Den totala premiären

Erik Niva

Sportbladets Erik Niva om vad han drömmer om inför den allsvenska starten

Min drömpremiär?

Jo, fullsatta läktare, strålande prestationer, ett kraftfullt genombrott och gärna ett präktigt chockresultat.

Och så mål, förstås – snabba mål, snygga mål, många mål.

Den allra första dagen på en ny säsong så får alla förhoppningar plats.

Om ni drömmer om SM-guld för era lag så drömmer jag om en galapremiär med alla ingredienser.

helskärm

Skrällen

Brommapojkarna–Djurgården

1–0, 6 april, 2007

Efter 65 år i lägre segment av det svenska seriesystemet var det äntligen dags för IF Brommapojkarna att göra allsvensk debut, en långfredag 2007.

Förutsättningarna var tuffast tänkbara. 2000-talsdominanterna Djurgården hade vunnit SM-guld tre av de senaste fem åren, medan Brommapojkarna var en så liten klubb att de inte ens klarade av att arrangera den historiska premiärmatchen på sin egen hemmaarena.

15 092 åskådare kom till Råsunda för matchen. Det var nästan exakt lika många som hittat till BP:s lilla Grimsta under hela den föregående säsongen.

Det tog 72 sekunder – sedan hade lärarvikarien Joakim Runnemo sprungit in med matchens enda mål.

Om det var väntat?

När Runnemos pappa försökt slänga in en hundralapp på sonen som säsongens förste målskytt meddelade spelbutiken att det inte var något spelbart objekt.

– Nu får man vara med på ett hörn i någon historiebok. Det är kul, kommenterade Runnemo.

Målet

Gais–Holmsund

1–1, 16 april, 1967

När 22-årige norrlänningen Kenneth Sjöblom reste ner till Göteborg för Holmsunds historiska allsvenska debut hade han inte ens sett en allsvensk match.

– Vi hade bara läst om lagen som vi nu skulle möta.

Det snabbaste premiärmålet genom alla allsvenska tider tog prick 24 sekunder att tillverka. Direkt på avspark pressade sig Holmsund ner mot offensiv hörnflagga, och därifrån fick Ronne Bäckman iväg ett inlägg mot ett passivt Gais-försvar.

Kenneth Sjöblom klippte till.

– Först trodde jag att det var något fel, att det inte var mål – det blev ju så tyst.

Han var inte ensam om att knappt tro sina ögon.

Göteborgs-Postens krönikör Mats Härd var en knapp minut sen in till matchen, och missade alltså IFK Holmsunds största stund.

Det blev inte så värst många fler minnesvärda ögonblick för västerbottningarna.

Med sju små inskrapade poäng så försvann de ur allsvenskan lika plötsligt som de kommit upp.

Serien började som den slutade, med att Holmsund mötte Gais. 134 åskådare kom till Kamratvallen för returen.

Ingen allsvensk match har någonsin setts av färre åskådare.

Genombrottet

Norrköping–IFK Göteborg

6–0, 7 april, 1990

När Tomas Brolin vaknade på morgonen den 7 april 1900 var Tomas Brolin en vanlig 20-åring som jobbade halvtid på Allyft, en maskin- och lyftkransfirma i Norrköping.

När han gick och lade sig samma kväll var han den hetaste spelaren som svensk fotboll skådat på nästan 20 år.

Visst, tidigare hade han gjort 13 mål på tre säsonger med Gif Sundsvall – men nu gjorde han tre mål på tolv minuter mot självaste IFK Göteborg.

– Det var bara att skyffla in dom.

Genombrottsmannen var fåordig efter matchen. Hur mycket journalisterna än försökte så kom det inga euforiska överord.

– Konkurrensen om platserna är stenhård. I dag var Jonny Rödlund avbytare, och snart kommer Janne Hellström tillbaka. Kul att få vara med och kämpa om platserna.

Till slut blev det bara åtta allsvenska starter för Tomas Brolin i Norrköpingströjan. Ett VM-mål mot Brasilien senare betalade Parma 13 miljoner kronor för hans underskrift.

Och i första matchen efter det allsvenska sommaruppehållet var Jonny Rödlund och Janne Hellström tillbaka i startelvan.

Fullträffsfrossan

Örgryte–Norrköping

11–0, 6 april, 1928

Det är skillnad på uppladdningar och uppladdningar. När IFK Norrköping försökte borda sina sovvagnskupéer för nattresan till vårpremiären i Göteborg möttes de av beskedet att deras bokning inte existerade.

Alternativet – tredje klassens sittplats, natten lång.

Det var kulmen på en eländesspiral som snurrat runt IFK Norrköping hela våren. Våren hade varit osedvanligt ojämnt fördelad över landet, och medan Örgryte kunnat träna för fullt i Göteborg hade Norrköpingskamraterna knappt ens kommit på gräs.

Med stela, otränade ben släpade sig ändå de blåvita ut på Gamla Ullevis gräs, men de baklängesmål som regnade in redan från början blev bara fler och fler allt eftersom orken tröt.

Öis gjorde elva, och kunde lätt ha satt ytterligare fem ifall de bara pressat sig.

Än i dag är det här den största utklassningen i allsvenskans historia, men det gäller ju som bekant att inte stirra sig blind på det negativa.

I referaten efter matchen hette det att Norrköping skulle hedras för...

– ”...att de hela tiden spelade ett modigt och öppet spel, juste och sympatiskt, fritt från maskning och skockning”.

Såpass.

Stjärnan

Öster–Djurgården

0–4, 8 april, 2003

Första gången Kim Källström spelade en allsvensk premiär så gjorde han mål efter 55 sekunder, i matchen mellan Häcken och IFK Göteborg, 2000.

Senaste gången Kim Källström spelade en allsvensk premiär så gjorde han mål efter 18 minuter, när mästarna från Djurgården inledde borta mot Öster 2003.

Däremellan hade han spelat ytterligare två premiärer – mot Halmstad och Malmö – och gjort mål i båda.

Kim Källström är tidernas bästa allsvenska premiärspelare, fortfarande 100-procentig i sin effektivitet. Han har dessutom fångat känslan i den där första löftesrika dagen bättre än många andra:

– Man går och väntar och läser krönikor, bilagor och tips. Vem blir etta, tvåa eller sjua? Vem är nyckelspelaren, och vem ska göra målen? Sedan kör det igång, och det blir dags att bli bedömd efter det man presterar på planen. Det är adrenalinet man vill åt, det är därför alla idrottsmän håller på. Klampet av dobbar, nu är det vi mot dom... Det är det man vill åt.

Publiken

Hammarby–AIK

1–3, 4 augusti, 1954

Det går att beskriva det som början på det vi ser i dag, men det går även att se det som en unik händelse som vi fortfarande inte lyckats tangera.

Säsongen 1954–55 var Hammarby tillbaka i högsta serien efter 15 års frånvaro, och för första gången rymde allsvenskan därmed tre Stockholmslag.

30 095 åskådare kom till Råsunda för att se derbypremiären mellan Hammarby och AIK, och de blev inte besvikna.

– Fotbollsstadions publik fick bevittna en fotbollsmatch där praktiskt taget alla upptänkliga situationer inträffade. Smarta dribblingar, vackert samspel, dråpliga närkampsdueller, straffsparkar, stolpskott och applådknipande målvaktsräddningar, ja, allt vad Kung Fotboll har att bjuda på lät han generöst nog jättepubliken få sig till livs på en enda match, skrev Bengt Grive i Aftonbladet.

För tre år sedan drev AIK-fansen kampanjen ”30K” för att försöka locka tillräckligt med publik för att slå det nu 55 år gamla premiärrekordet.

Det lyckades inte.