Bank: Fifa – jag undrar fortfarande
Mänskliga rättigheter för alla? Nej, tyvärr. Lika rättigheter oavsett läggning? Nix, det går inte heller.
Fifa är trogna sin linje, och vad kan man säga om det?
Gör det ändå. De kan dra åt helvete.
Today I feel gay.
Ett gäng europeiska fotbollsförbund hade bestämt sig för att trots den internationella federationen Fifa, de slöt upp bakom sloganen One Love, de skulle låta sina lagkaptener bära regnbågsbindlar under VM för att i alla fall göra något för att manifestera mot bristen på HBTQi+-rättigheter i värdlandet Qatar.
Några timmar före skarpt läge fick de veta att det kunde kosta en varning, innan avspark ens rullat i gång riskerade Harry Kane att få gult kort. Rent regelmässigt är det tveksamt, men Fifa satte hårt mot hårt.
”Vi kan inte sätta våra spelare en situation där de riskerar att bli varnade eller till och med utvisade” meddelande förbunden. Man kan invända att det är en marginell risk att ta jämfört med att, till exempel, vara en kille som älskar killar i den här delen av världen, men budskapet rimmar med hur fotbollen normalt förhåller sig till sådant här: idrotten kommer först, det andra sedan.
En humanistisk bristsjukdom
Det går att förstå det, precis som att det i grunden går att förstå Fifa.
Jo.
Jag har skrivit den här texten förut, för drygt ett år sedan. Då var det Uefa som sa nej till att låta arrangörerna under EM tända sina arenor i regnbågsfärger, och det var då Gary Lineker twittrade ett eget förslag:
Just do it anyway. Sod ’em. Gör det ändå, de kan dra åt helvete.
Att tycka mänskliga rättigheter är ett politiskt ställningstagande, att tycka att grundläggande rätt oavsett sexuell läggning är politik – det är, som jag skrev under EM, en humanistisk bristsjukdom, en sorg för mänskligheten. Men det betyder inte att det inte är politik. Det är en kontroversiell hållning på många platser i världen (under EM handlade det mest om Ungern), om det inte vore så fanns det inte längre någon anledning att manifestera. England, Danmark och de andra ville protestera mot just det, att man i Qatar inte ser kvinnor, migrantarbetare eller hbtqi-personer som människor med samma rätt som alla andra.
Saknar all form av trovärdighet
Min förståelse för Fifa eller Uefa baseras på att de säger sig vara politiskt och religiöst neutrala, och att de skulle hamna i en svår situation om de tvingades ta ställning till mängder av olika politiska eller religiösa markeringar i samband med deras arrangemang. Det som är okontroversiellt för någon (”rättigheter för Palestinas folk”) är sprängstoff för en annan. Det är enklare att säga nej till allt, det går att förstå den hållningen.
Problemet här är ju att Fifa saknar all form av trovärdighet, vare sig i den här frågan eller någon annan som handlar om mänskliga rättigheter. VM spelas i Qatar för att de betalade mest, Fifa är delskyldigt till varenda olycks- och dödsfall som det lett till när infrastrukturen skulle expressordnas. Fifa har valt sin väg, den kantas av dollarbuntar och inget annat.
Jag ser Irans landslag balansera sig ut på slak lina inför landsmän och -kvinnor som slåss för sin framtid, ingen sjunger nationalsången och frågan om vilka de representerar väger tyngre än frågan om huruvida de spelar 3-5-1-1 eller något annat. Vad vill Fifa säga till dem? Today I feel like Ali Khamenei?
Jag undrar fortfarande
Det här, bindlarna, är ytterligare en konfliktyta mellan den gamla världen och den nya, mellan Europas fotbollsstormakter och organisationen som styr världsfotbollen. Vi lever i en brytningstid mellan gammalt och nytt, och precis som med det europeiska superliga-initiativet så gör det allting tydligare och mer explosivt. Ska vi ha det så här? Kan vi verkligen ha förtroende för Uefa och Fifa? Går det att hålla ihop en fotbollsfamilj som tillåtits bli så dysfunktionell?
Under ett annat VM, i Sydafrika för tolv år sedan, hamnade jag mitt i en demonstration när underbetalda arbetare som inte varit fackanslutna, besköts med gummikulor och tårgas när de krävde sin rätt. Då sa Fifa-folket att de absolut hade respekt för arbetarnas rättigheter, men att de fann det oacceptabelt att de störde matcherna.
Jag undrade då, och jag undrar fortfarande, vilka ställningstaganden Fifa skulle kunna tänka sig att sluta upp bakom utan att få panik.
Mitt förslag tog aldrig skruv, men skam den som ger sig. Kära Fifa, vad tror ni om den här:
”Mänskliga rättigheter – men med förnuft”.
Tisdagens matcher i fotbolls-VM
11.00 Argentina-Saudiarabien 14.00 Danmark-Tunisien 17.00 Mexiko-Polen 20.00 Frankrike-Australien