RÄDDA FOTBOLLEN

Erik Niva

Sju frågeformuleringar från er läsare som kan leda till mindre pajkastning runt domarinsatsen

Kortresumé för er som inte lever era liv på nätet:

Efterspelet till veckans Champions League-matcher blev halmstrået som knäckte den här ­norrländska kamelens rygg.

Jag tycker att samtalsklimatet runt dagens toppfotboll blivit mer eller mindre olidligt. Jag är utled på att det inte längre kan spelas en stormatch som inte leder till en fradga­spottande pajkastning runt domarinsatsen.

Inom fotbollsfamiljen klarar vi tydligen inte längre av att acceptera domslut som är korrekta för det mesta, felaktiga ibland och diskutabla mest hela tiden.

En förlust är inte längre en förlust – nuförtiden är en förlust en konsekvens av allehanda konspirationer med domaren som exekutor.

Jag skrev ett blogginlägg om det här, där jag förklarade min tro på att vi knappast kommer att lyckas ändra på något utan att överlåta en större del av rättsskipandet till teknologin.

Målkameror. Reprismaskiner. Den sortens hjälpmedel.

Reaktionerna var många, och i huvudsak positiva. Men bland de mer sansade kritikerna fanns det flera som poängterade att det var en linje som inte skulle göra särskilt mycket åt grundproblemet.

De efterlyste istället en större respekt för domare, motståndare och medmänniskor i största allmänhet.

Och naturligtvis, kan ni erbjuda mig det är jag den första att hoppa ombord på båten. Ger ni mig fred på jorden så säger jag inte nej till det heller.

Kruxet är bara att jag tyvärr inte ser fotbollssporten komma med effektiva lösningar på några av 2000-talets mest komplext omfattande samhällsproblem.

Jag tror att det är mer realistiskt att hoppas på klarare och tydligare fotbollsdomslut.

Något exakt formulerat domarsystem för framtiden kan jag inte precisera och presentera – det är inte heller poängen – men jag är övertygad om att vägen dit delvis går genom kamerorna.

Det är befängt att miljarder tv-tittare världen kan se om en boll är över mållinjen eller om en fällning sker innanför straffområdeslinjen, medan de som förväntas avgöra just detta enbart har sina egna ögon att lita på och en enda halvsekund på sig att fatta ett beslut.

Invändningen är att fotbollen ändå aldrig kommer att kunna bedömas med vetenskaplig exakthet, i och med att så många situationer är öppna för tolkningar.

Må så vara, men utgå ifrån dig själv och din egen upplevelse. Känner du att du har bäst förutsättningar att värdera en situation omedelbart efter att den svischat förbi i realtid eller efter ett halvdussin repriser ur olika vinklar?

Nej, vi kommer aldrig att nå en situation där 100 procent av alla domslut är obestridligt korrekta. Innebär det att vi ska ignorera möjligheten att få rätt utslag så ofta som det någonsin är möjligt? Kan man inte rädda alla passagerare på ett sjunkande skepp ska man strunta i att försöka rädda någon?!

Just nu är domarsituationen och diskussionen runt den ett allvarligt problem för fotbollen, och jag är så evinnerligt trött på att det är som det är.

Personligen föredrar jag att vi försöker göra något åt det, snarare än att fortsätta blunda för situationen och bara låta spelet gå vidare.