”Mycket är vunnet för AIK om Henok håller”

Oskar Månsson: En bra premiär på en dålig plan

Bara ett par-tre plusgrader, men också ett par-tre positiva besked.

Trots luriga förhållanden AIK fick en fin start på fotbollsåret 2015.

I fokus: en vältränad Henok Goitom, två spännande talanger och en halvgalen 35-åring.

Så var säsongen igång.

AIK inledde mot Solna-grannen Vasalund på ett kyligt Skytteholms IP, vilket blev en bra premiär på en dålig plan.

Att AIK mötte Halmstad i svenska cupen just här för bara två år sedan kändes avlägset när jag studerade konstgräset före avspark. Inte nog med att mattan är hård och stum i sitt naturliga tillstånd, nu hade den även släppt här och där: på mittplan var det fullt av små luftbubblor som boll och spelare studsade runt på.

På läktaren satt sportchefen Björn Wesström och tränaren Andreas Alm och ojade sig över förutsättningarna, och med tanke på de tongångarna så ska de vara genuint nöjda med utfallet.

Och mycket riktigt, Wesström svarade rakt efter slutsignal när jag frågade om han var belåten:

– Ja, inga skador!

Bra deal för Vasalund

Så varför spelades matchen på den här planen (som för övrigt ska läggas om i vår)?

Jo, för publikens skull.

På vintrarna tränar AIK på ett betydligt bättre konstgräs hundra meter bort, men det finns bara en plan med ordentliga läktare på Skyttan. Rimligt på så sätt, men också en bra affär för hemmalaget Vasalund som kostade på sig att ta 100 kronor i inträde för de (1000? 1500?) som värderade fotbollen högre än vädret den här januarilördagen.

I 60 minuter spelade AIK med en a-lagsmässig elva, därefter tog ett juniorlag över. Fyra odiskutabla noll efter 60 minuter, 4-1 efter full tid. Jag ska väl inte påstå att jag kan dra några större växlar efter en sån här match – men det betyder ju inte att man inte kan göra sina spaningar.

Att 4-3-3 är försäsongens modell står klart. Andreas Alm nosade på systemet i slutet av förra året, men dessförinnan har han med få undantag under fyra säsonger haft 4-4-2 som grund.

Tanken är, utgår jag ifrån, att bli mer kompakta på innermittfältet där det stundtals varit tunt, framförallt i fjol när defensivspecialisterna AIK släppte in 42 allsvenska mål. Det borde också passa yttrarna i truppen bättre. Nabil Bahoui, Niclas Eliasson, Sam Lundholm och Fredrik Brustad kommer alla mer till sin rätt ett par hack upp i banan.

Däremot har jag har funderat en del på hur 4-3-3 går ihop med den övriga truppkompositionen – mer om det någon annan gång.

Två spännande talanger

Av vinterns nyförvärv var det bara Johan Blomberg som spelade. Den förre HBK-spelaren, han som alltid varit så bra mot AIK, hade mycket spring i benen och tog offensiva löpningar i vart och vartannat anfall. Tajmingen och samspelet med lagkamraterna stämde väl inte fullt ut, men som debut var den lovande.

På mittfältet var annars Anton Saletros, som även gjorde 1-0, bäst. 18-åringen var i stort sett felfri och jag slogs av hur väl han värderar: när man ska hålla i, när man ska spela kort, när man ska chansa framåt. Han vann även en del närkamper i en annars snäll match. Dessutom var jämnårige Noah Sonko Sundberg stabil i backlinjen, även om han sällan sattes på prov.

Två härliga talanger är det hur som helst.

En annan som satte avtryck – men som kanske inte kan benämnas som en talang – var Kenny Pavey. Den 35-årige kultspelaren inledde matchen med att till publikens förtjusning mangla Vasalunds vänsterback – strax därefter kapade Pavey en ny spelare på mittplan. Domaren plockade upp ett välförtjänt gult kort, något som Pavey var helt oförstående till. Inte ens efter matchen kunde han köpa domslutet:

– Fucking joke. My first tackle!

Och nu ser jag på Twitter att Kenny fortfarande anser sig oskyldig...

Henok stark och pigg

Mest av alla stack dock Henok Goitom ut, han gjorde lite som han ville på topp. Henok har tränat hårt under vintern och såg rappare och starkare ut än på länge. Trots att han bommade en straff gjorde han ett mål och spelade fram till två. Dessutom var han ofta med i speluppbyggnaden när han droppade ner bakom motståndarnas mittfält och gav yttrarna Eliasson och Lundholm ytor och möjligheter att gå på djupet.

Kommer Goitom hitta formen från början det här året?

Håller ryggen en hel säsong?

Får vi dubbel-ja på frågorna är mycket vunnet för AIK, Henok är alltjämt navet som det mesta snurrar kring.

Till sist, eftersom många frågar, så reder vi ut varför så många spelare saknades:

Panos Dimitriadis rehabar, Nabil Bahoui, Per Karlsson, Sauli Väisänen, Haukur Hauksson och Kenny Stamatopoulos är på landslagsuppdrag.

Patrik Carlgren, Mohamed Bangura, Fredrik Brustad, Dickson Etuhu, Marko Nikolic är småskadade/stod över av säkerhetsskäl, medan Kwame Karikari är på väg att säljas.