Ibra – en elektrisk stöt och en våg av fantasi
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-05-19
Sportbladet kan i dag exklusivt publicera Candido Cannavòs, en av Italiens främsta fotbollsjournalister någonsin, krönika som även finns i dagens Gazzetta dello Sport på förstasidan.
Jag ringer till min svenska kollega Jennifer Wegerup, hon som jag pratade med tidigare i veckan, för att få höra vad man sa om Ibrahimovic i övriga Europa. Och denna kväll låter det som om det var Inter-fest även i Skandinavien när hon säger:
”Vi såg matchen från denna fantastiska italienska söndag på tv här. På slutet sa tv-kommentatorn ’vi ska vara stolta över att ha en svensk som avgör serie A’. Det är inget märkvärdigt uttalande, men vem var då tv-kommentatorn? Jo, den store Gunnar Nordahls son, en av de främsta i Milan någonsin. Han heter Thomas och är väldigt populär i Sverige, en betydelsefull röst”.
Ser ni vilken ödets nyck: samma dag som Inter vinner scudetton och Milan missar chansen att spela i Champions League kommer från norr en hyllning från någon med rödsvart blod.
IIbras namn, den klare huvudrollsinnehavaren, mannen som lämnade sitt lag då man hade ett enormt försprång och som kom tillbaka i sanningens ögonblick, då den tillfälliga tabellen visade att Roma till och med gått förbi. Ibra, fyra bokstäver bara, men en enorm förmåga att påverka.
Det som den världsklassige svenskens intåg på planen bidrog med kunde alla se. En elektrisk stöt, en våg av fantasi, en vindpust av klass, assist, skott, briljanta klackningar. På grund av oron för hans knä hade man väntat sig ett desperat och akut inhopp. I stället möttes vi av en av de mest dynamiska Ibrahimovics som vi sett.
Med honom på planen började även de vid hans sida genast spela bättre, i synnerhet Cruz och Balotelli. Ett verkligt bombnedslag där hans två mål var den logiska följden, frukten av uppenbar rättvisa.
Sådana episoder livnär vår fascination för fotbollen. En president kan vara extremt rik, han kan ställa upp en trupp med trettio spelare, men historia – det skrivs av de stora mästarspelarna. Inter, i går i nära en timme utan Ibra, har gett det bästa av sig självt, men risken att man fortsatte att visa god vilja och inget mer låg i luften. Scudetton, som man vunnit redan vid jul men sen nästan såg försvinna, återvanns i det ögonblick som Roberto Mancini sa till Zlatan Ibrahimovic att dra av sig överdragströjan. Det var ett av tränarens lyckosammaste beslut den här säsongen.
In på planen kom mannen som gör skillnaden mellan ett otvivelaktigt bra lag och ett mästarlag. Den mest saknade, den mest komplette, den sannaste i denna passionerade era under Massimo Moratti.
Candido Cannavò