Hoppa till innehållSportbladet

Dagens namn: Sam, Samuel

Örebro flyttades ner – så hur ska förbundet döma IFK ..?

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2007-06-30

IFK Göteborgs stora problem är över. Förbundets har precis börjat:

Hur ska ni förklara att det är fel att bryta regler, men okej att bryta lagen?

Så kom IFK-domen från Göteborgs Tingsrätt, och inte sedan Stieg Larssons senaste har så många sportjournalister läst samma sextio sidor samtidigt.

Jag vet inte vad som orsakade Larsson-psykosen på sportredaktionerna, men jag vet varför vi är intresserade av Mats Persson, Janne Plånbok och Stefan Selakovic.

Det är ett unikt fall. En unik klubb.

Och en unik och förutsägbar dom.

Den som gömmer nära tre miljoner från staten ska straffas för det. Fängelsedomarna mot Firma Plånbok och Persson kommer att överklagas, straffnivåerna kan glida en centimeter eller två – men skulden är odiskutabel.

Stefan Selakovic går fri, och jag sympatiserar helt med den domen. Jag handlar basmatvaror på Seven-eleven, glömmer bort att teckna hemförsäkring, vägrar fondspara – och ser Slösa som en ekonomisk auktoritet. Jag kan alltså ha full förståelse för att en spelare litar helt och fullt på utbildade rådgivares råd. Jag hade gjort samma sak.

Selakovic ljög i polisförhör, men har redan lidit tillräckligt av hela affären. Det räcker så.

Många från Närke undrar …

Det intressanta nu är hur Svenska fotbollförbundet, genom sin licensnämnd, ska hantera allt det här.

Många undrar.

Många av dem bor i Närke.

Örebro SK skickades ner i superettan efter bristande bokföring och en fjärrvärmeräkning på en halv miljon. De bröt mot fotbollsfamiljens regelverk och straffades stenhårt.

IFK Göteborg har dopat sig ekonomiskt, grova skatte- och bokföringsbrott har låtit dem värva spelare de inte haft råd med annars.

Invändningen som finns är att det inte var IFK Göteborg som gjorde allt det där. Det var två personer som agerade å deras vägnar, inte klubben i sig. Inga demokratiska beslut fattades som sa åt Mats Persson att gömma och skicka och mörka pengar.

Frågorna som licensnämnden måste besvara är vad det är som utgör en förening, om det nu inte är människorna i den. Att Persson och Plånbok fälldes för trolöshet mot huvudman gör det lättare att hålla isär förening och förövare – men hur förklarar man den uppdelningen?

Var går ansvarsgränsen?

Juridiken är en sak, pedagogiken en annan.

När Bengt Halse sålde Jas Gripen åt Saab använde agenterna i BAE Systems mutor för att göra det skumma arbetet. Halse visste inget om det, och han visste inget om de svarta affärerna i Göteborg.

Men var går gränsen för en klubbs ansvar för männen som agerar åt dem?

På sätt och vis är det samma fråga som när det handlar om en annan sorts huliganer, de på ståplats. Var börjar klubbens ansvar?

Var slutar det?

Örebro SK tvångsnedflyttades, Hammarby fick böta poäng, IFK Göteborg som förening har också ett ansvar för de brottsliga affärerna som ledde till att de blev ett bättre lag på planen.

Jag tror inte på tvångsnedflyttning. Med en rättslig process som kan sträcka sig flera år från brott till dom skulle det innebära att man frös in en klubbs verksamhet under väldigt lång tid.

Det vore inte rättvist. Kanske finns det inte ens någon möjlig rättvisa. Jag vet bara att det är svårt att förstå hur det kan vara straffbart att bryta mot förbundets ekonomiska licensregler, om det inte går att straffa kriminella handlingar som gett sportsliga fördelar.

2004 var Peter Ijehs mål värda åtta poäng för IFK Göteborg (Stefan Selakovics mål har varit vä… äh, glöm det förresten).

Jag hade inte protesterat om de där poängen togs från klubben inför en kommande säsong.

Inte för att det vore rättvist. Men för att det inte vore helt orättvist.

Simon Bank

Följ ämnen i artikeln