”Jag var själv chockad”

Fredrik Jönsson

Martin Olsson om värvningen av sin tvillingbror, vad de gör på fritiden, fansens frustration och stjärnsmällen mot Arsenal: ”Alla var knäckta”

Två svenska tvillingar i samma Premier League–lag är unikt.
Sportbladet har tagit ett snack med Martin Olsson om brorsans ankomst, förnedringen förra helgen och tråkiga Blackburn.

– I laget snackar de om det hela tiden och flippar med oss, det är roligt, säger han om sin nya lagkamrat och tvillingbror.

Förra året plockade han bort Arsenals Theo Walcott och blev framröstad till matchens lirare. Årets möte på Emirates blev betydligt jobbigare för Martin Olsson och hans Blackburn.

Arsenal krossade Blackburn med hela 7-1.

– Alla var knäckta, ingen kom upp i sin vanliga standard. Det chockade oss alla faktiskt, det satt i några dagar. Att förlora på det sättet är inte kul. Det gäller att vara starkt mentalt och gå vidare. Vi har gjort bra matcher, det är bara den man varit lite missnöjd med. Den smällen tog hårt på oss, satt i några dagar, säger Olsson till Sportbladet.

Jobbigt att möta Walcott?

– Jag hade honom på mig förra året och höll honom helt tyst och fick pris som matchens lirare. I år gjorde jag väl inte en lika bra match. Det är sånt som händer, det kan hända vem som helst.

”Jag var själv chockad”

Det var ju första gången brorsan Marcus fick se dig och laget efter att han skrev på för klubben. Vad sa han efteråt?

– Han tyckte att det var grymt och kände att det var lite mer proffsigt än det var i hans gamla klubb (Halmstad). Det var bara kul för honom att resa med laget och lära sig vårt lag, se exakt hur vi gör och spelar.

Ärligt talat, nu kan du väl erkänna att du hjälpte honom till Blackburn?

– Nej, om jag ska vara hundra procent ärlig, jag sa ingenting. De frågade mig, men jag sa inget för att pusha på eller tog upp hans namn.

Vad frågade de dig?

– De kom till mig och sa att de hade hört att han var free agent. Och då sa jag, ”ja, det är han”. De ville att han skulle komma hit innan han hälsade på de andra klubbarna, de ville testa honom på några träningar och matcher. De testade honom och han fick chansen, jag var själv chockad.

Chockad?

– Alltså att jag inte visste om det själv och att det gick så snabbt. Jag tror även att han blev chockad, men det är kul att ha honom här. Vi snackade om det och han sa att han inte kunde tacka nej till ett Premier League-lag, så man var tvungen att acceptera det.

”Finns inte mycket att göra”

Tar du hand om honom nu då?

– Ja, han bor hos mig så länge, men han letar lägenhet. Desto snabbare han hittar desto bättre är det ju, haha. Han har ju varit här och hälsat på mig så han känner ju flera av de andra spelarna, det ska bara vara att köra. Förhoppningsvis får han ju sin chans snart.

Det hör ju inte direkt till vanligheten att två tvillingar spelar i samma lag i Premier League...?

– Nej, det är grymt, men det är ingenting vi har snackat om så, att vi vill spela med varandra direkt nu. Det kom som sagt som en chock, men det är kul. I laget snackar de om det hela tiden och flippar med oss, det är roligt.

Matar du honom med tips hela tiden?

– Jag behöver inte det. Vi är lika gamla och tvillingar, han är i den åldern där man borde veta vad man ska göra. De tänkte nog inte att de skulle ha tvillingar i laget. Han visade för dem att han har potentialen för att spela i den här ligan, och jag tror att han kan göra debut innan säsongen är över. Det var många som sa så om mig när jag kom hit första gången, inte så många som trodde jag skulle klara det. Nu har jag spelat över 100 matcher, jag tror att brorsan kan göra detsamma.

Vad gör ni i Blackburn då?

– Inte mycket, man slappar för det mesta. Tar det lugnt, går i stan, tar en bio eller tar det lugnt med flickvännen. Det finns inte så mycket att göra här. Jag kör mycket Fifa nu, både med vänner online i Sverige och i laget.

Spelar med Blackburn?

– Nej, fan.

Nähe...

– Jag kör med City och Barça, det är mina lag. Alltså jag kör väl med Blackburn ibland. Då passar jag bara bollen till mig själv och sedan kör jag på vänterkanten.

”Jag vill inte skryta, men...”

Det är väl en del snack om tv–spel i landslaget. Är du bra eller?

– Ja, fan. Jag vill inte skryta så, men jag är bra faktiskt.

Ni är näst sist i Premier League och kan åka ur. Hur har säsongen varit?

– Den har varit upp och ner. Vi har slagit United och kryssat mot Liverpool borta. Vi har även slagit Arsenal hemma. Men mot de sämre lagen har vi inte plockat de poängen som vi borde ha gjort.

Vad är analysen på det?

– Jag tycker att vi har spelat riktigt bra i många matcher, förutom förra veckan. Annars har vi haft mycket otur. Vi har haft matcher där vi haft tre ribbträffar och ändå förlorat, eller tappat 3–0 till 3–3. Vi har en ganska bra trupp för att klara hålla oss uppe. Det klarade vi förra året och då borde vi göra det nu.

En stor snackis har ju varit managern Steve Kean. Det har skrivits att han ska få sparken, men så har han blivit kvar. Har det påverkat er spelare mycket?

– Vi är positiva till det sättet han tänker, han är positiv i allt han gör och han vill verkligen spela fotboll. Vi spelar också mycket bättre nu. Men man måste förstår fansens frustration. Spelarna vill inte ligga där nere, tränaren vill inte göra det heller, det har bara varit tufft för laget. Det gäller bara att bita ihop.

Vad händer nu då?

– Nu är det bara att vila och hoppas tjejen skämmer bort mig med mat. Hon är bra på att laga. Jag brukar aldrig säga vad jag vill ha, säger bara gör något så blir jag glad. Sedan måste vi slå Queen Park Rangers i helgen, det finns inget annat.

Sportbladet intervjuar aktuella svenska fotbollsproffs