Sandlin: Jag håller mig kvar vid mitt tips: Elfsborg vinner – men nu slåss sju

Lasse Sandlin

BORÅS. Och så var dom åter sju i kampen om SM-bucklan?...

Välkommen tillbaka, Bajen!

Och välkommen tillbaka också, HBK – i söndags uträknade framförallt av sig själva efter krysset mot BP.

Trots detta och trots de regerande mästarnas måndagsförlust står ändå mitt utgångstips fast: ELFSBORG, alltså.

Hammarbys 2–1 på Borås Arena blev till slut en mycket klarare seger än siffrorna berättar.

Detta trots en mardrömsstart där Stefan Ishizaki låg bakom 1–0-målet redan efter tre minuter och där hemmalaget ”åt upp oss”, för att citera Bajen-tränaren Tony Gustavsson.

Men efter denna första mardrömskvart slingrade man sig ur greppet och vänligt men bestämt visade Lolo Chanko och Sebastian Eguren i mitten, Erkan Zengin och Haris Laitinen på flankerna att Bajen har ett av seriens bästa mittfält, och med tiden kom en pigg starter som Anders Svensson helt bort i den konkurrensen.

Det här var Elfsborgs första hemmaförlust i år.

Obesegrade i 19 raka

Det var faktiskt första nederlaget hemma sedan 11 maj förra året, då Yannick Ngabu Bapupa med matchens enda mål avgjorde för Gefle.

Sedan dess har Elfsborg hemma gått obesegrade i 19 raka – elva segrar, åtta oavgjorda.

Både Elfsborg och Hammarby kom från meriterande segrar i Uefa-cupen i torsdags: Elfsborg 2–1 borta mot rumänska Dinamo Bukarest, Hammarby 2–1 hemma mot portugisiska Braga.

Men där fanns en viss skillnad...

Elfsborgs Magnus Haglund letade förklaringar till att hans lags underpresterat efter den formidabla inledningen med hög press och snabba passningar.

Fick inte sova

Haglund kom fram till att man är mentalt känsligare och mer sårbara, när man är nedkörda, sega och tunga:

– Efter matchen i Rumänien fick vi inte sova på hela natten. Vi var inte hemma förrän sex fredag morgon, medan Hammarbys spelare kunde gå direkt hem från Råsunda och sova i sina sängar.

Knappast hela hemligheten men ändå en möjlig delförklaring vilket får mej att minnas Hammarbys första seger mot Elfsborg här i Borås.

En septembermatch 1961, Hammarby vann med 2–0 efter mål av Larsa Johansson och Lasse Nordin och jag var själv på plats på Ryavallens läktare med mina juniorkompisar från Hofors AIF.

Och apropå möjliga förklaringar skrev den gången Aftonbladets krönikör Bassen Sköld:

”Allt kan väl inte bero på att Boris Målberg gifte sig på lördagen, och att hela laget var där?”.

Bröllopsfest 1961 som Rumänientripp 2007?

Pappa Kent är aikare – sonen bajare

Tja?... 1961 blev det guld ändå, och jag tror fortfarande att det blir så i år också.

I den helt abnorma seriespurt vi just nu upplever är det annars inte alltid så lätt att veta vilket lag man ska hålla på.

Man kan nämligen till och med tvingas hålla på ett lag som man normalt inte tar i ens med tång.

Som det pappa-son-par från Hässelby som jag träffar före matchen: pappa Kent Carlsson är AIK–are – 13-årige sonen Jeff Julin är hammarbajare.

Alltså borde bajaren Jeff hålla på Hammarby, medan AIK-pappan Kent enligt normala supporterregler borde hålla på Bajens motståndare Elfsborg.

Icke!

Både far och son var nöjda

– Idag, för en enda dag, hejar jag på Elfsborg. För att inte AIK eller Djurgården ska bli svenska mästare, säger Jeff.

– Idag håller jag på Hammarby. Så att man spelar bort Elfsborg från guldet och hjälper mitt AIK, säger pappa Kent.

Ska vi gissa att dom efteråt var nöjda, både far och son...

Nu ligger allt dukat för IFK Göteborg som vid vinst mot Gais ikväll tar över ledarpositionen.

Men så enkelt är det inte?...

Speciellt som jag minns det riktigt dåliga vårderbyt som Kamraterna vann, 1–0, på en felaktigt dömd straff.

Borde alltså vara Gais tur ikväll, även om det var länge sen man slog IFK i ett derby.

Det har inte skett sedan juli 1992. 3–0 den gången, efter två mål av Magnus Gustafsson och ett av nuvarande tv-experten Niklas Karlström.