Tack för en galen kväll

Simon Bank

...och för en vild duell mitt bland alla schackpartier

PRETORIA. Hur många misstag kan man göra och ändå vinna en match?

Hur många fel kan man göra men ändå vinna våra hjärtan?

Äh, fråga inte mig.

Fråga ett danskt lag som slängt kryckorna och börjat dansa.

När man får något fint ska man säga tack – så tack, Danmark.

Tack för en galen kväll i ett låst VM. Tack för en vild duell mitt bland alla schackpartier. Tack för att ni på något märkligt sätt fortfarande lever och spelar en fotboll som får hjärtat att slå.

Det kändes, efter dagar och kvällar på nybyggda stålblänkande arenor, som något annat att komma till Pretoria och Loftus Verfeld Stadium.

Jag vet inte hur mycket en scen formar sitt spel, men den här arenan ville inte ha någon kontrollerad, präktig VM-fotboll. Det är en rugbyarena med rött tegel, branta läktare, skitiga trappor, brittisk själ, stek­os och adrenalin som rinner utmed väggarna.

Kamerun förstod det först.

De otämjbara lejonen har ägnat en vecka åt att förklara för alla som velat lyssna att de visst är ett enat lag, att det inte stämmer att de är sänkta av inre stridigheter. Den sista presskonferensen före matchen avslutade Samuel Eto’o med att ställa sig upp och slå fast det två gånger om:

– Vi har INGA splittringar i laget.

Men det var bara ord. Kameruns första halvtimma igår var handling.

Paul Le Guen – VM:s näst mest misslyckade fotbollstränare från Lyon – hade lyssnat på kritiken, Eto’o och förnuftet och skickat in Emana och Alexandre Song på mittfältet från start.

När nationalsången dånade ut höll spelarna om varandra, när matchen började höll de den i sin hand. De kunde lett med 1–0 efter 45 sekunder. De gjorde det efter tio minuter. Över varenda kvadratcentimeter av planen körde de över Danmark med fart och styrka och fantasi.

Världens enklaste fotbollsmål

Danmark stod där i sina vita otursdräkter – de hade dem mot Spanien i EM 1984, mot Spanien i VM 1986 – och mådde dåligt. Här hade de tänkt spela fotboll – och hamnat i vägen för ett grönt expresståg.

Christian Poulsen gjorde en inverterad variant av Jesper Olsens 86-miss och spelade fram Kamerun (Eto’o) till 1–0, och den missen var inget undantag. Danmark tappade konstant boll på fel ställen, vid fel tillfällen. De försökte spela passningsspel genom ett minfält av ett par av världens bästa bollvinnare. Emana stal boll, Song stal boll, Geremi stal boll.

Innan danskarna förstod det hade det kunnat stå 0–3.

I samma sekund som danskarna förstod det stod det 1–1.

Simon Kjaer, keruben från Palermo, singlade iväg en lång, diagonal boll över vänsterbacken Benoît Assou-Ekotto, Rommedahl sprang ikapp och spelade fram Nicklas Bendtner till öppet mål.

Världens enklaste fotbollsmål.

Kamerun är maskiner i bollpress och bollvinnande, men de slarvar när de ska ställa om defensivt. Spelar man långsamt blir man uppäten. Spelar man snabbt har man chansen.

1–1 var alltså inte bara ett mål, det var en nyckel till hur Danmark kunde spela fotboll. De började hitta vägar runt Kameruns ursinnespress, de började söka snabbare uppspel bakom Kameruns positionssvaga ytterbackar. Stéphane M’Bia är inte ytterback – Benoît Essou-Ekotto är inte intelligent.

Nycklarna gav inte Danmark en plats i förarsätet – men de gav dem en plats i bilen, och därifrån kunde de i alla fall påverka åt vilket håll matchen skulle svänga.

Sörensen var fenomenal

De hade kunnat förlora den med 4–2, de hade kunnat vinna den med lika mycket. Det var den sortens pulserande, galen fotbollsmatch, och Danmark var den sortens äslkvärda landslag, för första gången på evigheter.

Thomas Sørensen var fenomenal i mål, Kjaer och Agger jobbade sig in i matchen, Rommedahl sprang som om det var 2002 och när han väl fick koncentrera sig på att tugga andrabollar (och rädda stenhårda skott med ögat) så var Christian Poulsen en helt annan spelare än inledningens bolltappare.

Efter en timme promenerade Rommedahl – bakom Assou-Ekotto igen – runt en fastfrusen Jean II Makoun och stoppade in 2–1 i bortre hörnet.

I en galen match, tryfferad med tusen misstag, så gjorde Danmark mindre fel än Kamerun. Det var till slut därför de vann.

Jag sa till Morten Olsen att det var en match som hade gett Lars Lagerbäck hjärtinfarkt.

– Kanske det. Det var en match med väldigt många misstag, sa han.

Olsen pratade också om skadorna som plågat Danmark, att Bendtner, Thomassson och Daniel Jensen fortfarande inte är helt hundra. Dessutom är Simon Kjaer avstängd mot Japan, en match som Danmark måste vinna.

– Men nu är vi med i VM igen, sa Christian Poulsen.

Han hade en rejäl blåtira över sitt vänstra öga, och han hade slagit sin landslagskarriärs sämsta passning.

Men han var med i VM igen, och som Danmark spelade igår hoppas jag att han är med länge.