Majstorovic: ”Jag måste ta tuffa beslut”

Michael Wagner

Daniel Majstorovic om den krävande rollen som sportchef i AEK Aten

helskärm

ATEN. Tre år är en evighet i grekisk fotboll.

AEK Aten har haft fem olika tränare och tre sportchefer under den tiden.

Sportbladets Michael Wagner åkte till Aten och följde under ett par dygn förre landslagsstjärnan Daniel Majstorovic, 39, som fått ett av fotbollsvärldens mer krävande uppdrag som sportchef i AEK Aten.

En av hans första åtgärder: att sparka tränaren.

– Den här rollen innebär att man måste ta tuffa beslut, säger Majstorovic.

helskärm

Det mesta med Daniel Majstorovic är uppstyrt för en intervju på plats i Aten när plötsligt verkligheten för en sportchef i grekisk fotboll, hur nyanställd han än är, griper in.

I början av september anställdes Majstorovic som technical director, sportchef på svenska, och efter en dryg månad på jobbet tvingas han fatta det första större beslutet, att sparka georgiern Temuri Ketsbaia, kontrakterad i somras, som tränare.

Majstorovic presenterar omedelbart efterträdaren i svenskbekantingen, José Morais, tidigare tränare för Assyriska och i många år assisterande tränare till José Mourinho.

När Sportbladet träffar Majstorovic på AEK:s hotell ett par mil öster om Aten pustar han ut efter ett par intensiva dagar.

– Jag vill helst inte diskutera det som ­varit tidigare. Med Morais har vi fått in den ­profil av tränare som vi söker för det vi vill bygga. Han har en bra stab med sig.

– Det känns väldigt bra att ha fått in en tränare som jobbat på den absoluta toppnivån, tillsammans med en av världens bästa tränare. Morais har varit med i Real Madrid, Chelsea och Inter. Nu imponerar han på nära håll hos oss.

– Vi kom till ett läge där vi var tvungna att se över våra möjligheter och Morais passade perfekt. Han har stora möjligheter att bygga något intressant.

Hur var det att, som ett av dina första ­stora beslut, sparka er tränare?

– Den här rollen innebär att man måste ta tuffa beslut. Det gäller att skilja på sak och person. Jag tog ett möte med honom och hans ledarstab. Det är aldrig roligt att meddela den typen av beslut, men det är en del av jobbet, säger Majstorovic stillsamt.

Stort ekonomiskt kaos

Mittbacken Majstorovic gjorde två år som spelare i AEK Aten 2008–2010 och vet vad det är för klubb han kommit till.

Athlitiki Enosis Konstantinoupoleos bildades 1924 av grekiska flyktingar från Istanbul och är tillsammans med Olympiakos och Panathinaikos Greklands populäraste och mest framgångsrika klubbar. På ett sätt skiljer sig klubben inte från många andra grekiska. De senaste åren har präglats av ett stort ekonomiskt kaos.

2013 åkte AEK ur högstaligan och ansökte samtidigt om konkurs för att få ordning på klubbens gigantiska skulder. Klubben började om i tredjedivisionen med affärsmannen Dimitris Melissanidis vid rodret som president och ledare för en grupp av före detta spelare och kända AEK-anhängare som tillsammans äger en majoritetsdel av klubben.

Förra säsongen var AEK tillbaka i högstaligan, slutade trea och vann cupen.

Under de dramatiska åren hade samtidigt Daniel Majstorovic pensionerat sig från svenska landslaget, under dramatiska former avslutat kontraktet i AIK och inlett en karriär som spelaragent när han i början av september fick ett samtal från Grekland.

– Kontakten togs och jag kom hit ner för ett möte. Jag fick frågan och det var några ­dagar med mycket funderingar fram och tillbaka för mig. Jag har investerat mycket tid i jobbet som agent, byggt upp starka relationer med spelarna och trivdes väldigt bra.

– Men till slut kom jag fram till att det var ett erbjudande som jag inte kunde tacka nej till.

Vad sa familjen?

– Det var något vi diskuterade intensivt. Min fru och jag har tre barn som är 7, 14 och 16 år och det är känsliga åldrar. Familjen är kvar hemma i Stockholm men tanken är att de ska flytta ned så småningom. Jag har bott på hotell men får en lägenhet under närmaste veckan.

– Jobbet innebär stora möjligheter. Jag får vara en del i det intressanta projektet AEK Aten har påbörjat med alla möjligheter vi har nu. Vi kan bygga något starkt, inte bara i grekisk fotboll utan även internationellt.

Vad är det för förutsättningar?

– Nya ägarstrukturen kring klubben, helt ny träningsanläggning, nytt huvudkontor, en helt ny arena inom en snar framtid. Det är positiva vindar som blåser föreningen i rätt riktning och framtiden ser spännande ut.

Är nya arenan helt ­spikad?

– Ja, det är bestämt.

När är den klar?

– Man får nog hålla det ­lite öppet där (brett leende). Men inom ett par år ska den stå klar. Den ska stå på samma plats där AEK:s gamla arena fanns, i Filadelfeia.

Utmanar ni Olympiakos på allvar den här säsongen?

– Vi har ett bra lag och jag tror inte vi är annorlunda jämfört med PAOK eller Panathinaikos här. Inför den här säsongen är ligan mer öppen. Vårt mål kommer alltid vara att gå för ligaseger. Det finns inget annat i min värld.

Meddelanden i en strid ström

Majostorovic har satt sina båda telefonerna på ljudlöst men jag märker hur de vibrerar och blinkar fram nya meddelanden i en strid ström.

Vi dricker våra cappuccinos och fortsätter samtalet ytterligare en stund i hotell­baren innan AEK:s sportchef måste avbryta för att förbereda sig inför kvällens match i den grekiska cupen.

Några timmar senare är det inte mer än ett par, tre tusen åskådare på plats i gigantiska Atens Olympiastadion med plats för 75 000 personer när AEK möter Kerkyra. Daniel Majstorovic ser matchen i en av logerna, ibland i sällskap av mäktige presidenten Dimitris Melissanidis, den här kvällen med klubbpresidenten Dusan Bajevic vid sin sida.

I slutskedet av matchen går AEK ifrån till en betryggande 4–0-­seger. Det innebär ­arbetsro för både Majstorovic och tränaren.

helskärm

1,5 dygn senare kliver jag in i AEK Atens överdimensionerade presskonferens- och taktiksal på andra våningen på den moderna träningsanläggningen i närheten av Atens flygplats. Vid panoramafönstren sitter ­Daniel Majstorovic i ensamt majestät och blickar ut över träningen. 

Hur ser arbetsdagarna ut?

– Just nu har det varit väldigt, väldigt mycket. Det har jag både velat och det har fungerat eftersom jag varit själv här nere. Förutom få en överblick kring helheten i klubben och det som hänt på tränarsidan så har jag börjat titta på kontraktssituationen bland spelarna, hur vår scouting är i dag. Det har varit mycket jobb men väldigt inspirerande och kul. Det blir en del tidiga morgnar och sena kvällar innan man är hemma.

Inte intresserad av Elm

När Majstorovic tog en kort ledighet och åkte till Sverige dök uppgiften upp i grekisk media att AEK var på jakt efter Kalmars ­Rasmus Elm.

– Det kommer alltid vara rykten i fotbollsvärlden, det är en naturlig del. Men jag kan dementera att jag var i Sverige för att titta på Rasmus. När det kom upp så var jag hemma och besökte familjen.

– I dagsläget är inte Rasmus en spelare som är intressant för oss. Vi har den typen av spelare i truppen nu. Men jag känner Rasmus väl, respekterar honom mycket och tycker det är en otroligt bra spelare.

Är svenska spelare intressanta för er?

– Definitivt, men inte bara svenska. Skandinaviska spelare står för något som är väldigt respekterat här. Jakob Johansson är den främste marknadsföraren för det.

Vad innebär det ekonomiskt att spela i en av de grekiska storklubbarna, som AEK?

– Vi har inga möjligheter att betala gigantiska löner, men jämför man med allsvenskan så är vi på en helt annan nivå.

Vad är spannet på lönerna i grekiska ­ligan?

– Svårt att säga, men från 100 000 euro till en miljon euro per år netto. Vi känner att vi är på en nivå för att kunna attrahera spelare till AEK Aten i alla fall.

Hur är du som förhandlare?

– Jag vet vad jag vill. Jag är nog ganska tuff. Nej, men det handlar om att ge och ta. Spelare vill alltid ha mer, klubbarna vill alltid betala mindre.

Det slutade ju inte så lyckligt när du lämnade AIK. Lärdom av det?

– Att det handlar mycket om kommunikation.

Och det fanns det inte mellan dig och Andreas Alm?

– Det fanns det, men man kan alltid diskutera vad den innehöll.

Ångrar du något i ditt agerande som­ ­spelare nu när du kan se det ur ett sportchefsperspektiv nu?

– Det blev inte bra för någon, varken mig eller AIK. Jag hade kanske tänkt till en eller två gånger extra i dag. Men ibland agerar man impulsivt och på ett sätt som man egentligen inte är. Vi löste det till slut och, tror jag, ­skildes som vänner.

– Med de förutsättningarna som AIK har är möjligheterna enorma att bygga något starkt i svensk fotboll.

Var det rätt att genomföra deras tränar­byte, Alm ut, Norling in?

– De hade kommit till ett läge där de ville se en förändring, ett annat arbetssätt och med tanke på att de inte vunnit något på flera år så tycker jag definitivt att det var rätt beslut.

Tror på Zlatan som sportchef

Lika tuff som Daniel Majstorovic var på planen lika lågmäld är han faktiskt i ett samtal. Men han ryggar inte för att tycka till – ­eller att prata om den nära vänskapen med Zlatan Ibrahimovic.

helskärm

Det är ju ingen hemlighet att du och ­Zlatan är goda vänner. Är det något du kan ha nytta av i din roll som sportchef?

– I den mån jag skulle behöva, ja, varför ­inte? Med tanke på den person Zlatan är och den relationen vi har så finns det alltid ­utrymme för att diskutera och få feedback för mig om jag skulle behöva det.

När ni umgås, Olof Mellberg, Zlatan, Alexander Östlund och du, pratar ni fotboll då? Eller är ni trötta på fotbollssnacket…?

– Haha, nej. Det händer allt att vi snackar fotboll med varandra. Men hittills inget som direkt berör AEK Aten. Jag har en ganska klar plan för vad jag tycker vi behöver göra när jag pratar med teamet som finns här.

Ni är flera från din landslagsgeneration som gått vidare inom fotbollen på olika sätt. Kan du se Zlatan i någon roll när han slutar att spela?

– Det får tiden utvisa, men med den kunskapen han skaffat sig och det kontaktnätet så skulle det bli naturligt för honom i någon typ av sportchefsroll. Det är vad jag tror nu, men saker kan ändra sig. Jag såg inte Olof som en tränare för fem år sedan heller… Nu är det naturligt.

Majstorovic får en allvarligare min:

– Generellt inom svensk fotboll tycker jag att man ska använda sig mer av oss som ­varit på en hög nivå där det är svårt att läsa sig till de kunskaperna. Det handlar om uppdrag på landslagsnivå, men även i allsvenska klubbar. Den dimensionen vi har kan tillföra mycket. Det är delvis därför Daniel Andersson har gjort ett så bra jobb i MFF.

Daniel Majstorovic kommer behöva den aura av pondus som fortfarande omger ­honom. Fysiskt ser han ut att vara i samma slag som spelaren ”Maestro” för ett par år ­sedan. Han sköter sin träning.

– Vågen visar ungefär samma siffror.

Hur lång tid har du på dig om det börjar gå dåligt? Två matcher, fem, tio?

– Man lever med fotbollen här dag från dag. Det kommer alltid finnas en press och det tryck. Det måste man leva med. Är man inte beredd att ta det ska man inte komma till Grekland.

Avtalet som sportchef är på två år.

– Det finns ett skrivet kontrakt och det finns en trygghet i det. Jag har spelat i klubben som spelare, jag har levt med det. Jag vet vad som förväntas. Det inspirerar mig mer än det skrämmer.