Handlar inte alltid om att göra mål

Örebro

Ibland får vi för oss att fotboll bara går ut på att göra mål.

Så är det ju inte alls.

Det går lika mycket ut på att förhindra motståndarlaget att göra mål.

Inga är bättre på det i Sverige idag än vårt sydligaste elitlag: Trelleborgs FF, sedan torsdagkvällen Superettans nya serieledare.

Bara två insläppta på 13 matcher...

Genom ghananen Michael Mensahs slumpskott från 25 meter från högerytterposition inte bara besegrar Trelleborg hemmalaget Örebro med 1–0 utan man snor också närkingarna på serieledningen.

Som en märkbart skakad ÖSK-tränare Patrick Walker säger på presskonferensen efteråt:

– Jag gratulerar Trelleborg till segern och till stölden...

Det är lätt att förstå den gamle irländske U21-landslagsmannen, fostrad i Gillingham, när han talar i såna termer.

Örebro dominerade totalt. Man hade 10–2 i hörnor, varav 4–0 på de första sex minuterna. Man hade bollar i både ribba och stolpe, men avsluten på mål vann man märkligt nog inte med mer än 5–3 och, faktiskt, tycker jag inte att ”tabellnollans” främste företräedare, målvakten Fredrik ”Fritz” Persson, egentligen behövde göra så fantastiska räddningar som Conny Karlsson talade om efteråt.

I sina svarta långbyxor, sin gröna utanpåtröja och sin anade övervikt såg Fritz mest ut som en korpmålvakt.

Fast det är klart: korpmålvakter håller sällan nollan.

Trelleborg har bara släppt till två gånger i vår, båda gångerna på hemmaplan: senast mot Ljungskile, när Jörgen Wålemark med sitt mål spräckte Fredrik Perssons då 776 minuter långa svit utan baklängesmål.

Kom ur blå himlen

Första gången det small till bakom honom på Vångavallen var 9 maj, då Jönköping Södra kom på besök och Magnus Kjellsson gjorde smålänningarnas ledningsmål i en match som slutade 1–1.

– En pärla, det kan mycket väl vara Årets Mål, sa Trelleborgs Conny Karlsson om Mensahs lyckoträff, hans tredje mål för året.

Patrick Walker hade en annan beskrivning av samma ögonblick:

– Jag förstår det fortfarande inte. Det var nånting som bara kom ur blå himlen...

Trelleborgs FF fyller 80 år senare i år, så det vore naturligtvis en fin present att åter stiga upp i allsvenskan.

Än är det långt dit men den gamle mittbacken Conny Karlsson förlitar sig på ett betongförsvar.

En förlust hittills (Ljungskile), inte ett enda insläppt mål på bortaplan – det är mycket starkt, även om elaka Örebro-röster talade om ett 8-mannaförsvar.

Så långt vill inte jag gå. Mittbackarna Thommie Persson och Linus Malmqvist var huvudet högre än alla närkingar, den defensive mittfältaren Jens Sloth städade bra där framför och den ende ÖSK-are som nån gång lyckades hitta igenom var vänsterbreddaren, med den känsliga vänsterfoten, Kristofer Näver.

Uppgift: Inte falla för trycket

Lagets bäste hittade vi längre fram på mittfältet i Jonas Bjurström, en tekniker och spelupplugnare som kan behövas i så pressade lägen som TFF hamnade i.

Han kom ifjol från Västra Frölunda men är fotbollsfostrad i Alingsås IF. Gjorde tre mål på 27 matcher i fjol – har redan gjort tre på 13 i år.

I fjol fick han också sex varningar. Med den fullständigt felaktiga han fick här idag är han redan uppe i fyra i år.

Patrick Walker var med all rätt kritisk mot domaren Miro Ukalovic:

– Han verkade ha en uppgift idag: att inte falla för publiktrycket. Det klarade han.

Walker ville ha fyra straffar, ”två solklara” – och nog såg det lite lurigt ut.

Det här var förresten Trelleborgs första seger någonsin i Örebro efter tio nederlag och två oavgjorda sedan lagen allra första gången möttes i Örebro i allvenskan den 19 juli 1992 med resultatet 1–1, sedan Anders Palmér gjort 0–1, Christer Fursth kvitterat till1–1 och Anders Frisk dömt inför 1948 åskådare.

Som allsången ljöd i omklädningsrummet efteråt: ”Bättre och bättre dag för dag...”.

Ernst Rolf 1923.

Lasse Sandlin