Priset för EM-ansökan: 10 miljoner kronor
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-12-09
Den havererade ansökan om EM 2016 blir en rejäl ekonomisk smäll.
Kostnaden hittills för det svenska och norska fotbollförbundet: minst 10 miljoner kronor.
Efter att en kritisk rapport lagts fram i går som hävdade att det fanns stora brister i den norska delen av EM-ansökan kom dagens besked inte som någon större överraskning.
Varken den norska eller svenska regeringen är beredda att göra de mångmiljardinvesteringar som krävs i infrastruktur, nya och ombyggda arenor.
– Det här är naturligvis en besvikelse, säger SvFF:s ordförande Lars-Åke Lagrell till förbundets hemsida.
– Vi har efter Regeringsförklaringen i oktober 2006, där det sägs att "Sverige ska aktivt verka för att få fler stora internationella idrottsevenemang till vårt land", haft förhoppningen att staten skulle hjälpa kommunerna med investeringarna.
”Massa floskler”
När Sportbladet pratade med Lagrell i går kväll var han mycket kritisk till rapporten som under gårdagen offentliggjordes i Norge.
– Jag tycker den innehåller massa floskler. Bästa facit på vad ett EM-slutspel innebär finns i de rapporter som gjorts efter EM i Österrike och Schweiz förra sommaren.
– Även de beräkningar som gjorts för ett EM i Sverige och Norge visar på en kraftig samhällsvinst och ett ekonomiskt överskott på flera miljarder, säger Lagrell.
Investeringarna som staten skulle behöva hjälpa berörda svenska kommuner med uppgår till cirka 3,5 miljard kronor.
”Det får vi ta”
De beräkningar som gjorts och som SvFF hänvisar till visar att de totala långsiktiga intäkterna av ett EM i Sverige 2016 skulle blir mellan sex och sju miljarder kronor.
Men beskedet i dag är att varken den norska eller svenska staten är redo att göra dessa investeringar.
Det innebär dessutom en rejäl ekonomisk smäll för respektive fotbollförbund.
Arbetet med EM-ansökan hittills har kostat vardera organisationen fem miljoner kronor.
– Det klarar vi och får vi ta, men mest känns det tråkigt känslomässigt. En sådan här ansökan handlade om att ge väldigt många en tro på framtiden, säger Lars-Åke Lagrell.