Östersund dominerar mot storlag från Spanien, Turkiet och Tyskland.
Men stjärnorna är hämtade från superettan, divison 1 och ännu lägre.
Hur kommer det sig att ÖFK är överlägsna på scouting?
– Jag tror att de allsvenska klubbarna kanske blev lite bekväma. De tittade inte på de lägre divisionerna i Sverige, säger Graham Potter.
Foto: Tobias Nyk Nen / Bildbyrån
Östersund ligger i mitten av Sverige. Rent geografiskt alltså. Men vad gäller kartan över svensk elitfotboll har Jämtland fram till nyligen varit rena obygden.
Det blev Graham Potter snabbt varse om när han 2011 tog över Östersunds FK. Klubben hade inga pengar och inget att erbjuda.
– Vi hade inga resurser, ingen kultur, ingen historia och inga finanser. Inga spelare från södra Sverige ville komma till oss. Varför skulle de? Så först utgick vi från kontakter i Storbritannien, men sen fick vi försöka lära känna Sverige.
”Såg matcher över hela Sverige”
Graham Potter började scouta de lägre svenska divisionerna. Ett mödosamt arbete för någon utan lokal förankring. Så han satte sig i sin bil och körde, körde och... körde.
Foto: Tobias Nykänen / Bildbyrån
– Jag var och såg matcher över hela Sverige, hela tiden. Det är ett stort land. Jag levde i bilen och skilde mig nästan på kuppen, för jag var ju aldrig hemma, säger Potter skämtsamt.
Äktenskapen var kanske aldrig riktigt nära att ryka, men arbetsbelastningen var absurd för den ambitiösa tränaren.
– Det var tufft, för vi kunde inte ens köpa spelare från superettan. Men vi letade efter spetsegenskaper. Eftersom vi inte hade råd att arbeta konventionellt så fick vi ta in spelare som hade något, men inte hela paketet. Små, tekniska spelfördelare som Ammar Ahmed och Brwa Nouri. Sen fick vi anpassa spelet efter dem.
”Han jobbar sjukt hårt”
Efter ett tag värvade Potter in Kyle Macaulay (född 1986) som heltidsanställd talangscout och spelaranalytiker. Precis som Potter hade Macaulay mixen av lämplig akademisk utbildning med en bakgrund som ungdomsproffs och professionell spelare i England och Skottland.
– Kyle jobbar sjukt hårt. Dag efter dag är han på matcher. Och han förstår klubben och hur vi vill jobba. Hans intelligenta iakttagelser – på plats från arenorna – är avgörande för att vi ska förstå om spelaren är rätt för oss. Men det är tur att han inte har en familj för då hade inte fungerat, säger Potter och ler brett.
Ingen av er kommer från Sverige. Hur byggde ni upp kontaktnätet?
– Folk såg oss överallt. "De här idioterna har kommit hela vägen från Östersund", liksom. Då fick fotbollsfolket respekt för oss. Och så är det lätt att få kontakt med alla vänliga svenskar.
Den rigorösa genomlysningen av de lägre divisionerna gav resultat.
För tittar man på startelvan som dominerar för Östersund i Europa League så är spelarnas meriter häpnadsväckande svaga. Endast Tom Pettersson, hämtad från bänken IFK Göteborg, hade varit ordinarie i en allsvensk klubb (Åtvidaberg). Resten hämtades från bakgården sedan Potter och Macaulay med stigande intresse noterat spelare som harvat i Syrianska, Öster, Dalkurd eller Qviding.
– Framför allt behövde vi skapa en attraktiv miljö hos oss, som spelare kunde identifiera sig med. Men vi ville också ha spetsegenskaper. Att köpa färdiga spelare fanns inte på kartan, av flera olika skäl.
Ken Semas förmåga i en mot en, Saman Ghoddos explosivitet, Brwa Nouris spelsinne och Soitiris Papagiannaopoulos råstyrka är några exempel på egenskaper som ÖFK-scouterna tidigt observerade.
– Du kollar om spelaren kan göra de där grejerna på en högre nivå. Om hans egenskaper kan hjälpa laget som helhet. Vi letade efter spelare som kanske inte värderades utifrån det konventionella sättet att se på fotboll, men som var stolta över att få vara med på Östersunds resa.
”Andra kanske blev bekväma”
För Potter är det också helt avgörande att bedöma de rent mänskliga kvaliteterna hos det eventuella nyförvärvet. Är han öppen för nya intryck, solidarisk mot lagkamraterna och redo för de kulturella och sociala aktiviteter som Östersund lägger stor vikt vid?
Hur scoutar man hur någon är som människa?
– Det är förstås svårt att veta. Men Kyle och jag tittar ju på spelaren live under matcherna. Man ser hur han förbereder sig, anpassar sig till besvikelser och tuffa situationer. Sedan pratar vi med folk runt omkring honom, tar referenser och försöker visa spelaren förtroende som han kanske inte haft tidigare. Då växer de ofta.
Att Östersund lyckats så exceptionellt väl med scoutingen av lägre divisioner handlar enligt Potter inte bara om klubbens egna styrkor, utan också andra föreningars svagheter.
– Jag tror att de allsvenska klubbarna kanske blev lite bekväma. De tittade inte på de lägre divisionerna i Sverige. Det där har dock ändrats den senaste tiden.
De lägre divisionerna har helt enkelt varit undervärderade?
– Ja, så är det verkligen. Men även reserverna i allsvenskan. Vi tog Hosam Aiesh och Ronald Mukiibi som inte fick chansen i Häcken. Aly Keita såg jag en massa gånger i Västerås. Nu klarar de att spela på en europeisk nivå. Självklart är det tillfredsställande för oss.
Vad är nästa nivå för ÖFK?
– Det kan jag ju inte berätta, skrattar Potter och fortsätter:
– Men ärligt talat: det här är faktiskt inte kärnfysik. Identifiera vilka marknader du kan bra, försök inte ha ett för stort nät och börja inte leta överallt. Vi vill vara bra i Sverige, på den här marknaden, för det är viktigt med svenska spelare. Så vi jobbar dagligen med det.
Hårt arbete snarare än magi?
– Precis.
Athletic Bilbao–Östersund börjar 21.05 och sänds på Kanal 9 och Eurosport Player.
