Fagerlund: Precis den matchen som Potter behövde
LONDON. Chelsea stjälptes (möjligen) först av regn och blåst.
Sedan hjälptes de av Milans splittrade defensiv.
Detta var matchen Graham Potter behövde, resultatet hela klubben behövde.
Kanske gick det att skylla på vädret. London upplevde en sällan skådad regnskur under onsdagen som tycktes höja Themsens vattennivå med minst en halvmeter. Ihop med de hårda vindarna som fick paraplyn att vändas ut och in var det utan tvekan årets första ruskiga höstdag.
Allt detta påverkade möjligen förutsättningarna på Stamford Bridge. Vid ett tillfälle stannade Mason Mount upp och stirrade på gräset som om han sökte svar på varför han sekunden innan vandrade rakt över sidlinjen med bollen. Ett enormt slarv förekom inledningsvis, både från Chelsea och Milan.
Tredje gången gillt...
Till och med hemmalagets ledningsmål präglades av oförståeligt agerande. Tre – TRE! – hörnor i rad gavs nickspecialisten Thiago Silva tillåtelse att vinkla bollen mot målet med pannan efter att nästintill ha ignorerats av Ismaël Bennacer. Tredje gången det hände släppte målvakten Ciprian Tatarusanu en retur som mittbacken Wesley Fofana slog in till 1–0.
Rafael Leão, vars tio mål och tio assist i Serie A detta kalenderår är i paritet med Neymar och Kevin de Bruyne, hölls någorlunda anonym större delen av halvleken. När Fofana, som försvarade på Milan-ytterns kant, föll till marken skadad valde Graham Potter att ersätta honom med Trevoh Chalobah framför Cesar Azpilicueta. Det är högst troligt att tränaren inte litade på den sistnämndas löpkapacitet.
Enda gången Milan hotade innan halvtid var då Leão bryskt tryckte sig igenom Chelsea-försvaret och petade vidare bollen. Då stod först målvakten Kepa Arizzabalaga i vägen innan Rade Krunic drog bollen över ribban.
Försvaret gick fullständigt snett
Pierre-Emerick Aubameyangs utökning i 56:e minuten var intressant av flera anledningar. Framför allt eftersom det symboliserade hur Milans försvar gick fullständigt snett denna Champions League-kväll.
Mittbackarna, Fikayo Tomori och Pierre Kalulu, höll sig väldigt tätt och fokuserade på man-man-markering. När högerbacken Sergino Dest lurades ut på kanten skedde en dominoeffekt som innebar att Kalulu följde efter och därefter även Tomori. Det var bara en tidsfråga innan vänsterbacken Fode Ballo-Toure skulle göra detsamma – och då vände Chelsea spelet ut till en helt fristående Reece James som hittade fram till Aubameyang i straffområdet.
Snart stod det 3–0, efter att James utnyttjat ytterligare en lucka till höger. Det var snudd på ångestframkallande att se Milan försöka organisera sig defensivt när Chelsea väl slutade slarva och började spela.
Det är inte som att Graham Potter har klivit in i Londonklubben, svingat sin trollstav och sett omedelbara resultat. Även om detta var lagets (och Aubameyangs) bästa insats hittills under engelsmannen kan delar av spelet klicka ännu bättre och individuella prestationer bli strået vassare. Men det lär komma med tiden. Chelsea stjälptes kanske delvis av regnet ikväll, men de hjälptes definitivt av Milans splittrade defensiv.