Sportbladet

Dagens namn: Uno

Ingen var i närheten av Ljungbergs klass

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2005-09-28

AMSTERDAM

Det hade kunnat vara en kväll för ursäkter, men Fredrik Ljungberg förvandlade den.

Vill ni se en stjärna?

Se på Fredrik.

Tanken slår mig drygt halvvägs in på första halvlek.

Jag väger den i huvudet ett tag, funderar på om jag verkligen kan stå för den. Jodå, inga problem.

Såhär: Stor fotbollskväll i Amsterdam. Två av Europas riktiga tungviktsklassiker i en livsviktig match i världens mest stjärnspäckade turnering.

Talangbanken är överfull - men ändå. Hade jag varit förbundskapten och fritt fått välja en av de 22 spelarna att ta med till VM så vet jag vem jag hade tagit. Jag hade stoppat ner Fredrik Ljungberg i fickan och inte plockat upp honom innan jag kommit fram till Tyskland.

Just nu är Fredrik Ljungberg faktiskt Arsenals galjonsfigur. Vare sig Sol Campbell eller Ashley Cole får ihop lika många poäng då både ledaregenskaper och spelkvalitet vägs samman.

Insikten betyder faktiskt mer ju längre jag tänker på den.

Visst, vi har tjatat mycket om statusen våra "Super-Swedes" uppnått - men det här är något unikt.

The Main Man i ett av Europas topplag

För tre månader sedan hade inte Fredrik Ljungberg varit min drömspelare i Arsenal, både Henry och Vieira hade gått före. Än i dag hade jag faktiskt valt Cannavaro, Buffon och Vieira innan jag kom till Zlatan i Juventus - och definitivt Ronaldinho, Eto´o, Xavi etcetera före Henke i Barcelona.

Fredrik Ljungberg var inte briljant i går. Han kom inte helt rätt i sin roll som släpande forward och slog bort ett par enkla bollar. Ändå osade han av en klass som ingen annan kom i närheten av.

Planen vimlade av äregiriga, entusiastiska yngligar med stora framtider: Fabregas, Flamini, Hleb, Reyes, Owusu-Abeyie och Clichy i Arsenal - Babel, Pienaar, Rosenberg och Manucharyan i Ajax.

Alla har de chansen att bli världsspelare en dag, men än har de en bit kvar. Vill de se vad som krävs behöver de bara titta på den skallige killen med nummer åtta i Arsenal. Det är han som värderar alla lägen, löper på rätt ytor i rätt läge, håller i bollen då han ska och passar den då det är bättre.

Det är han som för sitt lag till seger, det är han som är The Main Man i ett av Europas riktiga topplag.

Ett sånt omdöme var det länge sedan jag kunde ge en svensk med rent samvete.

Viktigt inhopp, Rosenberg

Markus Rosenberg började säsongen som det självskrivna valet som Ajax centerforward. Den positionen har han blivit av med till tunge greken Angelos Charisteas.

Att anpassa sig till den säregna rollen som nummer nio i Ajax är verkligen inte lätt för en 4-4-2-skolad forward, och tålamodet med dyra nyförvärv är kort hos den bortskämda publiken i Amsterdam.

Rosenbergs pigga inhopp var viktigare än många förstår. Hade han inte tagit den här chansen hade vintern kunnat bli oändligt lång nere på avbytarbänken. Nu är han med igen.

???

Varje gång jag kommer till Amsterdam tvingas jag lära mig nya namn som den fantastiska Ajax-utbildningen har vaskat fram i framgångsfabriken De Toekomst. Trodde nästan att generationen med Sneijder, Heitinga, van der Vaart och De Jong var den sista - men nu heter plötsligt tonåringarna i startelvan Babel, Emanuelson och Vermaelen. Fenomenalt.

???

På Amsterdam Arena hänger en finsk flagga med texten "Jari Forever". När kommer en likadan upp på Malmö stadion?

Erik Niva

Följ ämnen i artikeln