Fem punkter Häcken-IFK Göteborg
Uppdaterad 2024-09-21 | Publicerad 2024-09-15
GÖTEBORG. 3–3 på planen, men ett resultat som borde ge IFK Göteborg mest råg i ryggen, menar Sportbladets Michael Wagner i sin analys i fem punkter efter Göteborgsderbyt.
1. Olika kroniska problem
IFK Göteborg kan knappt göra mål, Häcken har stora problem med att försvara sitt eget mål, både under matcherna men alldeles speciellt från minut 90. Det fanns givna förklaringar till derbylagens kortsiktiga problem på respektive håll i allsvenska tabellen.
Att gå in på vad som gått snett i IFK Göteborg i ett längre perspektiv finns det inte internetutrymme för i den här texten.
Endast VSK har gjort färre mål än IFK Göteborg 2024 och problemet är inte direkt nytt. Trots detta har Blåvitt hittills inte varit i närheten av att hitta en åtgärd. Sedan det senaste transferfönstret stängde: fyra mål framåt på sex matcher.
Häcken å sin sida med motiverade allsvenska topp- och Europaspelsambitioner har tappat nio poäng från minut 90 och framåt på tilläggstid och släppt in klart flest mål av lagen på övre halvan. Med de tappade poängen hade Häcken teoretiskt varit med i en guldstrid och definitivt i kampen om Europaplatserna.
Resultatet på Bravida? Det blev en tävling mellan vad som varit största svagheten – IFK Göteborgs målskytte eller Häckens försvarsspel. Det blev dött lopp, men ett klart fall framåt i ena kategorin för ett av lagen.
2. Västernduell i väst
Att IFK Göteborg ägnat landslagsuppehållet att träna och bygga samman relationer i ett lag med sju sommarnyförvärv var uppenbart. Trots ett rejält bollövertag för Häcken med ideliga spelförflyttningar från kant till kant där Jeremy Agbonifo och Zeidane Inoussa ständigt rev och utmanade – så satt IFK Göteborg bättre ihop som ett lag.
Sedan blev det en westernduell i kvällsskymningen i väst.
Paulos Abraham gjorde 1–0 (34) efter förarbete av Laurs Skjellerup som gjorde ännu en comeback, denna gång efter mirakelgörande säng- och kostbyte.
Ali Youssef kvitterade (40) innan Ramon Pascal Lundqvist med sitt första mål i Blåvitt pricksköt in 2–1 (41) efter passivt försvarsspel från Häcken.
3. Häcken saknade Rygaard
Utan storstjärnorna Amor Layouni (skadad) och Mikkel Rygaard (infektion) var Häcken spetsförsvagat. Men till skillnad från den numera enbart publikmässiga storebrodern från fastlandet så har Hisingslaget en bred trupp med spets.
Avsaknaden av de två Häckenstjärnorna borde inte vara avgörande. Men det märktes. Häcken rullade runt och runt och då saknade hemmalaget Rygaards vänsterfot och avslut från distans när det stundtals blev lite för lättläst med de återkommande anfallen från kanterna, läs Agbonifo och Inoussa. För centralt stängde evighetsmaskinen Kolbeinn Thordarson och Adam Carlén, så länge han orkade, till det rejält.
4. Klassiskt slutminutsdrama på Bravida
När jag förväntade mig att Häckens bollskicklighet, passningsspel och fart skulle pressa IFK Göteborg ännu mer bakåt i den andra halvleken var det i stället en kompakt och aggressiv blåvit försvarsmur som i stora delar höll tätt.
Efter Julius Lindbergs individuellt skickliga 2–2-mål (53), där han enkelt lurade bort Oscar Wendt, var det IFK Göteborg som var vasst i spelvändningarna.
IFK Göteborgs bäste, Kolbeinn Thordarson, låg bakom 3–2 (57) när islänningen hittade snett bakåt inåt till Ramon Pascal Lundqvist och nyförvärvet enkelt kunde göra sitt andra mål.
Det var närmare 4–2 ett par gånger om när Peter Abrahamsson räddade och höll derbyt vid liv in i slutminuterna. Det såg ut vara på väg mot en blytung trepoängare för IFK Göteborg.
Men Häcken är Häcken och antingen förlorar de poäng på tilläggstid – eller så räddar man dem. Det var en gammal bekant historia som upprepades på Bravida.
Inhopparen Even Hovland stångades med Gustav Svensson på en forceringslångpastej. Bollen gick till Ali Youssef som med matchens sista spark placerade in 3–3 i sjätte övertidsminuten.
Blåvitt var det bättre laget, Häcken hade bäste individualisten i Ali Youssef.
IFK Göteborg har smittats av Häckens slutminutstapp efter insläppta sena mål mot VSK, Djurgården, Hammarby och nu Häcken. Blåvitt har tappat sju poäng på tilläggstid under Stefan Billborn. Anmärkningsvärt och ett symptom på rädslan att förlora som gör att man låser sig – och förlorar viktiga poäng.
5. Blåvitt hänger kvar med det här spelet
Det är förståeligt att spelare, ledare och fansen till IFK Göteborg lämnade Hisingen med en besk eftersmak. Blåvitt gjorde en av säsongens bättre matcher. De börjar se ut som ett lag – och jag har skrivit det tidigare (med risk att få käka upp det): tiden talar för IFK Göteborg.
Blåvitt har fått igång Ramon Pascal Lundqvist, Thordarson och Laurs Skjellerup har ju bytt både säng och kostvanor och kanske kan vara skadefri flera matcher i följd framöver. Paulos Abraham fortsätter att vara IFK Göteborgs genomgående bäste spelare. Hade Skjellerup orkat 90 minuter så hade chanserna till tre poäng ökat rejält.
Den danske anfallaren kommer i stället bli avgörande i att rädda kvar IFK Göteborg i allsvenskan utan att behöva upprepa fjolårets slutomgångs sekunddrama. Han ger offensiven en ytterligare dimension.
Håller Göteborgskamraterna den här nivån i kommande matcherna mot Halmstad (h), VSK (b), Gais (h) och Norrköping (b) så ska man i mina ögon klara sig kvar med viss (liten) marginal.
Det blir värre för Häcken att nå en Europaplats med det här försvarsspelet, även med Mikkel Rygaard tillbaka på planen. Jag tvivlar starkt på hur Häcken ska klara defensiven mot Djurgården (h), Malmö FF (b) och Hammarby (b). Det krävs sannolikt tre segrar där för att blanda sig i Europastriden.
Så vinnare i Göteborgsderbyt – hur märkligt det än låter efter 3–3 – var ändå IFK Göteborg.
