Hoppa till innehållSportbladet

Dagens namn: Dagmar, Rigmor

Månsson: Stort steg mot bättre klimat

Publicerad 2014-06-30

Märker ni vad som håller på att hända?

Hör ni hur det mullrar?

Känner ni hur marken gungar?

Stora saker är på gång i den svenska fotbollen.

Oskar Månsson.

Plötsligt ställde Karl-Erik Nilsson sig upp på scenen. Han viftade med armarna mot den alltmer uppretade publiken.

– Nu tycker jag att vi gemensamt i denna lokal sjunger We shall overcome.

I samma stund träffade ett halvätet päron förbundsordförandens panna med full kraft.

Nä….så blev det inte.

Helgens seminarium på Hovet i Stockholm som SFSU arrangerade var tvärtom ett stort steg i rätt riktning för synen på vår supporterkultur. Förbundet var där, Sef var där, polisen var där, klubbrepresentanter var där, journalister var där och dialogen var överraskande konstruktiv och lösningsorienterad.

En dialog som verkligen behövs

Det var fint att se. Framförallt slogs jag av hur mycket Sef och SFSU har närmat sig varandra.

(Däremot är det problematiskt att Sef finansierar motpartnern SFSU:s verksamhet, även om det för stunden kanske är det bästa praktiska alternativet.)

Men dialogen behövs. Det finns ju så mycket att diskutera och resonera kring.

Hur undviker man att det som hände i Helsingborg händer igen?

Hur gör man bortaresorna bättre?

Hur gör man fotbollen mer välkomnande för alla?

Hur ska bengalerna hanteras?

Hur ska bötessystemen utformas?

Hur ska supporterorganisationerna och ­polisen samarbeta?

Det har proffstyckts en hel del i de här frågorna, inte minst efter dödsfallet under den allsvenska premiärhelgen. Självutnämnda fotbollsexperter som Beatrice Ask och Jonas Gardell har ­levererat enkla sanningar och storvulna ­helhetsanalyser, men för att förbättra klimatet kring fotbollen så måste vi nog backa ett par steg.

Lyssna, undersöka, samtala.

Utgå från fakta, inte magkänsla.

Temat för SFSU-helgen var ”rannsakan”, jag var själv med på ett hörn i en paneldiskussion. Då talade vi om mediernas roll, även det en fråga som är värd att ta upp. I fjol gjorde journaliststudenterna Christian Naumanen och Fredrik Stjernström en studie vid Göteborgs universitet där de undersökte hur fotbollssupportern framställdes i landets tidningar. Resultatet var slående: I nästan hälften av fallen beskrevs supportern på ett negativt sätt, vilket naturligtvis är helt orimliga siffror. Värst var Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten men det såg illa ut över hela linjen.

Nej, det är inte mediernas uppgift att bygga svensk fotboll eller per automatik hylla supportarna men det finns andra regler och riktlinjer att förhålla sig till, inte minst pressetiska.

Varför får supportrarna själva så sällan komma till tals?

Vilka proportioner får nyheten om att en match försenas fem minuter för att några bengaler tänts?

Vilka frågor fokuserar tidningarna på ­inför en stor match?

Fick en påminnelse precis

Hur många krönikörer har genom åren ”fått nog” och propagerat för fler poliser, hårdare straff och stängda arenor med hjälp av krigsmetaforer eller dra alla över en kam-argument?

Svar på den sista frågan: många.

En påminnelse om att det finns mycket att göra fick jag om inte annat bara för en liten stund sedan, när en kollega undrade vad jag hade på gång. Han såg oförstående på mig när jag berättade om helgens seminarium.

– Varför skriver vi om sånt?