”Första ropet är inte alltid rätt...”
Publicerad 2016-08-13
Här är Petra Thoréns fem punkter från Gefle-IFK Norrköping
Det är matcher likt den i Gävle som kan avgöra allsvenskan.
Som gör att lag klarar nytt kontrakt och lag tappar greppet om guldstriden.
Sportbladets Petra Thorén reder i fem punkter ut faktorerna som avgjorde när topplaget IFK Norrköping tappade poäng mot bottenlaget Gefle.
1. Skärpan framför mål saknades
Utan att dra för stora paralleller till den första halvlek som jag såg på Gamla Ullevi på fredag kväll, när IFK Göteborg initialt hade svårt att få hål på Falkenberg, så var känslan lite densamma.
Visst IFK Norrköping spelade mycket bättre mot Gefle än vad IFK Göteborg gjorde mot Falkenbergs FF, men skärpan i sista tredjedelen saknades precis som i Göteborg. Bollarna in från kanterna var för långa, insticken centralt utan tillräcklig precision och beslutsamheten i boxen inte total. Det fanns gott om chanser, men bara två av avsluten gick på mål och ett av dem balanserade på mållinjen. Inhopparen Kalle Holmberg hade själv två klockrena möjligheter efter inspel från först vänster och sen höger, men kom fel vid båda trots att han fick tid.
Gefle spelade ett lågt, uppoffrande försvarsspel och det var svårt för IFK Norrköping att hitta luckor och trots att laget försökte driva upp tempot var hemmaspelarna ofta väl samlade.
IFK Norrköping har gjort 40 mål så långt i allsvenskan och har spelat 14 matcher utan att förlora så lördagens insats var ett målmässigt undantag, men det är matcher som dessa som kan avgöra serien.
2. Var bollen inne?
För ett par år sedan ägnade jag en halv natt åt att reda ut om LdB Rosengårds avslut mot Tyresö i SM-uppgörelsen i damallsvenskan var inne eller inte. Det blev långa telefonsamtal med domaren Jenny Palmqvist och vi diskuterade vinklar och kamera-vinklar. Vad jag lärde mig? Att det är lätt att skrika, men att första ropet inte alltid är rätt.
Mittfältaren Andreas Blomqvist boll i första halvlek mot Gefle rullade mot mållinjen och dansade där innan den till slut rensades undan. Visst såg det ut som att bollen var inne? Men var hela bollen över linjen? Eller som IFK Norrköpings rutinerade back Andreas Johansson konstaterade: bollen är rund. Vinkeln från sidan har vi inte fått se.
Mål där och IFK Norrköping hade fått en annan skjuts i matchen.
3. Hur mår Bärkroths inläggsfot?
IFK Norrköpings yttermittfältare Nicklas Bärkroth har en erkänt fin och känslig inläggsfot. Han äger ett tillslag som har och kommer att avgöra matcher och IFK Norrköping nyttjar den friskt. Tidiga, sena inlägg och vid alla hörnor. Ibland, som den här lördagen, när känslan inte riktigt fanns och när inläggen ofta var för långa kanske man skulle våga variera och fördela ansvaret på fasta på fler fötter? När Niclas Eliasson byttes in tog han över och dagsformen för hans tillslag var dagen vassare. Den förre AIK-spelaren, som mognat och härdats under tiden i Solna, är ett stark tillskott för Norrköping.
4. Gelfe har kraften - men måste få "hjälp"
Gefle har varit i utsatt läge tidigare och rutinen från det finns i truppen. Man mötte svenska mästarna smart. Lågt, men smart. I andra halvlek fanns också tendenser till ett bättre anfallsspel, eller ska vi kalla det försök till anfallsspel i kontringsform där man ändå kunde bita sig fast på offensiv planhalva. Här fanns också möjligheter på fasta situationer. Och så länge Johan Oremo kan sträcka ut i en cykelspark lever hoppet om nytt allsvenskt kontrakt. Laget är dock fortsatt beroende av hur det går för Djurgården, Helsingborg och Hammarby.
5. Vad fanns publiken?
Gefle har ett hemmasnitt på 3 672 åskådare. Denna lördag i augusti kom svenska mästarna IFK Norrköping på besök. Publiksiffra? 2 730. Det är ändå för dåligt. Konkurrensen var inte mördande, Diggiloo är först nästa helg och Friluftsfestivalen i september. Visst borde fler Gävlebor kunnat ta sig till en allsvensk fotbollsfest? För att se svenska mästarna live och stötta sitt lag mot ett nytt kontrakt.