Offensiv revolution

Johan Flinck

Zlatan om de nya: Känns inte som den tråkiga svenska traditionella spelaren

Det har tagit tio år.

Men det är ändå något av en svensk landslagsrevolution.

Från ett 4–4–2 och en backlinje och ett mittfält packade med defensiva ankare till ett 4–2–3–1 där de offensiva artisterna dominerar.

Eller som Zlatan Ibrahimovic definierar de nya spelarna:

– De känns inte som den tråkiga, svenska, traditionella spelaren.

Formationen var förstås 4–4–2.

Backlinjen bestod av tre, ibland fyra, mittbackar.

På mittfältet tog en slitvarg och ett defensivt ankare som Håkan Mild hand om ena yttern (och ibland hans like Magnus ”Turbo” Svensson den andra).

Och landslagets offensiva kreatör hette... Johan Mjällby.

De tog visserligen Sverige till EM 2000, landslagets första mästerskap på sex år, men de flesta vill i dag glömma spelet som presterades.

”Mer offensivt”

Lars Lagerbäck och Tommy Söderberg kom förstås att balansera om laget mer offensivt längre fram under sin förbundskaptenstid.

Men det var först med Erik Hamrén som landslagsrevolutionen genomfördes.

4–4–2 är utbytt mot ett 4–2–3–1, och även om två anfallare har blivit en och balansspelarna på mitten numera är två i stället för en är det inget snack:

– Det nya spelsystemet känns mer offensivt, säger nygamle lagkaptenen Zlatan Ibrahimovic.

Han debuterade i lands­laget ett halvår efter EM 2000 och har förstås varit en huvudperson i denna revolution.

Sätta press

– Erik vill att vi kommer upp mer i banan och ökar bollinnehavet i stället för att ligga och chansa. Tappar vi boll ska vi lägga press direkt och återerövra bollen. Det känns intressant och internationellt.

Men det handlar inte bara om ett nytt system.

Framför allt befolkas laget av betydligt fler offensivt lagda spelare i dag. Det visar om inte annat Sportbladets genomgång av spelartyperna i dagens landslag kontra EM-laget 2000. Eller som Zlatan uttrycker det:

– De (nya spelarna) känns inte som den tråkiga, svenska, tradition­ella spel­aren. De känns annorlunda.

– Det är upp till dem själva att ta den chansen de får. Och det är jag nästan säker på att de kommer att göra. De är här för att spela och dominera.