Sjögren: Går inte att köpa passion

Uppdaterad 2012-11-15 | Publicerad 2012-11-14

Vi frågade oss om en internationell arena skulle innebära en internationell stämning.

Vi fick svar på något helt annat.

Hur 50 000 tysta personer låter.

När jag satt på Färöarnas lilla idrottsplats i Torshamn och såg Sverige spela VM-kval inför 5015 åskådare tidigare i höstas var det fascinerande att få höra exakt vad spelarna säger till varandra på planen. Hur hård jargongen är. Vilka smeknamn de har på varandra. Hur svårt det är att förstå Jonas Olssons skånska. På onsdagen fick jag uppleva det igen. Skillnaden: Det var 50 000 på läktarna.

Måste varit chockade

Vi lämnade Råsundas öppna hörn och bitande kyla med en förhoppning om att tre investerade miljarder i en ny arena även skulle bana väg för en läktarkultur värdigt ett mästerskapslag i fotboll. Men det går inte att köpa passion. Om det gör det räcker uppenbarligen inte tre miljarder någonstans.

De engelska spelarna måste varit chockade när de klev ut på Friends Arena. Klart är att den engelska pressen var det.

The Mirror döpte i sin liverapportering om Friends Arena till ”Biblioteket” samtidigt som andra vänner av engelskt läktarkultur fasade över hur vågen (The mexikan wave som de kallar den) kom igång redan efter kvarten spelad. Jag har aldrig varit – och kommer aldrig att bli – någon supporter av vågen. Men just denna kväll var till och med den uppskattad.

Hur Svenska fotbollförbundet inte kan engagera i alla fall 2000 högljudda personer till en landskamp mot England, i en stad där tre av Sveriges publikstarkaste lag finns, är för mig en gåta. Men något måste göras.

Vi blir utskrattade

Det påstås att alla Solna-bor tvingats betala 6000 kronor per man för att kommunen skulle kunna bygga den nya arenan. Jag föreslår att vi bekostar resten av alla svenskar med 6000 kronor och satsar allt på en ordentlig klackverksamhet. Skämt åsido. Det går inte, och man ska inte, köpa passion. Men en ordentlig klackledare, ytterligare informationsmaterial och subventionerade biljetter som uppmuntran är det minsta man kan, och ska, göra. Sedan måste även alla som köper en biljett till en landskamp ta sitt ansvar.

Just nu blir vi utskrattade av 1500 tillresta engelsmännen med en trumpet och en bastuba.

Följ ämnen i artikeln