Schelin: ”Börjar bli många rekord nu”

Publicerad 2014-11-10

Schelin om Diamantbollen, datumkrocken och VM

Efter ett rekordår karvar Lotta Schelin in sitt namn i fotbollshistorien ännu en gång.

– Det är sant att det börjar bli en massa rekord, det är väl för att man är gammal, säger den femfaldiga Diamantbollen-vinnaren till Sportbladet.

Det är åtta år sedan Lotta Schelin, 30, tog emot sin första Diamantboll, och det är numera tre år sedan någon annan spelare fick röra vid priset. Diamantbollen 2014 är Schelins fjärde raka och femte allt som allt, något ingen annan spelare på damsidan mäktat med. Och den kommer efter ett år där Lyon-anfallaren passande nog slagit Hanna Ljungbergs gamla rekord och nu tronar ensam med 73 mål i den svenska landslagströjan.

– Ja, det känns som att det är massor med rekord. Jag funderade lite på det, att det är väl för att man är gammal, säger Schelin till Sportbladet.

Guldbollen-vinnaren Zlatan Ibrahimovic brukar betona att han gillar att slå rekord och ni har nu båda målrekord i landslagströjan och prisrekord på Fotbollsgalan, är det viktigt för dig?

– Vi är nog inte lika han och jag där. Jag förstår om det kan trigga en, men det har aldrig varit en målsättning för mig. Det är så mycket som ska till för att man ska göra mål, det får inte ta överhanden över kollektivet. Men det är skitkul ändå, och historiskt! När jag förstod att det var nära (målrekordet) så la det till en extra dimension i VM-kvalspelet. Det är klart att VM var en motivation nog, men det blev en extra grej, säger Schelin, som inte tyckte att det fanns någon anledning att fira för mycket.

”Får fira längre fram”

– Nej, jag är inte färdig, jag får fira längre fram.

Blev du förvånad över årets boll? Andra år har du ju haft störst framgång i ditt klubblag också, men Lyon åkte ändå ut oväntat tidigt i Champions League förra säsongen och det var massor av andra svenska spelare i finalen där.

– Jag har nog känt att det varit konkurrens tidigare också, Nilla Fischer var ju aktuell förra året. Ser man till klubben nådde vi inte vår målsättning, och det är klart att de som var i final kändes väldigt aktuella. Om man vinner den blir man alltid positivt förvånad.

Du valde bort årets gala, liksom flera andra spelare, eftersom den krockar med Champions League (Lyon möter PSG i åttondelsreturen på onsdag, efter 1–1 i Paris i öppningsmatchen i lördags).

– Fotbollsgalan ligger alltid kring Champions League, i alla fall sedan sex, sju år. Jag har sagt tidigare att det är svårt att komma loss i de här tiderna. Nu blev det extra svårt när vi har ett så tufft möte så här tidigt i turneringen. Arrangören vet om det, det är ett val de gör och då får de acceptera det val vi gjort. Då får man inte hem de bästa damspelarna. Jag orkar inte göra det till en grej, antingen får man tänka över datumen eller köra på.

Lyon vann planenligt ligan förra året också, men åkte ur Champions League i åttondelsfinal mot Potsdam, en rejäl skräll som följdes av prat om problem kring förre tränaren Patrice Lair.

– Det var slutet för en era för Patrice. Det behövdes en förändring och det har vi fått. Vi har fått en otroligt kunnig tränare (Gérard Prêcheur) som hanterar gruppen på ett riktigt bra sätt. Det var lite, ska vi säga, trögare i slutet av förra säsongen, så det blev en väldigt stor skillnad. Vi har fått ett uppsving och vi har blivit ett lag igen.

”Man vill bli bättre”

Vad håller din motivation uppe just nu?

– Champions League och ligan med Lyon, framför allt i ett sånt här läge när vi möter PSG. Framöver tar så klart VM mycket plats. Det är svårare under mästerskapslösa år, men man vill bli bättre på så mycket och det finns så bra förutsättningar i klubben att göra det.

Det blev en tajt match mot PSG senast, hur mår du inför returmötet på onsdag?

– Jag är skönt spänd, men ändå lite spänd. Det kommer att vara fajt och båda lagen kommer gå in med en sjuk inställning att vilja vinna. Just nu är vi vidare på ett 0–0-resultat. De här matcherna man vill spela. Det är en go nervositet över det också, eftersom det spelar stor roll för vår säsong.

Ni ska spela VM i Kanada nästa sommar – på konstgräs.

– Det är viktigt att man får säga sin sak och göra sin röst hörd. Det kommer jag alltid att tro på och det ska vi fortsätta med. Sen kommer man till en punkt där fakta är fakta och så kör man på det. Jag tänker inte lägga onödig energi på att gnälla på konstgräs om det inte ändrar något, men jag tycker att vi är värda bättre förutsättningar.