HELA sanningen – bakom AIK:s kaos
Nye bossens hemliga möten avslöjade
Uppdaterad 2017-02-13 | Publicerad 2016-12-13
När det franska, multinationella arena- och sporträttighetsföretaget Lagardère stormade in i svensk idrott för drygt två år sedan var ambitionen stor och målsättningen hög.
Men hittills har verksamheten i Sverige inte blivit någon succé, vare sig för Friends Arena eller för de ishockey- och fotbollsföreningar som Lagardère i dag sköter sponsorförsäljningen åt.
I AIK Fotboll har motstridiga avtal lett till en konflikt så djup att två styrelser nu ska bytas ut.
Sportbladet kan i dag avslöja hur ett multinationellt bolag lägger sig i svensk föreningsdemokrati, och hur Lagardère påverkat processen som lett fram till vilka som ska styra AIK Fotboll i framtiden.
Borussia Dortmund, Bayer Leverkusen, Lyon, Saint-Etienne och Hamburg. AIK togs upp i en mäktig krets storklubbar i november 2014. Då startade det multinationella arena- och sporträttighetsföretaget Lagardère, med förgreningar över hela den europeiska kontinenten, sitt intåg i svensk fotboll, dess arenor samt marknads- och sponsorsavdelningar.
För en marknadsmässigt stor klubb som AIK kunde samarbetet med Lagardère ha blivit en fullträff. Dåvarande vd:n Thomas Edselius såg potentialen och i januari 2015 tecknades tillsammans med styrelsen ett avtal om kommersiella rättigheterna.
Förhoppningarna var stora.
– Med deras hjälp hoppas vi kunna få det lyft vi strävar efter då de har ett enormt kontaktnät till de största företagen i världen, sa Edselius i ett uttalande.
Han fick medhåll av Nicolas Gaede på Lagardère.
– Vi har jobbat som partner till toppklubbar i Europa i 25 år. Vi är stolta över att med vår expertis nu få jobba med Sveriges största klubb AIK för att ta deras kommersiella arbete till en ny nivå.
Det är nu knappt två år sedan som Lagardère, inledningsvis via dotterbolaget Sportfive, blev en maktfaktor i svensk fotboll.
Lagardères svenska avdelning hade ambitiösa avsikter med sin expansion in i Sverige. Det multinationella bolaget tjänar förstås bara stora pengar om klubbarna genererar stora intäkter – vilket kräver ett gott samarbete.
Så... hur har det gått?
Lagardères ambition var att samla stora delar av de allsvenska fotbollsklubbarna under ett och samma tak vad gäller marknads- och sponsorarbetet. Tanken var att kunna bidra med expertis på lokal, nationell – och kanske till och med – internationell nivå och därmed öppna en helt ny sponsormarknad för svenska klubbar. Något som i sin tur skulle kunna hota enheten i klubbarnas samarbetsorganisation SEF, Svensk Elitfotboll, om ett utomstående företag förhandlade fram egna lukrativa nationella avtal för en majoritet av storklubbarna.
Det har Lagardère inte varit i närheten av att lyckas med. För särskilt många klubbar har inte nappat på ett samarbete. Flera klassiska storklubbar – som IFK Norrköping och IFK Göteborg – har nobbat propåerna.
Totalt fem klubbar i Sverige har till dags dato valt att ta hjälp av Lagardère vad gäller försäljningen av kommersiella rättigheter:
AIK, Helsingborg, Örebro och Halmstad inom fotbollen. Modo från hockeyn.
Sportbladet har varit i kontakt med källor inom klubbarna och vår bild är följande: i några fall finns det en försiktig oro kring samarbetet, i ett par andra ett reellt missnöje med Lagardère.
Mellan AIK och Lagardères olika divisioner finns två avtal: Ett som reglerar matchdagarna på Friends Arena, ett där Lagardère ska sälja AIK:s kommersiella rättigheter.
I de här avtalen finns, enligt Sportbladets uppgifter, motstridigheter som hänger ihop med VIP-läktaren på Friends.
Dåvarande Vd:n Thomas Edselius, som undertecknat sponsoravtalet tillsammans med dåvarande ordföranden Johan Seguis styrelse, säger att han inte kan kommentera saken eftersom han inte vet exakt vad dagens problem handlar om:
– När jag slutade min anställning försommaren 2015 fanns så vitt jag vet ingen schism. Vad som eventuellt har hänt efter det har jag ingen insikt i, säger han.
Men så här ligger det till, enligt Sportbladets källor:
- Enligt det ena avtalet ska Lagardère ragga sponsorer vilket garanterar AIK minst 35 miljoner kronor om året.
- Enligt det andra avtalet är det AIK som står för alla kostnader när samma sponsorer utnyttjar VIP-utrymmena på Friends på matchdag.
Det är inte de enda motstridigheter i avtalen som Edselius efterträdare på vd-stolen, Mikael Ahlerup, fick i knäet när han tillträdde sommaren 2015.
Avtalen har därför tolkats på helt olika sätt av vd Ahlerup och Lagardères representant Fredrik Hellqvist.
De skyller på varandra – kräver pengar av varandra – och hävdar att respektive part inte respekterar befintliga avtal.
Det har lett till att AIK:s bolagsstyrelse petat Mikael Ahlerup från att förhandla med Lagardère.
– Ibland lyfter man en sak från en anställd till den anställdes chef, förklarade ordföranden Mattias Grundström för Sportbladet våren 2016.
Men en lösning har ändå inte kunnat nås.
Sportbladet kan nu avslöja att det brinner i knutarna om ett avtal ska kunna omförhandlas eller hävas.
Senast på torsdag måste AIK lämna in en ansökan om skiljedomsförfarande. Det erfar Sportbladet att den sittande vd:n Mikael Ahlerup har för avsikt att göra.
Det är dock inget som Ahlerup vill bekräfta.
– Jag har i nuläget inga kommentarer, säger han.
Enligt Sportbladets uppgifter anser AIK att Lagardère inte levererat enligt de mål som avtalet föreskriver, och får AIK rätt kommer Lagardère behöva betala ett miljonbelopp till klubben innan årsskiftet.
Om företaget vägrar betala före den 31 december har AIK möjlighet att häva avtalet om försäljningar av kommersiella rättigheter.
Men den idén gillas inte av alla.
Delar av den nu avgående styrelsen ville i stället lösa den ursprungliga tvisten med Lagardère genom en förlikning och på så vis normalisera relationen till företaget.
Den här delen av styrelsen har vid upprepade tillfällen suttit i privata möten med den i AIK-kretsar djupt kontroversielle affärsmannen Jonas Galotta – och chefen för Lagardères verksamhet i Sverige: tidigare nämnde Fredrik Hellkvist.
Den svenska marknaden har varit svår att ta sig in i för Lagardère, och ett tapp av storklubben AIK vore förödande för den svenska delen av företaget – och kan i förlängningen hota deras verksamhet i Sverige. 2015 gick Lagardère Sverige med 55 miljoner kronor i förlust.
– Det är en enda röra alltihop. Anledningen till att Fredrik Hellqvist har träffat Jonas Galotta, som dessutom är skicklig vad gäller avtal och dess tolkningar, är väl för att han vet att Galotta har direkt inflytande på Johan Segui och Mattias Grundström i styrelsen, säger en källa med insyn.
En annan uppgiftslämnare fyller i:
– Lagardère är en stor maktfaktor och har en direkt inblandning i det som pågår i AIK just nu.
När Sportbladet ringer upp Fredrik Hellkvist vägrar han att svara på frågor om sin roll i samarbetet med AIK.
– Jag vill egentligen att du pratar med vår vd, Martin Håkansson. Det är han som ska uttala sig.
Vi har uppgifter om att du och Jonas Galotta suttit i möten tillsammans. Stämmer det?
– Du får ringa vår vd.
Det kan du varken bekräfta eller dementera?
– Är det en journalistisk fråga för att få mig att svara?
Det är en ja- eller nej-fråga, så den borde vara ganska enkel att svara på?
– Fast jag svarar, återigen, att du får ringa vår vd.
Vd:n Martin Håkansson:
– Jag kan tyvärr inte diskutera vilka representanter som har varit med i våra möten.
Hur tycker du, i stort, att samarbetet med AIK har fungerat?
– Vi ser stor potentiell i samarbetet med AIK och har en bra dialog med dem, fortsätter Håkansson.
Jonas Galotta uttalar sig i sin tur kryptiskt på frågan om han haft möten med Lagardère.
”För att kunna medverka vid ett möte skulle det krävas att jag fick frågan från antingen styrelsens ordförande, Mattias Grundström, eller bolagets VD, Mikael Ahlerup. I det fall någon av dessa herrar har frågat mig är ingenting jag kommenterar i media”, skriver Galotta i ett mejl.
Och avslutar:
”Min allmänna åsikt är att parter alltid skall sitta ned för att finna en framkomlig väg”.
Splittringarna inom styrelsen har funnits under en längre tid och har i sin tur lett till ett utbrett missnöje bland delar av klubbens mest aktiva medlemmar.
För en dryg vecka sedan lämnade initiativtagarna Fredrik Preisler, Rickard Henze och Gustaf Eriksson in en protestlista med upp till 300 namn till styrelsen. Kravet: ett ”Extra Möte” i föreningen. Då ställde samtliga sju personer i AIK:s styrelse sina platser till förfogande.
Därtill har aktiebolaget redan utlyst en Extra bolagsstämma (den 29 december) där ”val av ny styrelse” står som enda punkt på dagordningen.
Bland klubbens medlemmar finns olika viljor, men den gemensamma nämnaren är att majoriteten vill förändra den nuvarande styrelsesammansättningen på ett eller annat sätt.
Valberedningen är, enligt Sportbladets källor, tydligt påverkad av majoriteten av AIK:s organiserade supportergrupperingar, vilka tidigt aviserade att de inte kommer att ställa sig bakom en styrelse med Johan Segui. Det är också ett krav som majoriteten av de röstande medlemmarna tycks ställa sig bakom. Segui förekom då den väntade petningen genom att på sociala medier meddela att han inte längre kandiderar till styrelseledamot inom AIK.
”Jag önskar således den nya styrelsen lycka till. Ni behöver det och det finns en stor hög med saker som nuvarande ledning och styrelse tyvärr lämnar över ouppklarat”, skriver Segui i ett inlägg som av allt att döma syftar på konflikten med Lagardère.
Sportbladet har sökt Segui som valt att inte kommentera frågan ytterligare.
I helgen presenterade valberedningen sitt förslag till ny styrelse.
Per Bystedt (ordförande mellan våren 2005 och våren 2010 samt stor aktieägare i AIK) föreslås göra comeback som ordförande i såväl föreningen som aktiebolaget.
Sportbladet kan nu avslöja att Per Bystedt sedan en tid tillbaka har fört samtal med Lagardère – trots att han då inte hade någon förtroenderoll för klubben.
Han har vid flera tillfällen bjudits in av Lagardère för att diskutera konflikten med AIK.
Då har Fredrik Hellkvist och Jens König, vice president för Lagardères huvudkontor i Tyskland, deltagit.
– Ja, jag har träffat Fredrik Hellkvist och Jens König på mitt kontor, mitt på dagen och helt öppet, tidigare under året. Det var innan jag fick frågan om jag ville ställa upp som ordförandekandidat. De tog kontakt med mig och ville träffas för att om möjligt få hjälp att bryta det dödläge de uppfattade hade uppstått, säger Per Bystedt.
Under 2016 har Bystedt suttit i flera möten med högt uppsatta chefer i Lagardère.
– Jag träffade dem som nyfiken supporter och aktieägare. Vi sågs ett par gånger och de redogjorde för sin position och sin uppfattning. Det ledde dock inte till något. Jag tyckte inte att jag hade position eller information att gå vidare och försöka medla eller dylikt.
Per Bystedt nämner först bara att högt uppsatta chefer från Lagardère deltog på mötena. Men Sportbladet kan avslöja att även Jonas Galotta närvarade.
– Ja, det stämmer. Jag uppfattade att han och Lagardère hade haft viss kontakt och att han såg en stor risk för AIK att inte komma vidare med samarbetet och lösa eventuella meningsskiljaktigheter, säger Bystedt.
Vad var syftet med mötena?
– Vi sågs på mitt kontor över en kopp kaffe. Jag tror de ville se om jag som aktieägare och ”styrelseveteran” kunde medla på något sätt. För mig var det som supporter och aktieägare intressant att vara med och lyssna, till intet förpliktande ska tilläggas. Det blev heller inget av det - jag tyckte som sagt inte att jag hade allsidig och nödvändig information och rätt kontakter för det. Jag känner inte Jonas Galotta sedan tidigare utan vi har setts och hörts i samband med de här kontakterna.
Vad är din samlade bild av AIK:s samarbete med Lagardère?
– Att man inte verkar komma överens.
Hur ställer du dig till vd:n Mikael Ahlerup om du nu blir invald som ny ordförande?
– Jag har som sagt ingen möjlighet att uttala mig om det här. Allra minst personfrågor. Har ingen sådan information - bara de rykten och medieuppgifter som alla andra också har, samt Lagardères egna uppfattning om det hela som framkom i mötena och den har säkert AIK också. Om jag blir vald får jag sätta mig in i frågan och diskutera den med bland andra Mikael, säger Per Bystedt.
Den sammantagna bilden av Sportbladets granskning visar hur motstridiga avtal och samarbetsproblem lett till att det multinationella bolaget Lagardère genom upprepade möten och kontakter med AIK:s föreslagna ordförande kommit att blanda sig i svensk föreningsdemokrati, och indirekt hur AIK Fotboll ska styras i framtiden.
Men trots att Sportbladet fått tydliga bekräftelser på både möten och kontakter menar Per Hägerö i AIK:s valberedning att Bystedt inte har valts till ordförande för att lösa konflikten med Lagardère.
– Det är inget som vi har vägt in. Det är inte därför vi valde honom, säger Hägerö.
Hundratals medlemmar förväntas dyka upp på torsdagens ”Extra möte”.
Mycket talar för att Per Bystedt får medlemmarnas stöd och väljs in som ny ordförande.
Men ingenting kan tas för givet.
Stora beslut ska fattas och det enda som Sportbladets av varandra oberoende källor gemensamt profeterar om är följande.
– Det kommer att bli livat.