Rom-derbyt blev en underlig match

Alfelt: Det var inte ens straff

Det var inte ens straff.

När känslorna svallade heta

i Rom och eftersnacket i TV4+-studion malde fram förklaringar till Roberto Rosettis röd-gula kortviftande missade man det uppenbara.

Att det inte var straff när Lazios Goran Pandev sprang på Romas målvakt Doni. Pandevs lobb är ett avslut och ingen dragning.

Pandev hade sitt läge och försökte utnyttja det direkt som han ska. En anfallare dribblar aldrig en målvakt genom att stöta bollen över honom och själv hoppa efter. För den delen var det inte en chans att Pandev hade hunnit fram först till bollen även om han inte ramlat på målvaktens ben. Två Romabackar hade bättre speed och var mer rätt i stegen än Lazioanfallaren.

En underlig match

Romderbyt blev en underlig match med många underligheter. Tyvärr stod domare Rosetti för de underligaste. I den ovan nämnda situationen dömde han alltså straff efter att ha diskuterat länge med sin linjeman. Visade så först rött kort till Doni. Kallades ut till linjemannen igen. Ny diskussion och så plötsligt gult kort i stället, men fortfarande straff. En kombination som inte finns i regelboken i samband med målchans.

Massimo Oddo satte 2–0 med en bombsäker straff och Roma som i 43 minuter var enda laget på planen var förlorat.

Romas första halvlek var snudd på lysande i allt utom det avgörande att man inte kunde omsätta fint spel till mål.

Lazio kom då plötsligt fram till en bra nick av Cribari som Doni gjorde en alldeles fantastisk enhandsräddning på. Något av det vackraste jag sett på en fotbollsplan i år och då tänkte man såklart att det här var Romas kväll.

Minuten senare small det. Cristian Ledesma drog stillastående till med ett elakt skruvat långskott som borrade sig in i nätmaskorna halvmetern nedanför krysset. Ett lika överraskande som makalöst snyggt mål, men samtidigt en motgång som Roma med det spel man visat borde kunna tåla.

Andra halvlek liknade den första. Romas dominerade spelmässigt - men Lazio blev farligare ju längre man spelade varför segern inte på något vis var oförtjänt.

Totti – en fantastisk artist

Jag har alltid haft en ganska långtgående tolerans för divors egenheter eftersom de oftast är personligheter som tillför det mått av briljans som gör fotbollen till den vackraste idrotten. Man kan tycka vad man vill om Francesco Totti som person, men man kan aldrig hävda annat än att han är en fantastisk artist. Som när han är som allra bäst även är effektiv.

Vad jag har förstått har Totti den här säsongen spelat mycket mer fotboll än diva, men i går förvandlade Prinsen av Rom sig själv till Glytten av Rom.

Likt en förorättad bortskämd pojke kavlade han upp höger byxben för att visa hur illa de elaka Laziospelarna gjort honom.

Ett litet rött streck

Ett litet hål och ett rött streck efter en dobbe skymtade. Kändes säkert en del. Men vi snackar inte snitt typ när Norbert Siegmann 1981 i Bundesliga skar upp Ewald Lienens lår så att det såg ut som början till ett kirurgiskt ingrepp.

Faktum är att Totti fick sitt lilla cut när han flera gånger om trampade och sparkade på den liggande Zauri som han själv vält omkull. Pinsamt svage domaren Rosetti fegade ur och valde gult kort i stället för att visa ut superstjärnan, vilket var det enda tänkbara sett till vad som står i regelboken.

Förlusten är blytung för Roma som nu har sju poäng upp till Zlatans segermaskin Inter. Även om det är väldigt många poäng kvar att spela om känns det inte troligt att Inter hamnar i en så lång formsvacka att det försprånget slarvas bort.