Sant eller inte - stämpeln som bråkmakare finns där

Käre, käre Zlatan, det här var ju det sista du behövde just nu.

Oavsett vad som är sant är blir resultatet detsamma:

En stämpel på Bråkmakar-Zlatan.

Minns ni hur det var när de första turerna i Sven-Göran Erikssons Ulrikagate drog igång?

Först ville vi inte tro våra öron, men så fort vi tänkte att "nu är det väl slut, inte kan han väl gjort bort sig så mycket" så kom nästa avslöjande. Och nästa.

Det är samma nu.

Samma dumhet, samma storhetsvansinne, samma usla tajming.

Juventus kan spela hem sin 29:e scudetto i morgon, i stället är alla juventini huvudpersoner i den perfekta såpoperan. I går gick Antonio Giraudo, Juves ekonomiska hjärna, till motattack och hävdade att attacken mot Juventus komplott är en komplott.

Komplott på komplott. Mamma Mia. För världens mest konspiratoriska folk är det som att vakna upp mellan Kate Moss och en tiramisu.

Jag är övertygad om riktigheten i båda komplotterna.

Svikit Juves historia

Giraudo har förstås rätt i att det inte är en slump att Luciano Moggi kläs av just nu. La Repubblica ägs visserligen inte längre av Milan-ministern Silvio Berlusconi, men Juventus och Moggi har skaffat sig tillräckligt med fiender både inom fotbollen och juridiken.

Utredningen är enkel.

Motiv finns - möjlighet också.

Det har Lucky Luciano sett till, genom år av Machiavelliska furstefasoner. Machiavelli skrev att en furste måste ha både lejonet och räven som förebilder, eftersom lejonet inte kan skydda sig från fällor och räven inte kan skydda sig mot vargen.

Nu har Lucky Luciano sprungit rakt in i både fällor och vargar. Hans skrytsamma självgodhet i telefon slår tillbaka med full kraft. I en såpa där frågetecknen är så många gäller det att hålla i de utropstecken man har.

Här är det första: Sparka ut Moggi!

Jag upprepar vad jag skrev i gårdagens krönika. En åklagare kan få svårt att bevisa någon uppenbar brottslighet. Däremot har han svikit Juventus historia, alla supportrar, hela fotbollens etiska kod. Lucky Luciano har klivit så långt över moralens gräns att den ser ut som ett hårstrå när han vänder sig om.

Enligt La Repubblica - Italiens mest lästa tidning - har Moggi fått Zlatan Ibrahimovic och Fabio Cannavaro (landslagets lagkapten) att bråka sig bort från sina tidigare kontrakt.

Jag vet inte med Cannavaro, men Zlatan har aldrig behövt några sådana motiv för att hamna i bråk. Det kan han ordna på egen hand.

Zlatan är inte dum

Jag tror alltså inte på en så djupgående amoralisk konspiration, jag tror inte att en ung spelare som Zlatan Ibrahimovic är beredd att riskera sitt rykte för att ordna en övergång. Zlatan hade sina konflikter i Malmö, han hade dem i Ajax, han har dem i Juventus, han kommer att ha dem framöver också. Zlatan kan vara obekväm emellanåt, men han är inte dum.

Det som hörs på banden kan alltså precis lika gärna vara tomt skryt från Lucky Luciano, som vill framstå som ännu slugare och slemmigare än han egentligen är.

Problemet är ju att det knappast hjälper Zlatan Ibrahimovic.

Det räcker med misstanken.

Lägg ihop påståendet om att han bråkade sig bort från Ajax med händelsen att han bråkat med Patrick Vieira när kontraktsförhandlingarna strulade i Juventus - det är rätt sannolikt att sportchefer runt om i Europa lägger ihop två och två och får bilden av en bråkmakar-Zlatan som inte gör att lita på.

Och den sortens stämplar är precis som tatueringarna på Ibras underarmar.

De är lätta att få - men smärtsamt svåra att bli av med.

Läs också:

Simon Bank