X – rätt av klubbarna

Så nu ska vi alltså köra den där gamla vanliga?

"Ett hån mot fotbollen", som nån sa i tv?

Äh, lägg ner.

helskärm

Det var tillräckligt många klyschor ändå i Kanal 6-studion i går, vi behövde inte höra den där med "ett hån mot publiken och ett hån mot fotbollen" också efter Porto-Arsenal (0-0).

Vet ni vad som verkligen hade varit att sätta en skrattspegel i ansiktet på fotbollen?

Det hade varit om Porto eller Arsenal INTE uppträtt som de gjorde de sista 15-20 minuterna av matchen.

Det hade varit ett hån mot fotbollsspelarnas intelligens, mot lagens supportrar, mot de klubbkassörer som nu kan håva in hundratals miljoner kronor för fortsatt spel i Champions League.

Om Porto och Arsenal inte ställt sig och bollat gris i backlinjen de sista minuterna utan tokkört för att göra ett segermål i-den-sportsliga-fotbollens-namn, hur idiotiskt skulle inte det ha varit?

Om ni tänker efter?

Mitt i det allmänna gnället i går hörde jag experten Thomas Nordahl nämna en gång, liksom i förbifarten, att "det betyder ju mycket ekonomiskt också".

Jo.

Läste nånstans att Arsenal kalkylerar med att fortsatt spel i CL kan generera uppemot en halv miljard kronor.

Det är ju också pengar, om man säger.

Tror inte Porto ville riskera att slänga en förmögenhet i sjön heller.

Inte uppgjort - aldrig i livet

Att det skulle bli oavgjort var ju alldeles väntat, liksom att spelbolagen skulle sänka de redan låga oddsen på ett kryss ännu mer strax innan kick off.

Men jag kan aldrig tro att det skulle ha varit uppgjort från början. Aldrig i livet.

Det såg möjligen ut så under den så trötta och försiktiga första halvleken, då Arsenals 4-5-1-

uppställning direkt slog fast vad det skulle handla om:

Londongänget lämnade över bollen och sa "kom då, försök slå oss om ni kan, vi är här för att ta en poäng".

Där utsatte sig Arsenal verkligen för en risk, ty efter paus beslöt sig Porto för att göra just det: försöka vinna.

Man kan ju inte komma närmare än två klockrena stolpskott (Ricardo Quaresma). Till exempel.

När hemmalaget sen inte fick utdelning var det helt naturligt att man inte vågade gå till attack lika intensivt längre. Det blev mer och mer säkerhetslir och så småningom alltså det där bollandet på slutet som ser så larvigt ut.

Men ett hån mot fotbollen?

Tror jag inte.

Vad jag minns var vi rätt många som var väldigt nöjda med samma utveckling under Sverige-Danmark i EM 2004. Och lika lite då som nu tror jag att "hånet" var uppgjort på förhand.

Wenger duktigt nervös

Det är nästan omöjligt att under 90 minuter gardera sig mot ett slumpmål hit eller dit eller stolpe-in/stolpe-ut, det skulle också vara för uppenbart om nån missade öppet mål med flit.

Men om oavgjort passar båda lagens syften och matchklockan börjar ticka mot slutet...jag har svårt att bli moraliskt upprörd om två professionella lag, med tänkande spelare, tar det lilla lugna då. Dessutom har man ju faktiskt spelat sig till den fördelaktiga positionen.

Jag tror också Arsenals manager Arsene Wenger var duktigt nervös ett tag när Porto satsade rätt vilt framåt i andra halvlek. Han hade bestämt sig för det här femmannamittfältet i Thierry Henrys frånvaro och placerat en ensam och hjälplös Adebayor på topp - och om Porto fått till ett segermål hade hans taktik kunnat bli frågasatt.

Det hade rentav kunnat bli ett herrarns liv, eftersom alla vet vilken anfallsfotboll Arsenal är kapabelt till med sitt normala 4-2-2.

Nu begränsades Arsenals offensiv till några vackra ögonblick av The Fabregas-Hleb Connection, annars tvingades Flamini och Gilberto arbeta för hårt bakåt på mitten för att orka fram med nåt vettigt till Adebayor. Och en löpvillig och enkelt spelande Fredrik Ljungberg fick mest slicka linjen på vänsterkanten i dueller med den skicklige Bosingwa.

Sömnig tillställning

Hur som helst spelade det ingen roll i slut-

ändan, eftersom CSKA Moskva, hotet i tabellen, fick stryk i Hamburg.

Och om herrarna i tv-studion tyckte det var en sömning tillställning och att lagen borde tänkt på publiken, så vill jag bara säga:

Claes Runheim borde få medalj för att han i en hel timmes eftersnack orkade hitta på frågor och sitta och mala och mala om lag som Dynamo Moskva och Anderlecht med Mjällby och Nordahl. DET var en sömning tillställning, det.

Peter Wennman