En markering åt rätt håll från förbundet

Patrik Brenning

Sjögren: Straffet måste hjälpa – inte stjälpa

15 000 kronor i böter och att matchen slutförs utan publik.

Disciplinnämndens straff mot Djurgården känns som rimligt och en markering åt rätt håll.

En markering att förbundet och klubbarna nu står tillsammans och inte är motståndare i kampen mot de kriminella krafterna.

Det tycktes friskt efter Djurgårdens avbrutna match mot Mjällby om potentiella straff. Skulle Djurgården straffas hårt med miljonböter och en tilldömd 0-3 förlust eller var det enda rätta att matchen spelas klart vid tidpunkten för avbrottet? Och i så fall ska man göra det med eller utan publik?

På fredagen kom Disciplinnämndens dom – och det blev en relativt mild sådan. Helt rätt tycker jag.

Ge böterna till Mjällby

Matchen kommer nu att spelas klart från den aktuella tidpunkten och med samma resultat som när den avbröts, som reglerna slår fast, men utan publik. Dessutom får Djurgården en symbolisk, får man ändå säga, bötessumma på 15 000 kronor. Den och lite till hade dock gärna fått tillfalla Mjällby för ökade kostnader.

Det känns helt rätt att Disciplinnämnden inte bestämt sig för att ”markera” och trycka dit en saftig bötessumma. Det känns dessutom som det enda sportsligt rätta att matchen fortsätter där den avbröts.

Jag vill inte jämföra fallet med tidigare, även om andra klubbar straffats hårdare för knallskott och inlöpande åskådare. Man ska inte jämföra äpplen och päron om ni förstår vad jag menar. Jag är istället glad att Disciplinnämnden nu verkar ha förstått att kraftfulla markeringar inte hjälper någon.

Jag hoppas att svensk fotboll från och med nu alltid dömer ut straff mot bakgrund av hur de kan hjälpa till att komma tillrätta med problemen. För vad har vi egentligen straff till om de inte har den effekten?

Vad hade det fått för effekt?

Jag frågar mig vad hade en markering mot Djurgården, genom höga böter, egentligen fått för effekt? Vi har gång efter annan fått bevisat för oss att sådana markeringar är resultatlösa. De enskilda idioterna på läktarna bryr sig bevisligen inte om hur klubbarna straffas.

De må hävda att de älskar klubben. De må hävda att de bara vill klubbens bästa. Men om det vore sant hade inte en enda flaska, eller päron, lämnat läktaren. För det skadar bara klubben.

Det viktiga för att få ordning på de här problemen är att förbundet och klubbarna nu jobbar tillsammans för att få bort de här idioterna från läktarna. Jag är glad att Disciplinnämnden, genom den här domen, visar att de inte är ute efter att sätta dit klubbarna – som ju egentligen behöver hjälp.

Nu är det upp till regeringen och ordningsmakten att ta sitt ansvar och straffa de kriminella krafterna som verkar i vårt samhälle. Oavsett om de verkar på gatan eller på fotbollsläktarna. De är samma skit var de än är – med det är inte fotbollsklubbarnas fel att de finns.