Panenka – mannen med nerver av stål

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-05-06

1976 – JUGOSLAVIEN

Antonin Panenka slår den avgörande, historiska och iskalla, straffen för Tjeckoslovaken i matchen mot Tyskland.

För första gången spelades ett Europamästerska i Östeuropa – i Titos Jugoslavien – och turneringen kom att bli en av de mest minnesvärda. Inte minst för finalspelet med fyra smått fantastiska lag.

Sverige missade slutspelet efter en tredjeplats i kvalgruppen som vanns av Jugoslavien före Nordirland.

Tjeckien skrällde

Efter inledande 0-3 i kvalspelet mot England på Wembley var det få som ens funderade på vad Tjeckoslovakien skulle kunna ställa till med men laget spelade upp sig och byggde en ”en för alla, alla för en”-mentalitet som kom att bli otroligt svårslagen.

I kvartsfinalen slog laget ut självaste Sovjet, stormakten som aldrig tidigare missat att ta sig minst till semifinal i en EM-turnering, och semifinalen kom nästa skräll när Johann Cruyffs Holland. Matchen slutade 3-2 efter två sena tjeckiska mål sedan holländarna fått två man utvisade.

De regerande mästarna Västtyskland slog ut hemmanationen Jugoslavien i semfinal och var förstås storfavorit inför finalen. Och inte skulle väl Tjeckoslovakien lyckas fälla ytterligare en stormakt?

Finalen avgjordes på straffar

Jo då, och sättet det skedde på är ett stycke fantastisk EM-historia. Tjeckoslovakien chockade tyskarna i finalen och satta 1-0 och 2-0 på 25 minuter. Några minuter efter 2-0-målet fick Müller in den så viktiga reduceringen och med en minut kvar att spela kom också 2-2 – den här gången genom Hölzenbein. Förlängningen blev mållös och för första gången fick en EM-final avgöras på straffar.

De första sju straffarna hade suttit när Uli Hoeness lade upp bollen och bestämde sig för att gå på kraft. Bollen for en bit över ribban och Hoeness trodde knappt sina ögon. ”Jag tror de hittade bollen för något år sedan”, sa Hoeness i en intervju för några år sedan.

Iskall chip

Missen gav Panenka chansen att avgöra hela finalen – och när man ändå får chansen att skriva in sig i historieböckerna kan man ju lika gärna göra det ordentligt. Panenka fintade ned Sepp Maier i vänsterhörnet och chippade iskallt in den avgörande straffen.

Med tanke på det tuffa kommunistiska klimatet som rådde hemma i Tjeckoslovakien hade en miss där förmodligen skickat Panenka till närmaste straffläger.

Antonín Panenkas iskalla straffchip i finalen 1976.

Marco Van Bastens drömmål mot Sovjet 1988.

Jugoslaviens uteslutning ur slutspelet 1992.

Eller Sveriges bittra strafförlust i kvartsfinalen mot Holland 2004.

EM-historien är full med både magiska och tragiska ögonblick.

Sportbladet.se bjuder på en stor portion fotbollsnostalgi – här är alla EM-slutspel sedan 1960.