra att vi ska kunna hantera den pressen som kommer utifrån.
Orden kommer från en spelare som är van att vinna, i ligan har inte Barcelona förlorat en enda match den här säsongen. De har gjort 159 mål och släppt in 11.
– Visst kan det vara ibland när man möter sämre lag att det är tuffare mentalt liksom i och med att det är annorlunda och vi gör åtta mål eller vad det är. Men där är våran tränare jättebra på att motivera oss. Vi sätter upp delmål inför de här matcherna. Det ska göras ett mål innan en viss minut. Det blir en tävling i tävlingen och det tror jag har gjort att vårt lag har tagit sig fram, säger hon.
Faktum är att de bara har förlorat två matcher sen Rolfö kom till Katalonien. Semifinalreturen mot Wolfsburg och finalen i Champions League.
Så det är en revanschsugen 28-åringen som kommer att dra på sig den blågula tröjan i sommar. Med siktet inställt på Wembley 31 juli.
– Det hade varit otroligt häftigt. Det hade jag älskat att spela. Mot Spanien i en final. Det hade varit riktigt, riktigt häftigt.
Och när 10-åriga Ronja från IFK Fjärås frågar hur Rolfö tror att det går i EM så kommer det ett rakt svar.
– Vi har ett ganska tydligt mål. Något vi utåt sett sagt och nu är det dags att vinna någonting, för vi vet att vi är så bra. Vi vet att vi har varit så bra de senaste turneringarna så det känns som ett rimligt mål. Vi ska vinna EM, det är målet, svarar 28-åringen.
Sporbladets EM-resa – vi besöker superstjärnorna på plats i megaklubbarna inför sommarens mästerskap:
Del 1 – Fridolina Rolfö i FC Barcelona
Del 2 – Magdalena Eriksson i Chelsea
Del 3 – Lina Hurtig i Juventus
Del 4 – Hanna Glas i Bayern München
Del 5 – Amanda Ilestedt i Paris SG