Hoppa till innehållSportbladet

Dagens namn: Leopold

Kif Örebros fall: ”Vi bär alla en skuld”

Åker ur damallsvenskan: ”Fanns inte på kartan”

Publicerad 2017-10-30

Målen som skickade Örebro ut ur allsvenskanMålen som skickade Örebro ut ur allsvenskan

Du ramlar ur en liga för att du inte är tillräckligt bra.

Men kan man också förklara Kif Örebros ras ur damallsvenskan med att de inte tyckt att de varit tillräckligt dåliga?

– Det är just där som det brustit lite. Vi har kört på och inte tagit det hela på så stort allvar som man kanske hade behövt, säger Hanne Gråhns.

Kif Örebro gick in i säsongen med luft under vingarna. Det pratades om en nytändning, om att laget hade en revansch att utkräva från den misslyckade säsongen, med en åttondeplats, året innan.

Klubben hade topp fyra-ambitioner och guld i sikte inom de närmsta åren.

Men efter måndagens 0–3-förlust hemma mot Djurgården står det klart att man slutar sist i tabellen och åker ur.

Så varför blev det såhär? Vad hände med Kif Örebro, som på pappret inte alls såg ut att bli toksist?

Klubbchefen Anders Nilsson pekar på en tung start på säsongen, ett svajigt självförtroende, trögt målskytte och för många kryss, men på det större planet har han inga konkreta svar än.

– Vi har påbörjat det arbetet om varför. Jag tycker fortfarande att vi spelare för spelare har en trupp som är stark. Sedan har vi inte fått ihop det, varken laget eller spelet har riktigt klickat.

Kunde du i din vildaste fantasi inför säsongen tro att det skulle bli såhär?

– Nej, inte alls. Det fanns inte på världskartan.

Martin Skogman ledde Kif Örebro tills tre omgångar återstod – och laget redan i praktiken åkt ur.

”Inte tagit det på allvar”

Försvararen Hanne Gråhns, som var med som reserv i OS, är en av mest rutinerade spelarna i laget. När hon funderar på frågan ’varför?’ kommer hon in på de höga målen som hon inte tror gynnade laget – tvärtom.

– Med facit i hand så kanske vi siktade lite högt, vi skulle snarare satt oss i en underdog-position. Vi har många unga spelare i truppen och det har inte funnits jättemycket rutin från tidigare spel i damallsvenskan. Det blev mycket nytt. Mycket att jobba på, säger hon.

– Sedan tror jag inte att vi kan skylla på att vi är ett ungt lag.

Gråhns tycker att klubben och kanske även spelarna själva inte tacklat situationen på det sätt som man kanske borde.

Tränaren Martin Skogman fick till exempel gå med bara tre matcher kvar och i en redan hopplös bottenstrid.

– Jag har inte alls upplevt att vi spelat dålig eller tråkig fotboll under året. Det har varit väldigt kul i perioder och vi har haft mycket boll. I och med att det stundvis har känts bra så har vi inte tagit det på så stort allvar som man kanske hade behövt utan bara kört på och hoppats att man ska få med sig poäng.

Ni har inte varit tillräckligt dåliga?

– Lite så har min känsla varit hela tiden, att det kommer att komma. Att vi inte har varit så dåliga att det skulle behövas en drastisk förändring. När man sedan gör det (tränarbytet) med tre matcher kvar kan jag tycka att det är försent. Vi alla bär en liten skuld. Vi spelare har inte gjort det som krävts, Martin har inte lyckats få ihop oss som grupp och klubben har också ett ansvar.

Klubbchefen delvis självkritisk

Anders Nilsson kan i efterhand hålla med om att man som ledning skulle agerat snabbare inom vissa områden. Bland annat tog man hjälp av en resurs för mental träning först under sensommaren.

– Den kanske vi skulle tagit in tidigare, det är väl inte tokigt att idag tänka att det skulle ha varit bra. Förändringen på tränarsidan kanske också skulle ha gjorts tidigare, det är svårt att säga.

Vilket ansvar har ni i klubbledningen för misslyckandet?

– Det är klart att man kan sitta efteråt och peka på rätt och fel. Det här är ett ansvar som klubbledningen bär, som tränarstaben bär och som spelarna också bär. Det är inte en individ som är boven i dramat.

Har ni haft ’krismöten’ under säsongen, hur har ni försökt att ta er ur situationen?

– Vi har kontakt med spelarna många dagar i veckan och har haft möten också. Vi har diskuterat, vädrat och stött och blött, vänt på alla möjliga stenar. Det gör ont när det inte går som man hoppats och trott.

OS-hjälten Lisa Dahlkvist.

Framtiden oklar

Var ambitionerna inför säsongen orimliga?

– Vår ambition var att ta steg uppåt och framåt och vara ett topp 4-lag. Sedan är vi medvetna om att vi hade behövt medvind i början för att ta oss dit. Tittar man på lag som Piteå, Djurgården eller LB07 så har de inte spelartrupper som skrämmer slag på någon men de har gått starkt. Högt ställda ja, men orimliga nej.

Vad händer med klubben nu?

– Spontant utan att ha tagit det vidare på ett styrelsemöte eller med styrelsen så bör ambitionen vara att ta steget tillbaka om föreningen har de möjligheterna, för det krävs ganska mycket.

Att Örebro nu tappar ett lag i högstaserien tror både Anders Nilsson och Hanne Gråhns får stora konsekvenser.

– Det drabbar hela Örebro som stad. Jag stöter på människor hela tiden som tänker på oss och hejar på oss, många fler än vad jag trodde. Sen är det inte alls roligt att vara en spelare som åker ur damallsvenskan, säger Gråhns som också menar att spelarna inte diskuterat framtiden i klubben ännu.

Hanne Gråhns.