”Jag gjorde fel och det står jag för”

Daniel Majstorovic talar ut om beslutet att stanna hemma, flyttspekulationerna, situationen med Andreas Alm och förbannade supportrar: Det finns säkert åsikter och det respekterar jag

helskärm

Han har inte spelat en minut sedan han uteblev från AIK:s matchsamling för snart två månader sedan.

Men Daniel Majstorovic är inställd på att fullfölja kontraktet som går ut i slut­et av nästa år.

– Jag har sträckt upp handen och bett om ursäkt till laget. Nu gör jag mitt jobb och kör på, säger 36-åringen i en intervju med Sportbladet.

Den 1 juli spelade AIK och Mjällby 0–0 i allsvenskans tolfte omgång.

Matchen som sådan lär inte gå till historien, men efterspelet till den blev turbulent.

Orsaken var att Daniel Majstorovic hade uteblivit från AIK:s samling inför matchen – den 50-faldige landslagmannen var besviken över att ha petats från startelvan och svarade med att stanna hemma.

Rubrikerna de följande dagarna var hätska.

Det spekulerades bland annat i att försvarsspelaren skulle lämna klubben omedelbart.

Men det har aldrig varit aktuellt, slår Majstorovic fast när Sportbladet träffar honom på träningsanläggningen Karlberg.

”Jag vet vad jag går för”

– Aldrig. Jag har kommit hem till Stockholm med familjen och vi bor här, barnen går i skolan här. Det har aldrig funnits tankar på något annat, säger han.

Majstorovic och de andra AIK-spelarna har just avlutat sitt förmiddagspass. Mittbacken har varit utan speltid i nio omgångar, men hela tiden deltagit i träningen.

På frågan hur han mår svarar han med ett leende.

– Fantastiskt, riktigt bra. Ja, förutom att jag inte spelar. Kroppen känns fantastiskt bra och vi är med i toppstriden.

Hur har du påverkats av turbulensen, med jätterubriker varje dag?

– I början så var det mycket skriverier, men det är något som man lär sig hantera med tiden. Det rör mig inte. Jag vet vad jag går för, vad jag har gjort och vad jag kan göra. Folk har alltid åsikter, det får man vara beredd på.

Har du verkligen varit så oberörd?

– Jag funderar inte på det om jag ska vara ärlig. Jag har varit med så länge att jag inte går runt och tänker eller reflekt­erar över det.

På läktarplats – igen

Ångrar du att du inte dök upp?

– När man känner sådan frustration och besvikelse så blir det inte alltid rätt. Just där och då handlade jag med känslorna och besvikelsen inom mig och det blev fel. Sedan kan man prata om man ångrar saker… jag gjorde fel och det står jag för. Jag kan inte backa bandet, utan det handlar om hur man tar det vidare. Jag har sträckt upp handen och bett om ursäkt till laget och sedan dess har jag varit professionell och gjort mitt jobb.

– Som sagt: alla gör misstag och jag vet vad jag har gjort. Det är inte så att jag vaknade upp och tänkte ”vad fan har hänt?”.

Köpte gruppen din ursäkt?

– Ja, när vi hade diskussionen så var det ingen som hade några invändningar. Sedan kanske folk tycker olika och det får man respektera, men jag har inte känt av några problem. Det är ett väldigt skönt gäng.

Majstorovic har alltså fått nöja sig med träning sedan matchen mot Mjällby. Inte ens i förra omgången, då mittbacks­kollegan Alexander Milosevic var skadad, fick han vara med. Majstorovic åkte med till bortamatchen mot Halmstad, men fick sitta på läktaren på nytt.

– Vi tog ut en 20-mannatrupp, men sen var det 18 som var med till sist. Det finns inte så mycket att göra. Det känns som att han (Andreas Alm) är kvar på samma punkt som han var tidigare. Men för mig är det passé, borta för länge sen. Det som är gjort är gjort och jag vill se framåt, se möjligheter.

Äldst i laget nu

Har du pratat med Andreas Alm på sistone?

– Nej, inget speciellt, mer än det som har sagts tidigare. Jag ser framåt.

Du sa tidigare att er relation inte är den bästa. Hur är den nu?

– Det är ingenting som har gått åt det positiva hållet, det är klart. Vi har en dialog men i vilken utsträckning stannar mellan oss, det är inget som jag vill prata med media om. Som sagt, jag ser framåt och jag har femton månader kvar på kontraktet.

Det återstår nio matcher. Hur stor chans har du att spela i år?

– Jag vet inte. Den frågan får du ställa till Andreas och de andra som är involverade att ta beslutet. Jag är uttagningsbar och kör på. Vi har ett skönt go i laget även om vi åkt på två minor i det sista.

Hur bidrar du till gruppen?

– Som jag alltid har gjort, med min energi, erfarenhet och spelstil. Man gör jobbet helt enkelt, jag försöker göra det bästa i alla situationer.

Har du fått stöd från de andra spelarna?

– Det tycker jag absolut. Men jag är äldst i laget nu när ”Tjerna” har gått i pension så det kanske inte kommer spontant för de andra att gå fram och prata. Sedan är det inte alltid fokus på min situation, det är inte där energin ska ligga. Prioritet ska ligga på träning, matcher och guldstriden.

Många supportar har varit förbannade på dig. Hur har du märkt av det?

– Ska jag vara riktigt ärlig? Jag har inte märkt av det direkt. Jag bor i Stockholm och är här varje dag och möter folk, men jag har faktiskt inte känt av det. Samtidigt vet jag att det säkert finns åsikter och det respekterar jag. Folk vill det bästa för sin klubb och klubben är störst i alla lägen. Men vad man tar in själv, det är en annan sak.