Fotbollsfamiljen som klättrat i hierarkin

Martin Tolén

Lagpappan, curlingföräldrar och lärarpraktikanten – nu är de bäst för första gången

Villarreal är den lilla fotbollsfamiljen.

Staden Vila-real skulle inte ens fylla Camp Nou till hälften. Lagkaptenen skulle hellre spela i Villarreal än att vinna VM-guld, mittfältsdirigenten framstår som den trevlige grannen och den nye stjärnan har det curlats med hela uppväxten.

Tillsammans är de just nu bäst i Spanien.

Strax innan landslagsuppehållet blev dagens Villarreal unikt.

Som det 40:e laget i den spanska ligahistorien är klubben i ensam serieledning och har därmed fått klubbens namn inskrivet i historieböckerna. 

Rent krasst är det smått otroligt att staden Vila-real kan ha ett lag som just nu är bäst i Spanien.

Får plats med hela staden på Camp Nou

Om vi skulle jämföra med giganten Barcelona står det klart att Vila-real skulle kunna packa in varenda invånare på Barcas hemmaarena – och fortfarande lämna 50 000 stolar tomma.

Om Barcelona kallar sig själva; ”mer än en klubb” får Villarreal ta epitetet; ”mindre än en klubb”, på ett positivt sätt.

För Villarreal finns det andra ideal som är det viktigaste. Har man inte mest pengar eller den bästa truppen får man ta andra vägar för att nå toppen.

Varför inte börja där alla har sin början.

Som en del av en familj.

När krisen var som djupast stannade pappan kvar.

Den duktige brorsan hade redan börjat tänka på en annan framtid. 

Sonen? Han curlades det med.

Får du familjekänsla? Välkommen till fotbollsklubben Villarreal.

För blott tre år sedan åkte Villarreal ur högstaligan.

Det var ett superfiasko och mer eller mindre varenda spelare tog sin chans att lämna klubben och det sjunkande skeppet.

Men lagkaptenen Bruno Soriano, spansk landslagsman, förlängde kontraktet med "den gula ubåten".

– För mig var det inget snack. Villarreal har fostrat mig och gett mig alla förutsättningar för att bli den spelare jag är i dag. Varför skulle jag inte ge tillbaka till dem när de behövde mig som mest?

Stod på läktaren med sin bror

Staden Vila-real ligger bara några kilometer från området där Bruno Soriano, 31, växte upp.

Som liten såg han varenda match från läktarplats med sin bror, men hade mer eller mindre gett upp tankarna om en proffskarriär och valde i stället att börja jobba i en gruva. Efter arbetspassen i gruvan spelade han på en grusplan med ett lokalt lag i trakten och hade inte alls några tankar på en fotbollsframtid.

Men som 18-åring lyckades Juan Carlos Garrido, dåvarande tränare i Villarreals B-lag, övertyga Bruno om att ge fotbollen en chans och som som 20-åring debuterade han i B-laget.

I dag har han gjort landskamper för Spanien, är en vital del av den klubb som toppar La Liga och är fortfarande samma människa som när han kom upp.

Han är den sortens fotbollsspelare som knappt existerar längre.

På frågan: ”VM-guld eller Champions League-guld?” svarade Bruno Soriano: "Vinna en titel med Villarreal".

– Jag vill avsluta min professionella karriär som fotbollsspelare i samma klubb som jag började. Min dröm är att få avsluta min karriär på topp genom att ge fansen på El Madrigal en titel att glädjas över.

Ett annorlunda tidsfördriv

På samma mittfält som Bruno Soriano finns även Manu Trigueros, 23.

När andra fotbollsstjärnor pryder sig själva med tatueringar, visar upp sina flashiga bilar eller gör stora reklamuppdrag gör 23-åringen annat. Han pluggar – till lärare.

– Eftersom jag följer ett strikt schema som fotbollsspelare är det svårt att kombinera båda delarna, men om man organiserar det hela noggrant fungerar det, säger Trigueros.

Det är en vardag som får ses som extremt ovanlig för en spelare vars lag just nu leder La Liga. Men för Manu Trigueros är det skönt att inte endast tänka på en fotboll hela dagarna.

– Man vet aldrig helt på förhand vad man kommer lära barnen eller vilka frågor de kommer ställa. Jag har inte så mycket erfarenhet än, men precis som i fotbollen så lär man sig stegvis med tiden, säger han.

Gemensamt för både Bruno Soriano och Manu Trigueros är att de gått den långa vägen via klubbens B-lag till La Liga-spel liksom även Jaume Costa, Mario Gaspar och Mateo Musacchio gjort i dagens trupp.

Påminner om curlingföräldrar

Samma väg har även den nya succén Nahuel Leiva tagit, även om den varit ytterligare ett par steg längre.

Men ingen familj utan ett par curlande föräldrar.

Argentinaren, som även har spanskt pass, fick chansen att provträna med den spanska klubben redan som 12-åring.

Men provspelet ledde inte till något kontrakt och i stället fick Nahuel åka hem till Argentina igen. Villarreal gav dock inte upp hoppet och scoutade honom på plats i Sydamerika. Därifrån beslutade man sig för att värva den då 13-årige Nahuel.

Men i och med Fifas regelverk fick inte Villarreal värva spelare under 15 år och Nahuel förbjöds att spela matcher med klubben. Villarreals svar? Som den överbeskyddande familj man är arrangerade klubben egna träningsmatcher – bortom Fifas regler – mellan klubbens egna lag och små lokala lag från trakten för att Nahuel skulle få spela matcher.

– Den kärlek den här klubben gett mig från dag ett och man känner sig verkligen som hemma. När det är tufft tar de hand om en och när jag hade det extra jobbigt i början av min tid fick jag möjlighet att åka hem om jag ville, säger han.

Den fina säsongsinledningen från 18-åringens sida har fått spanska medier att jämföra honom med Cristiano Ronaldo, Gareth Bale och Leo Messi.

– Jag hör att många människor kallar mig "den nye Messi" för att jag är från Argentina och har liknande spelstil. Många säger att jag har förbättrats de senaste månaderna och tagit ett stort kliv, men jag vill ta tillfället i akt och säga att jag håller fötterna på jorden. Ingen har gett mig det här, det tog mig tid att komma hit och jag fick lära mig att det krävs en del arbete också.

Villarreal var på väg att sjunka efter nedflyttningen till andradivisionen 2012.

De ekonomiska skulderna var stora och lönerna för höga.

Men en totalrenovering av truppen, en sund klubbpresident i Fernando Roig – sålde av aktier i sitt företag för att sanera ekonomin i fotbollsklubben – fick Villarreal upp över vattenytan igen.

Efter två raka sjätteplatser sedan återkomsten i högstaligan har nu managern Marcelino tagit klubben högst upp i La Liga-tabellen och den gula ubåten har ingen plan på att sjunka igen när de möter John Guidettis Celta Vigo under söndagen.

Förhoppningen är att nå Champions League och åter äntra den stora fotbollsscenen igen.

Men oavsett om de skulle missa den möjligheten så har de alltid varandra att luta sig mot.

Den lilla fotbollsfamiljen.

Källor: AS, Marca, Svenskafans, Infobae, The Guardian, Uefa, Periodico.

Villareal möter Celta Vigo i dag. Matchen sänds i Viasat fotboll 12.00