”Borde ha ställt honom mot väggen”
Uppdaterad 2011-03-09 | Publicerad 2010-02-24
Selakovic om ”mobbningen”
Han har kallats för landslagets mest mobbade spelare.
Nu talar Stefan Selakovic ut om de tunga åren i blågult under Lars Lagerbäck och Tommy Söderbergs ledning.
– Jag vara den enda i historien som spelat en kvalmatch från start och sedan inte varit med alls i nästa landskamp, säger Selakovic till Offside.
I det kommande numret av fotbollsmagasinet Offside, som släpps på tisdag, talar Stefan Selakovic ut om turerna i landslaget. 33-åringen var under ett par år given i kvaltrupperna för att sedan petas till både EM 2000 och VM 2002.
Trodde han var given i VM
– Jag trodde att jag skulle vara med i VM 2002. Jag hade vunnit skytteligan 2001, jag gick till Heerenveen och gjorde fem mål i de första fem matcherna, jag fick hoppa in mot Grekland i en träningslandskamp och gjorde ett rätt snyggt mål där. Sedan var det två träningsmatcher efter det och jag var med i truppen på nytt. Jag satt med Tommy och Lasse inför en av de matcherna – mot Schweiz. De sa att jag inte skulle få spela men ”vi vet ju var vi har dig”. Någonstans tolkade jag det som att de skulle spela ihop en elva till VM men att jag ändå hade en plats i truppen, säger 33-åringen till Offside.
”Bara tog någon”
Selakovic berättar också om en episod i samband med matchen mot England på Old Trafford 2001.
– Det gick bra på träningarna före matchen – jag gjorde ett snyggt nickmål bland annat. Jag fick inte spela från start men hoppades på inhopp. Och jag fick börja värma och kände att det låg ganska nära ett byte. Så blev vi som värmde tillbakakallade till bänken och då slängde de in Yksel. Han hade inte värmt upp alls! Han bara satt där! Det kändes som att de bara vände sig om och tog någon. Det kan jag tänka på i dag när man ser träningslandskamper där de gör fyrahundra byten – fan, kunde jag inte ha fått tio minuter där?
Har du varit för snäll i de där sammanhangen?
– Jag har alltid fått höra att jag måste ta för mig mer när jag är med landslaget men jag har aldrig förstått hur man gör. På träning har jag alltid försökt kämpa, dribbla, våga. Däremot känner jag att jag var för snäll mot förbundskaptenerna. Någon gång borde jag ha ställt dem mot väggen och frågat varför jag egentligen var med. Ibland kände jag att jag borde ha fått chansen.