Geniet som går sina egna vägar
Publicerad 2014-07-09
På 1930-talet pekade baseballegendaren Babe Ruth självsäkert upp mot läktaren – sedan slog han sin homerunboll precis dit.
Spola fram ett par generationer, byt sport, vidga metaforen.
Där har du summeringen av hela Louis van Gaals tränarkarriär.
Även erfarna män kan lära sig nya saker av fotbollen, fortsätta överraskas av den.
Efter Hollands sensationella premiärvinst mot Spanien lyste det verkligen i Robin van Persies ögon, och det var inte bara på grund av resultatet.
Det är klart att van Persie också var överraskad av en 5–1-seger mot de regerande världsmästarna – men egentligen var han ännu mer förundrad av att han redan på förhand hade fått höra hur det skulle gå. Något liknande hade 30-åringen faktiskt aldrig tidigare upplevt.
– Det är helt otroligt. Han förutsåg exakt hur matchen skulle utveckla sig, och sedan förberedde han oss på det. Och så blev det precis så som han hade sagt.
Lite längre bort stod Louis van Gaal. Eller rättare sagt, lite högre upp svävade Louis van Gaal. Och det var såklart honom som Robin van Persie syftade på när han delade ut sina profetpoäng.
– Den här segern är definitivt hans förtjänst.
Louis van Gaals egen varudeklaration har alltid utgått ifrån att han rätt och slätt vet bättre än alla andra.
Naturligtvis bollar han idéer med folk omkring sig, men runt sin egen ledarstil sägs det att han egentligen bara bett om råd en enda gång.
Det var i september 1991. Van Gaal hade nyss fyllt 40 och äntligen fått jobbet som huvudtränare för Ajax (åt helvete för sent, enligt honom själv). På kvällen inför sin första arbetsdag frågade han sin dåvarande fru.
– Ska jag ta det här gradvis eller ska jag göra precis som jag själv tycker från första början?
I Louis van Gaals egna öron var svaret entydigt.
– Du ska vara sann mot dig själv.
Anden var ute ur flaskan.
Örebro kunde ha satt stopp
Själv är jag ju väldigt förtjust i anekdoten om att Louis van Gaals allra första taktiska utmaning handlade om att försöka manövrera ut Roffe Zetterlund. Inför Uefa Cup-matchen på Eyravallen studerade holländaren Magnus Sköldmark, Tommy Ståhl och Crister Fursth minutiöst – sedan bestämde han sig för att ställa upp i ett 4–4–2-system helt på tvärs med Ajax traditioner.
Till saken hör att Ajax styrelse varit djupt oenig om van Gaal, och att tränaren själv var övertygad om att han levde på lånad tid redan från första dagen.
– Jag spelade högt när jag satsade på två anfallare. Hade vi inte vunnit i Örebro hade min tränarkarriär varit över innan den ens börjat.
Taktikkuppen lyckades. Roffe Zetterlund tycktes konfunderad, Ajax vann med 1–0 och Louis van Gaal hade lagt första stenen i sitt trovärdighetstempel.
Ingen annan fotbollstradition är lika intellektuellt omhuldad som den holländska totalfotbollen, och Louis van Gaal har på så sätt en sorts idrottslig adelsbakgrund.
Han växte upp i skuggan av Ajax gamla arena. Som tolvåring satt han redan på läktaren och följde träningarna där Rinus Michels gradvis revolutionerade fotbollssporten.
I grund och botten har också van Gaal samma ideologiska övertygelse som de flesta andra Ajax-esteter – hans lag ska spela proaktiv passningsfotboll med renläriga yttrar – men han är samtidigt också präglad av en mer resultatinriktad pragmatism.
Cruyff mot van Gaal
Johan Cruyff skulle till exempel aldrig åka upp till Eyravallen och spela ett knussligt 4–4–2, och det är här någonstans som kärnan till den holländska fotbollens mest långlivade konflikt ligger.
Van Gaal och Cruyff må ha samma fotbollsfostran, men de två männen avskyr varandra.
Där Cruyff vill att flödande fotboll ska födas ur individuell inspiration ser van Gaal ett framgångsrikt spel som en följd av kollektiv systematisering.
Den ena är en frisinnad rebell, den andra en auktoritär pedagog. Innan Louis van Gaal blev fotbollstränare på heltid var han gymnastiklärare för så kallade problemungdomar, och utvecklade en smått övertydligt uppfordrande retorik.
På många sätt behandlar han fortfarande sina spelare som han behandlade de där struliga tonåringarna. Han preciserar exakt vad han förväntar sig av var och en av dem – men han förklarar också precis vad som kommer att hända ifall de bara följer hans instruktioner.
I vintras gjorde Louis van Gaal en uppmärksammad intervju med holländska Algemeen Dagblad. Tonen i frågorna var skeptisk, utgick ifrån den allmänna uppfattningen om ett ovanligt lågbegåvat holländskt landslag.
Van Gaal gick till motangrepp, skrävlade om hur han kunde ta en försvarare från den ytterst mediokra holländska ligan och göra honom ”Balotelli-säker” på tre dagar.
– Om du har mindre individuell kvalitet än din motståndare och inte sköter din taktik kommer du att bli slaktad. Men det händer inte med lagen jag tränar. Det är därför jag har vunnit överallt, och det är därför jag ofta lyckas redan första året. Varför skulle inte det kunna hända i Brasilien?
För att det finns minst tio andra lag med bättre förutsättningar?
– Jag vet vägen till bucklan. Om vi bara följer den har vi en bra chans.
Förnyar sig ständigt
När van Gaal sedan fick sin mittfältsgeneral Kevin Strootman långtidsskadad erkände han att läget blev betydligt mer problematiskt. Hans ursprungliga plan fungerade inte längre – så han fick helt enkelt lov att hitta en ny.
En del av van Gaals koncept är att han ser potential som andra inte upptäcker. Bland det första han gjorde som Ajax-tränare var att skola om Dennis Bergkamp. I Barcelona lyfte han upp Xavi och Iniesta, och i Bayern München hittade han helt nya roller för Schweinsteiger och Alaba.
Våren 2014 pekade han på ett gäng halvdana Feyenoord-försvarare och förklarade för dem att de skulle bli VM-stjärnor.
För bara några år sedan hade de här grabbarna åkt till Eindhoven och förlorat med ofattbara 10–0 mot PSV. Nu växlade Louis van Gaal om till fembackslinje, tog några träningsveckor till att göra den Balotelli-säker och mer därtill.
På presskonferensen efter gruppspelssegern mot Chile frågade en amerikansk journalist Louis van Gaal varför hans holländska landslag spelat så defensiv fotboll. Det skulle han inte ha gjort.
Van Gaal snäste tillbaka, ställde ett motkrav på en definition av offensiv fotboll. När han sedan mest fick oprecist stammande tillbaka så klippte holländaren av.
– Om du nu har en så listig fråga borde du väl kunna ge mig ett svar tillbaka när jag frågar dig något? Inte? Nähä.
Journalister är såklart småpotatis för Louis van Gaal. En gång avfärdade han en med den retoriska frågan: ”Är det du som är så korkad eller är det jag som är så smart?”.
”Inte trevlig för sakens skull”
Så som Louis van Gaal ser det finns det bara ett fåtal debattmotståndare kvar i hans egen viktklass. Cruyff, kanske. Hans egna lärjungar José Mourinho och Pep Guardiola. Och ja, det är väl mer eller mindre det.
Bayern München är en klubb som är van vid stora egon, men efter knappa två år med Louis van Gaal var till och med Uli Hoeness förundrad.
– Van Gaal tror inte att han är gud, utan snarare att han är guds fader. Han fanns där innan världen överhuvudtaget existerade. Och om du ser tillvaron ur det perspektivet så är det ganska svårt att se hur världen faktiskt ser ut.
En gång fick van Gaal frågan om han verkligen trodde att han var gud. Visserligen svarade han nekande – ”i så fall hade jag vunnit precis hela tiden” – men han tog ändå frågan på allvar.
Det finns psykologer som på avstånd diagnostiserat honom som patologisk narcissist, men hans fru Truuls menar att det i själva verket handlar om ett övermått av självtillit och kanske ett litet underskott av vedertagen social kompetens.
– Livet med honom kan vara svårt, men Louis är egentligen väldigt varmhjärtad. Det är bara det att han har total tro på sig själv och sina metoder, att han alltid är helt ärlig och att han överhuvudtaget inte förstår idén om att vara trevlig mot folk för sakens skull.
Ställ dig själv en enkel fråga: Kunde du se detta Holland spela om VM-guldet i 5–3–2-formation för sisådär en månad sedan?
Svarar du nej så tillhör du den absoluta majoritet av befolkningen som knappt ens är värdig att prata fotboll med Louis van Gaal. Svarar du ja är du förmodligen Louis van Gaal själv.
Källor: ”Biografie & Visie” (Van Gaal), ”O, Louis” (Borst), Algemeen Dagblad, Hard Gras, Voetbal International, De Telegraaf, Het Parool, Financial Times.