Ge Zlatan ett lag
Hela sommaren har Spanien spekulerat i om Zlatan Ibrahimovic passar in.
I kväll spelar han för Sverige.
Det är dags att ge honom ett lag där han fungerar.
Jag förstod aldrig reglerna, men i går körde Sveriges landslag i fotboll en övning som gick ut på att de skulle gruppkramas. Det kan ha varit precis efter den vanliga uppvärmningen utan boll, den där spelarna härmar varandra med danssteg och applåder.
Jodå, det är fortfarande väldigt roligt att följa det här nya, sociala projektet på träning.
I kväll kompliceras alltihop av att elva skotska spelare står i vägen, spelare som också har ett nytt spelsystem att lära sig (4-5-1) och en ny tränare att imponera på.
Det näst viktigaste är att Sverige fortfarande skrattar efteråt. Det viktigaste är att de gått igenom 90 minuter som ett fungerande, helt lag.
Den som satt på Stockholms Stadion i går, på sista träningen, såg inte bara en massa dans och kramar. Vi såg ett till taktikpass med fokus på spel in genom mittfält, hur kantspelare skulle ge passningsvägar därifrån – och vi såg framför allt en träning där varje teknisk övning handlade om en och samma sak: Snabba fötter, snabba lösningar, snabbt in i press.
Erik Hamrén vill se fartränder runt det här laget i kväll.
Jag är inte säker på att han tror rätt när han tänker att Sverige är skickligt nog, tekniskt nog, för att kunna spela passnings- och fartfotboll mot skickligare motståndare än Skottland. Men jag är säker på att jag tycker om att han tror.
Det spelar ingen roll vilken sorts val ett lag gör, så länge som de inte har en övertygelse.
Zlatan får inte bli isolerad igen
Om nu Sverige vill spela med en ensam anfallare på topp, med tekniska fartspelare på kanterna, med offensiva ytterbackar och bollvinster högt upp… ja, då måste Sverige tro på det.
– Erik kommer kräva mycket från oss, sa Zlatan Ibrahimovic i går.
Erik har i alla fall övertygat honom, och det är en bra start. Om det finns tre saker som en i grunden betydelselös vänskapsmatch mot Craig Leveins Nya Skottland måste visa så är det att övertygelsen finns, att laget är bra nog för att vinna – och att Zlatan Ibrahimovic är en del av det där laget.
Jag pratar då inte om kramar.
Vi har sett hur det ser ut när Ibrahimovic blir för isolerad och ensam, som han blir i lag som är för defensiva, där han får för stort ansvar och för lite sällskap. Det har varit så periodvis i såväl Juventus som Inter och landslaget, och i landslaget har Zlatan haft svårt att klara av det. Han har blivit a) frustrerad, b) överambitiös, c) ännu mer frustrerad, d) orörlig, e) negativ.
I Barcelona har han gjort det utmärkt stundtals, men i det stora hela har han varit en balettdansare i ett lag som frågat efter en snickare. När han pratar om rollen för en ensam toppforward låter det inte som att han kopierar Pep Guardiolas arbetsbeskrivning direkt (Zlatan pratar om posisitionsbyten, Pep om referenspunkter).
Måste stjäla bollen högt upp
Zlatan är en oerhört begåvad fotbollshjärna, men det hjälper inte ett dugg om inte han och laget (Barcelona, landslaget) hittar ett gemensamt språk, ett sätt att hjälpa varandra. Grunden är att han måste få bollen högre upp, med färre spelare mellan sig och motståndarmålet, och att han själv accepterar den rollen.
Är Sverige bra nog för att spela sig fram? De hoppas det.
Är Sverige aggressivt nog för att stjäla bollen där framme? De hoppas det också.
Ganska många ganska mycket starkare lag än Sverige spelade i VM utan att få med sin ensamma anfallare särskilt mycket i spelet. Eftersom Sverige har sin i särklass starkaste spelare där så är det inte ett alternativ. Bollen måste komma dit Zlatan är, snarare än tvärtom, och oavsett vad vi tror om anfallsspelet och de tekniska kvalitéerna så kommer den enklaste vägen dit att vara att stjäla boll högt upp.
Presspelet från kantspelarna kommer att vara en nyckel, spelarna som får de rollerna måste kunna försvara lika aggressivt som de anfaller.
Kan Christian Wilhelmsson det? Martin Olsson? Hysén? Emir Bajrami?
– Jag har absolut mycket att utveckla i defensiven, sa Bajrami i går.
Då hade jag frågat honom om den enda stora brist jag ser i honom, att han helt enkelt varit för taktiskt oslug, för dum i sitt spel emellanåt.
I tolv år har Sverige spelat för att maskera sina brister, nu ska de spela för att lyfta fram sina förtjänster. Zlatan pratade om den nya sortens svenska spelare, en mer offensiv och teknisk generation, och det är den som Hamrén bestämt sig för att lita på.
Seger – ett stort steg åt rätt håll
Det finns inget egenvärde i det, det är inte per automatik bättre att spela med sju offensivt begåvade spelare än sju defensiva maskiner – för fotboll är roligt när man vinner, och Zlatan är tillbaka i landslaget för att vinna.
– Så länge vi vinner är man en bra lagkapten, förklarade han, och flinade.
I kväll får vi se dem försöka igen, och en betydelselös träningsmatch betyder väldigt mycket. Det här är fortfarande en svajig ritning, svag i konturerna, men varje liten seger gör den lite skarpare, lite mer självsäker.
Slår Sverige Skottland är det ett stort steg till åt rätt håll.