Bank: Nu MÅSTE förbundet kunna svara på frågorna
”Sverige mot Iran – jag hoppas att förbundet har lärt sig något”
Sverige mot Iran?
Ja, det betyder ju att de också måste möta frågor om politik, om idrott, om kvinnors rätt.
Jag hoppas att de lärt sig något. Det brukar inte gå så bra.
Av alla bilder jag minns från OS i Sotji i vintras finns det ett par som sticker ut. Petter Northugs kroppshållning, Charlotte Kallas sistasträckespurt i stafetten.
Och, faktiskt, en metafor om en flod.
Under OS kontaktade jag Faezeh Hashimi, dotter till Irans förre president Hashemi Rafsanjani och en av kvinnorörelsens starkaste röster. Det var Faezeh som gav mig en bild:
– Damidrotten i Iran har blivit som en rinnande flod, ingen kan hindra den från att rinna vidare. Iran skapade förebilder för muslimska kvinnor runt om i världen som vill hålla på med idrott. Där är iranska kvinnor fortfarande orubbliga, förklarade hon.
Iran är ett komplext land, vi vet det. Å ena sidan ett intellektuellt, liberalt samhälle där kvinnor har framträdande roller i den akademiska världen, har rösträtt, syns och hörs. Å andra sidan ett könsrepressivt samhälle där de patriarkala maktstrukturerna är stenhårda och styrda av religiös hårdhet.
Floden når inte överallt.
Strålande VM-slutspel
I somras gjorde ett intelligent iranskt lag ett strålande VM-slutspel, det festades på gatorna i Teheran. Jag är barnsligt förtjust i tanken på att se ett Friends Arena fullt av iranier i diasporan, de som älskar fotboll och fått ett lag värt att älska. Det finns band mellan Sverige och Iran som är både långa och starka, det bor tiotusentals iranier här och nu får de se sitt lag spela fotboll i Solna.
Samtidigt finns det ännu – sedan revolutionen för 30 år sedan – ett förbud mot kvinnor på idrottsarenor i Iran.
Ghoncheh Ghavami är 25 år gammal, i juni tog hon med sig ett gäng medsystrar för att se Irans herrlag spela volleybollandskamp mot Italien. Hon greps efteråt, dömdes så småningom för att ha spridit regeringskritisk propaganda. Ett års fängelse.
Fall som Ghavamis är förstås tacksamma, eftersom de gör att väst omöjligen kan blunda. De är också tacksamma för väst, eftersom de är enkla och tydliga.
Frågan är bara hur tacksam en match mot Iran är för fotbollförbundet.
Kommer ställas frågor
De kommer naturligtvis att hänvisa till idrottens särart, att den ska vara fristående från politiken och att Fifa bevisligen erkänt Iran som en motståndare som vilken som helst.
Men idrotten är en flod i Iran, det vore djupt orättvist att låtsas som att den inte har med politiken att göra. Fråga Ghoncheh Ghavami. Fråga Faezeh Hashimi. Fråga alla de kvinnor som de senaste åren tagit strid för sin rätt till att idrotta, till att se på idrott, till att äta sig in i maktstrukturer med idrotten som redskap och vapen.
Det kommer att ställas frågor, och den här gången måste svensk fotboll kunna svara på dem.
Ni minns kanske att det inte gick så bra när Roland Andersson skulle försvara att Sverige åkt till Saudiarabien för att spela fotboll?
– Om kvinnorna vill se matchen kan de göra det på tv, sa han.
Och det var förstås inte så han menade, han var ställd inför frågor som han inte tänkt igenom tillräckligt innan mikrofonerna stacks fram. Andersson hade bara inte tänkt innan han talade.
Han halkade, precis som förbundet gjorde i fallet med Alexander Gerndt. Som de gjorde när Zlatan Ibrahimovic skämtade om damfotbollsspelare och cyklar. Som de gjorde när de gav en bil till Anders Svensson. Som de gjorde när fallet med Miiko Albornoz skulle diskuteras.
Kommer att få frågor
Den som halkar gång efter gång borde göra en undersökning av balansen. Sverige kommer att få frågor om hur de tänker kring Iran och kvinnor, och de måste ha ett bättre svar den här gången om de inte vill förlora sitt förtroende. Förbundet har gjort klart med ett utbyte på flicksidan, Karl-Erik Nilsson har pratat om dialog och öppenhet – och jag antar att det finns ett ställningstagande där någonstans.
Ideologi och värdegrund är det som vi uttrycker varje dag.
I vintras frågade jag Faezeh Hashimi om vilket stöd hon hittat i de heliga skrifterna för sin strid för kvinnors rätt till idrott. Hon hälsade att det i både hadither och Koranen skrivs att det är föräldrars uppgift att lära sina barn att simma, skjuta och rida, att texterna inte skiljer på söner och döttrar.
– Alltså bör det råda jämlikhet mellan flickor och pojkar och män och kvinnor i samhället, och då även inom idrotten, menade hon.
En flod rinner i Iran. I mars kommer den till Solna.
Vad har ni för tankar kring det, Nilsson och Hamrén?
Karl-Erik Nilsson, förbundsordförande, om att Sverige bjuder in Iran.