VEM ÄR MISS WORLD CUP?

Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-06-15

ERIK NIVA: Misstagen är ingen slump – experimenten kan förstöra hela VM

JOHANNESBURG. En enda felbedömning kan avgöra en match.

Fråga Simon Poulsen, och han erkänner att du har rätt.

En hel svit av felbedömningar kan förstöra en hel turnering.

Fråga Fifa, och du möts av tystnad. Eller vuvuzelatut.

Ni kunde ju i alla fall ha försökt.

Jag har inga större problem med Danmarks sätt att ställa tio man bakom bollen, bevaka sitt 0–0-resultat och försöka snatta åt sig något på kontringar.

Så har de rödvita spelat ända sedan de missade i kvalet till EM 2008, och nu gjorde de det dessutom riktigt bra i 45 minuter.

Men så kom det där nesliga självmålet och förändrade allt – förutom det danska spelet.

De stod kvar där nere på egen planhalva.

Minuterna gick, resultatet var som det var, men det kom aldrig någon som helst tillstymmelse till dansk forcering.

Det kom aldrig ens någon tillstymmelse till dansk kvitteringschans.

När de anföll gjorde de det med två eller tre spelare, helt utan övertygelse och ambitioner. De kunde inte, orkade inte, verkade knappt ens vilja.

En hedersam förlust? Till resultat och matchupptakt, visst, men jag såg inget hedersamt över den andra halvleken. Jag såg bara platt resignation inför faktumet att motståndarna var bättre, utan att ens behöva vara bra.

Poulsen förtjänar en eloge

Undanflykten ligger färdig och klar, och den går ut på att Danmark inte har tillräcklig offensiv tyngd för att göra mål på Holland utan Nicklas Bendtner.

Nä. Det tror inte jag heller. Men jag hade i alla fall velat se dem testa anfallsvingarna.

Apropå bortförklaringar förtjänar unga ytterbacken Simon Poulsen en eloge för att hålla upp händerna och ta fullt ansvar för felbedömningen som ledde fram till det ödesdigra självmålet.

– Det var mitt misstag, och det är

bara att erkänna det. Men vad kan jag göra? Börja gråta och be om att bli hemskickad? Det är inte vad det här går ut på.

Poulsens reaktion blir ännu mer imponerande med tanke på att han faktiskt skulle kunna få ihop till ett funktionellt försvarstal.

Misstagen är ingen slump

VM-turneringen är bara fyra dagar gammal, och vi har redan sett fyra, fem matchavgörande misstag av likartad karaktär.

Det är ingen slump – det vågar jag slå fast redan nu – men det är inte heller en tendens som går att fånga i en enda håv.

Oljudet från vuvuzelorna? Japp, de försvårar kommunikationen på ett sätt som kan ha påverkat både Danmarks och Kameruns försvar vid de avgörande baklängsmålen i går.

Experimenten med underlaget? Jepp, det är möjligt att skottet som Sloveniens kapten Robert Koren avgjorde med mot Algeriet fick en extra skjuts av den syntetförstärkta gräsmattan.

Den fladdriga bollen och den höga höjden? Jupp, här tror jag att vi har den mest betydelsefulla kombinationen.

Jag skrev om det redan för en vecka sedan, efter mitt första dygn i Johannesburg. Bollar uppför sig helt annorlunda här på nästan 2000 meters höjd än de gör vid havsnivå, i synnerhet när de är så lätta som den här VM-bollen.

Jabulani-varianten framstod säkert som ganska stadig i fabrikantens högkvarter i tyska Herzogenaurach – 340 meter över havet – men i alla de VM-matcher som spelas på hög höjd uppför den sig orimligt egendomligt.

Den seglar, sedan wobblar den lite och sedan seglar den lite till. Oftast flyger den ut ur spel när någon försöker skjuta ett långskott eller slå ett inlägg. Ibland dimper den ner på Zdravko Kuzmanovics hand i eget serbiskt straffområde.

Det här är ett stort problem för hela VM-turneringen, som sänker spelkvaliteten markant.

Jag har aldrig sett så uselt distanssskytte på så här hög nivå, jag har aldrig sett magnetfoten Wesley Sneijders långa passningsspel så bedrövligt som det var i går.

Horribel felbedömning, Fifa

Med tiden kommer väl spelarna att vänja sig och anpassa sig, men jag befarar att det bara går till en viss nivå.

Även om du vant dig vid att det är en volleyboll du har framför fötterna innebär inte det att du kan slå en 50-meterscross

med den, i synnerhet inte om du har en kakafoni av tutor ringade i öronen och ett ovant underlag under fötterna.

Fifa har gjort en horribel feldömning som tillåtit så mycket experimenterande i ett så här avgörande sammanhang.

Följ ämnen i artikeln