Southgate bryr sig inte om tråkstämpeln
Publicerad 2024-07-10 13.56
DORTMUND. Gareth Southgate hör buropen, känner ölglasen hagla och bemöter sammanbitet anklagelser om sömniga matcher.
Om förbundskaptenen känner sig pressad att leverera mer underhållande fotboll i semifinalen?
Han kunde inte bry sig mindre om just det.
För drygt 2,5 år sedan stirrade en irriterad Louis van Gaal bistert på en journalist i Qatar.
Nederländerna hade precis besegrat värdnationen med 2–0, och var därmed vidare till åttondelsfinal i VM.
Men allt var långt ifrån frid och fröjd. Enligt nederländsk fotbollstradition är det minst lika viktigt att underhålla som att vinna, något Van Gaals spel inte hade levt upp till.
Detta faktum togs upp av nämnda journalist, som nu genomborrades med blicken av förbundskaptenen.
– Jag håller inte med dig och jag tänker inte utveckla mitt svar mer än så, svarade Van Gaal.
– Du har en annan syn på det än mig. Varför skriver du inte att det är ofantligt tråkigt? Och om du nu tycker att det är så tråkigt, varför åker du inte hem?
Mästerskapet tog slut i kvartsfinalen för Nederländernas del, efter en knapp förlust på straffar mot blivande mästarna Argentina.
Kort efter det smärtsamma nederlaget sade förbundskaptenen adjö.
– 20 matcher blev det och vi förlorade inte en enda. Jag vet inte hur många vi vann, men du kan googla ”Louis van Gaal, nederländska landslaget” och kolla upp målskillnaden, avslutade han på klassiskt Van Gaal-vis.
Frustrerad på journalisterna
Spola framåt till sommaren 2024 och diskussionen är densamma, om än med andra huvudpersoner.
Ronald Koemans nederländska lag har visserligen inte tagit någon med storm, även om bygget stabiliseras för varje match.
Det råder ingen tvekan om att hans kommande motståndare, Gareth Southgate, har haft det desto svettigare på sina presskonferenser.
Olof Lundhs virala interaktion med den stingslige Didier Deschamps inför semifinalen mellan Frankrike och Spanien var inte första gången ”tråkfotboll” kom på tal under EM.
Efter Englands kvartsfinalsseger mot Schweiz, tycktes Southgate nästintill chockad över den brutala ärligheten i vissa journalisters frågor på Düsseldorf Arena.
– Varför är ni inte roligare att titta på? undrade en utländsk reporter.
Om Southgates personlighet hade varit mer nederländsk, hade svaret garanterat blivit giftigare. Nu försökte engelsmannen frustrerat pränta in att ”mästerskap inte är normala fotbollsmatcher” samt att ”pressen på dessa unga mäns axlar är enorm” till de samlade i rummet.
Att anklaga en tysk journalist för att vara engelsk hann han också göra (känns det igen..?) innan han reste sig upp och försvann ut i den småkyliga natten.
Inspirerades av Deschamps
Det är ingen hemlighet att just Didier Deschamps har spelat en viktig roll för Southgate under hans åtta år långa sejour som förbundskapten.
Mellan VM 2018 (som slutade med semifinal för England) och EM 2021, studerade engelsmannen regerande världsmästarna Frankrike noggrant.
Southgate försökte se samband mellan tidigare vinnare, knäcka ekvationen för hur ett mästerskap vinns. Han imponerandes dels av Deschamps taktiska förmåga under matcher, men framför allt av fransmannens pragmatiska läggning, särskilt i gruppspelen.
Det ska sägas att England visade upp en större flexibilitet kommande mästerskap. Southgate gick över till en fyrbackslinje, med vetskapen att trebackslinjen kunde vara ett alternativ mot bättre nationer.
Sömniga, mållösa insatser mot exempelvis Skottland i gruppspelet 2021 och USA året därpå, bekymrade honom inte alls.
Titta på hur Frankrike gjorde, för guds skull!
Att VM 2022 tog slut mot Deschamps mannar var därför en smula ironiskt. Tilläggas bör att det var en tajt kvartsfinal, som England mycket väl kunde ha gått segrande ur.
Tråkstämpeln alltid där
Southgates tråkstämpel har egentligen hängt med honom sedan dag ett. Förutom att föredra en lågmäld fotboll, är förbundskaptenen knappast clownen i rummet.
Till skillnad från sin franske kollega kan han inte heller luta sig mot en spektakulär spelarkarriär. Medan Deschamps ledde sitt landslag till VM-guld 1998, var Southgate mest ihågkommen för sin snöpliga straffmiss i EM 1996.
Det gjorde inte så mycket under VM 2018, då engelsmännen verkligen tog till sig herrlandslaget för första gången på flera årtionden. Southgates väst, som han bar under matcherna, blev sommarens stora modetrend.
Dessutom var det svårt att beklaga sig när England nådde final i EM 2021, även om förbundskaptenen möttes av en hel del kritik för passiviteten efter det tidiga ledningsmålet mot Italien.
Men något har förändrats denna sommar, för så väl Southgate som Deschamps.
Plötsligt har debatten blivit otåligare, med allt fler som rasar över oinspirerande gruppspel, knappa marginaler i slutspelet och för få gjorda mål framåt.
Kanske beror det främst på att dessa landslag har haft flytet på sin sida.
England var bara sekunder från att börja packa väskorna när Jude Bellingham fick för sig att cykelsparka in kvitteringen mot Slovakien. Därefter landade man på ynka 0,70 i förväntat målsnitt mot Schweiz.
Frankrike hankade sig också igenom matcher och gjorde inte ett enda spelmål fram till semifinalen mot Spanien.
Trötta ben efter en lång klubblagssäsong kan vara en bidragande förklaring till de undermåliga prestationerna, men samtidigt har de strukturella problemen varit märkbara.
Europas mest intressanta
Gareth Southgate fortsätter ignorera bruset, även om han outtröttligt argumenterar för sin sak.
Det enda han bryr sig om är att göra det som ingen engelsk förbundskapten har lyckats med sedan Sir Alf Ramsey 1966, nämligen att höja en buckla.
Fast innan England tillåts kliva in på Olympiastadion i Berlin måste han ta sig förbi Europas kanske mest intressanta fotbollskultur.
Trots sin relativt lilla storlek går det inte att förbise Nederländernas enorma avtryck i fotbollsvärlden. Bland annat i EM 1988, då man vann sitt hittills enda guld på herrsidan.
Det finns en anledning till varför de nederländska supportrarnas minnen från semifinalen mot Västtyskland är starkare än exempelvis guldmatchen mot Sovjetunionen.
I stället för offensiv flärd präglades finalen snarare av försiktighet och fasta situationer. Trots att förbundskaptenen var Rinus Michels, som ofta benämns som grundaren av ”Totalfotboll”.
För många, däribland nederländare, är sättet man vinner på minst lika viktigt som själva resultatet.
På så vis är det tur att Gareth Southgate är engelsman – om han återvänder hem med guldet lär alla snabbt förtränga hur vägen till segern faktiskt såg ut.
