Förbundet: Vi tänker inte gå in med stöd
Ordförande Karl-Erik Nilsson om svåra läget för division 1
Uppdaterad 2019-10-03 | Publicerad 2019-10-02
- Nu dras snöret inom svensk fotboll.
- Nästa säsong kommer den sämst placerade klubben i Superettan att få sex miljoner kronor i ekonomiskt stöd samtidigt som klubbarna i division 1 riskerar att stå helt utan.
- Men vad är priset för miljonrullningen. Och är det värt det?
Granskningen på 26 sekunderDen ekonomiska klyftan mellan division 1 och allsvenskan/superettan ökar dramatiskt.
Karl-Erik Nilsson, ordförande i Svenska fotbollförbundet, vill inte gå in med något krisstöd till division 1-föreningarna.
– Men det finns stora utmaningar för föreningarna som ligger i timglasets mitt i vårt seriesystem, säger han.
Karl-Erik Nilsson har själv ett förtroendeuppdrag för IK Oddevold i division 1. För en tid sedan skrev tidningen Bohuslänningen om Nilssons engagemang och formulerade sig fint: "Förbundets ordförande värnar om rötterna när topparna blommar som mest".
För nu växer verkligen superettan och allsvenskan hela vägen upp till himlen samtidigt som division 1 blir kvar nere i myllan, vilket Sportbladet visat i den pågående granskningen av villkoren för klubbarna i serien.
Hur ser du på division 1-klubbarnas oro?
– Det är klart att vi som förbund naturligtvis tar det på allvar. Föreningar på väldigt många olika nivåer har det bekymmersamt. Det är tufft att vara föreningsledare i dag. Det saknas ordentliga ekonomiska resurser men också personal. Många föreningar har det svårt.
Tv-avtalet för allsvenskan och superettan går från 400 miljoner kronor om året till 750 miljoner kronor mellan 2019 och 2020. Division 1-klubbarna får i dag 120 000 kronor från sin centralorganisation, men för nästa säsong saknas fortfarande ett avtal. Karl-Erik Nilsson medger klyftan blir större men kan inte på rak arm säga om det är något negativt.
Hur ser förbundet på att klyftan mellan allsvenskan/superettan och division 1 ökar dramatiskt?
– Att det generarnas mer resurser till allsvenskan och superettan är i grunden något väldigt positivt. Det är ett bevis på att vi har starka toppligor med mycket intresse och mycket publik. Sedan svarar marknaden upp mot det och själva faktumet att det är ett ganska stort gap mellan toppligorna och tredjeligan är egentligen inte unikt för Sverige. Men nu blir det förstås ökat fokus på det. De exakta konsekvenserna är svåra att se redan nu, men ökade resurser till allsvenskan och superettan är i grunden positivt för svensk fotboll.
Är den ökade ekonomiska klyftan mellan allsvenskan/superettan och division 1 ett problem?
– Det är väldigt svårt att redan nu analysera hur pengarna kommer användas. Jag tror och hoppas på att det kommer satsas en hel del resurser på att utveckla föreningarna och stärka deras organisation. De kan i sin tur tjäna som positiva modeller och inspiration för föreningarna längre ner i serienivåerna. Det kan bli ett lärande mellan klubbarna. Men det är svårt att redan utvärdera eventuell problematik. Det är för tidigt.
Karl Erik Nilsson och förbundet är inte beredda att aktivt göra något åt klassklyftan mellan serierna. I stället menar förbundets ordförande att division 1 och ligaorganisation Ettanfotboll står väl rustade inför framtidens ekonomiska bekymmer.
Vad kan man göra åt de ökade ekonomiska klyftorna mellan serierna?
– Det som görs och har gjort under ett par år är att kraftigt öka utvecklingsarbetet kring Ettanfotboll och division 1-serierna. Sedan 2016 har förbundet tillsammans med Ettanfotboll och ytterligare aktörer haft ett utvecklingsarbete för att stärka föreningarna som organisationer för att se hur de kan bli bättre på till exempel marknadssidan och stärka inför framtiden. I det vi kallar semiprofessionell fotboll har det pågått ett utvecklingsarbete under flera år, säger Nilsson och fortsätter:
– Jag tror också att ett ökat intresse för de högsta divisionerna i svensk fotboll kan spilla över på division 1. Ettanfotboll har börjat teckna nationella överenskommelser, alla matcher tv-sänds och det kan bidra till att marknadsintäkterna blir större. Jag tror att det som händer på våra toppnivåer kan inspirera för tredjenivån (division 1).
Vad kan följderna bli för svensk fotboll om det blir alldeles för stora klyftor mellan division 1 och allsvenskan/superettan?
– Jag tycker som sagt att det är för tidigt att spekulera i det. Jag har jättestor respekt för alla föreningsledare i division 1. Jag vet vilka utmaningar som det alltid har funnits på den nivån, och som alltid kommer finns där, oaktat vilken ekonomisk styrka som finns i de högre divisionerna.
Utvecklingsarbetet centralt
Karl-Erik Nilsson är inte beredd att låta förbundet understödja division 1 med mer resurser, trots att flera föreningar menar att det vore nödvändigt för att hantera de ekonomiska problemen.
Flera föreningar i division 1 menar att ett ökat centralt stöd från förbundet – till resor och liknande – är nödvändigt. Hur ställer ni er till det?
– Det viktigaste centrala stödet är den här typen av utvecklingsarbete som jag nämnde innan. Samarbetet med intresseorganisationer som Ettanfotboll har utvecklats oerhört mycket de senaste åren och det är ett utvecklingsarbete som är ett bra verktyg för att generera större intäkter. För vi har inte ett transfereringssystem på det viset. Förbundet har sin del och föreningarna sin del. Sedan har vi två intresseorganisationer, Sef och Ettanfotboll, som har sin del. Längre ner under division 1 så sliter ju varje förening mer isolerat. Att division 1 har en intresseorganisation kan generera bra idéer och tankar som kan ge intäkter. Ettanfotboll är på rätt väg.
När du möter företrädare för division 1-föreningar – vilka bekymmer delar de med sig av då?
– Det handlar framför allt om pengar, men även organisation. De vill ha slagkraftiga trupper men också en föreningsstruktur som ger stadga och stöd. Föreningar som är stabila, att det finns någon som jobbar på kansliet. För det är många sköra föreningar under elitnivån. Men det är också en ökad konkurrens om samarbetspartners. Vi märker att tillväxten på sponsorsidan slätats ut. Där är det inte lika lätt som tidigare att attrahera partners.
Stärka de översta
Flera division 1-föreningar med stor ungdomsverksamhet känner oro över andra föreningar, utan samma breddverksamhet, satsar allt på ett kort för att nå miljonerna i superettan nästa år och att de mer långsiktigt arbetande föreningarna därför missgynnas. Hur ser du på det?
– Varje förening måste göra sina egna strategiska val och prioriteringar. Det är något som medlemmar och aktiva måste tycka till om. Självklart kan det finnas en sådan lockelse, men till syvende och sist måste varje förening kunna se sina medlemmar i ögonen. Vi vet inte hur de här nya pengarna kommer fördelas och vilka effekter det får, men att det kommer stärka de två högsta divisionerna är ställt bortom allt tvivel. Men jag tror att den styrkan kan spilla över på klubbar längre ner i divisionerna. Jag ser det här som en möjlighet även om vi inte har facit i hand än och att det kan finnas orosmoln. När vi kan analysera allt så tror jag att det kommer ha bidragit till svensk fotboll som helhet.
Så... hur mår rötterna nu när topparna blommar som mest?
– Jag är övertygad om att rötterna kommer klara sig, även om det finns stora utmaningar för föreningarna som ligger i timglasets mitt i vårt seriesystem. Alltså division 1 och 2. De har tuffa utmaningar som jag har stor respekt för. Men jag hoppas på en växtkraft även där och att det kan komma knoppar även på den buketten. För division 1 är och förblir oerhört viktig för talangutvecklingen till elitklubbarna. De måste ha livskraft.
